PĂ„ Sveriges fastighetsmarknad har man de senaste Ă„ren kunnat urskilja ett allt högre fokus pĂ„miljön frĂ„n dess aktörer. Miljödebatten i Sverige har snabbt fĂ„tt fĂ€ste och allt fler företag förstĂ„rvĂ€rdet av att fokusera pĂ„ sĂ„dana frĂ„gor.Att utvecklingen fortsĂ€tter att gĂ„ framĂ„t Ă€r viktigt dĂ„ fastigheter och dess tillhörande byggnaderstĂ„r för nĂ€stan en tredjedel av vĂ€rldens utslĂ€pp av vĂ€xthusgaser och bara byggandet och driftenstĂ„r för cirka fyrtio procent av den globala förbrukningen av rĂ„varor och energi. Prioritering avmiljöfrĂ„gor blir sĂ„ledes viktiga vid fastighetsförvaltande och nyproduktion.Tidigare forskning visar att det finns en mĂ€ngd incitament för att bygga och förvalta grönt. ÄvenhyresgĂ€sterna har incitament för att hyra gröna lokaler. Vidare visar internationella studier att detinte alltid krĂ€vs stora Ă„tgĂ€rder för att uppnĂ„ bra resultat vad gĂ€ller fastigheters energiförbrukningoch hĂ„llbarhet över tid.

SammanfattningDetta arbete Àr inriktat mot att hitta möjliga metoder för att förbÀttra inhomhuskilmatet ibostadshus och andra byggnader i Irak.Irak lider i dagslÀget av stor brist pÄ energi jÀmfört med andra lÀnder i regionen. Med energimenas hÀr elkraft. Alla krig de senaste 35 Ären har orsakat att Irak idag har en oerhörd brist pÄelkraft som har förorsakat bland annat ett sÀmre inomhusklimat i byggnaderna.Syftet med denna studie Àr att hitta en hÄllbar lösning för att Àndra och förbÀttrainomhusmiljön genom att anvÀnda nya material i konstruktionen av lokala byggnader. De nyaÀmnena hjÀlper till att förminska den energi som förbrukas för att skapa en friskare och bÀttreinnemiljö.De Àmnen som föreslÄs kommer att vara svenska material som hÄller mycket hög kvalitet ochsom Àven har en bra isoleringsförmÄga som kan spara högsta möjliga mÀngd av förbrukadenergi.Detta projekt kommer visa pÄ möjligheter att förÀndra den nuvarande arbetsstrategi i Irak, dÀrman strÀvar efter att bygga ut produktionen av elkraft för att ersÀtta bristerna inomenergisektorn.I projektet diskuteras och efterforskas nya sÀtt att förbÀttra inomhusmiljön i byggnader somleder till en minskning av förbrukad energi och det kommer pÄ sÄ sÀtt att leda till att manslipper leta efter andra, nya, energikÀllor i Irak.Startkapitalet Àr relativt högt men man Ästadkommer en lÄngsiktig lönsamhet genom attförbrukningen av energi för uppvÀrmning och nedkylning minskar..

SammanfattningDenna studie undersöker möjligheter till tillgÀnglighetsanpassning av hÀlsingegÄrdar. Problematiken ligger i att hÀlsingegÄrdarna Àr kulturhistoriskt vÀrdefulla och dÀrför har strikta bevarandekrav.En hÀlsingegÄrd Àr egentligen ett samlingsnamn för en stor mÀngd byggnader. De Àr gÄrdar som HÀlsinglands bönder byggde pÄ ett för trakten traditionellt vis som skiljer sig frÄn övriga historiska bostÀder för bönder i Sverige. Detta pÄ grund av att de Àr mer pÄkostade bÄde med dekorationer och till storlek. Bönderna i HÀlsingland hade möjlighet att bygga pÄ det viset eftersom de ofta var mer vÀlstÀllda Àn andra bönder i landet.

Uppsatsen behandlar frĂ€mst kyrkstĂ€derna i Åsele, Vilhelmina och Fatmomakke och utvecklingen med dessa. Syftet med uppsatsen Ă€r att reda ut hur moderniseringen frĂ„n 1930-talet och senare kulturarvstĂ€nkandet kom att pĂ„verka kyrkstĂ€dernas vara eller icke vara. Det Ă€r Ă€ven nödvĂ€ndigt med en klar historisk bakgrund om kyrkstadens uppkomst och funktion. En kyrkstad Ă€r en samling byggnader som uppfördes runt sockenkyrkan frĂ„n 1600-talet och brukades fram till in pĂ„ 1900-talet. Kyrkstaden Ă€r speciell för norra Norrland.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad fastighetsbolag inom K3 baserar sina byggnaders avskrivningstider pÄ och hur vÀl dessa stÀmmer med vad som rekommenderas inom forskningen pÄ omrÄdet. Företag inom K3 redovisar enligt Ärsredovisningslagen. Detta Àr intressant att titta pÄ dÄ det Àr vÀldigt komplext att bestÀmma avskrivningstider för en byggnad, Àn mer komplext blir det vid innehavandet av mÄnga byggnader, dÀr den ena inte Àr den andre lik. För att försöka förklara de val av avskrivningstider som fastighetsbolag gör anvÀnder vi oss av institutionell teori och intressentteorin. Vi har i vÄr studie valt ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt dÀr vi har anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer hos fem fastighetsbolagen inom klassificeringen K3.

Denna studie har utförts för att öka kunskapen om miljö- och energikrav i Sverige. Studien har utgÄtt frÄn en tomt i Landskrona dÀr ett flerbostadshus kommer att byggas.I studien studerades vilka miljö- och energikrav som finns i Sverige. De miljöcertifieringssystem som studerats Àr GreenBuilding, Miljöbyggnad, BREEAM och LEED. De lÄgenergihus som studerats Àr passivhus, minienergihus och nollenergihus.I studien studeras Àven för- och nackdelar med olika stomsystem i trÀ. En slutsats om det bÀst lÀmpade stomsystem för byggnaden i Landskrona dras.Tre typer av konstruktionslösningar tas fram för byggnaden.

Statliga byggnadsminnen Àr byggnader som genom dess speciella kulturhistoriska vÀrde Àr extra viktiga att bevara för framtiden. Att bevara, speciellt Àldre byggnader, Àr inte alltid helt enkelt. En av utmaningarna i detta Àr att hÄlla ett lÀmpligt inomhusklimat i byggnaden för att förhindra en allt för snabb nedbrytningsprocess av material. Det finns tre lÀmpliga metoder för styrning av inomhusklimatet; SkyddsvÀrme, avfuktning samt styrd ventilation. Beroende pÄ vad den byggnad eller det rum som studeras skall anvÀndas till och hur de unika förutsÀttningarna ser ut just dÀr kan olika metoder vara olika lÀmpliga.

Uppsatsen Àr benÀmnd en upplysande uppsats. Det Àr precis vad den Àr. Uppsatsen bygger pÄ en undran om vad ljusfestivalen Lysande Kalmar Àr. För att fÄ svaret anvÀnder sig uppsatsen av grundad teori som metod och kvalitativa intervjuer med aktörer bakom evenemanget för att finna svar pÄ den undran den bygger pÄ. DÀrefter har aktörernas svar satts samman med relevant teori för att finna upplysning.

Klagande kunder a?r va?rdefulla kunder; da?rfo?r a?r det viktigt att fo?rsta? vad som kan hindra dem fra?n att klaga. Syftet med denna uppsats a?r att beskriva och analysera varfo?r konsumenter inte va?ljer att klaga pa? defekta livsmedel, en produktkategori som har sva?rt att genera klagoma?l. Utifra?n konsumentens perspektiv pa? fo?rdelningsra?ttvisa, processra?ttvisa och interaktionsra?ttvisa underso?ks de krav och fo?rva?ntningar konsumenten har pa? sin matvarubutiks klagoma?lshantering och hur dessa krav och fo?rva?ntningar hindrar densamme fra?n att framfo?ra klagoma?l.

För att skapa en utveckling mot en hÄllbar bygg- och fastighetssektor i Sverigeinleddes ett samarbete mellan företag, kommuner och regeringen som kallas förBygga-bo-dialogen. Ett av dennas mÄl Àr att alla nybyggda hus och 30 procent avbefintliga byggnader ska klassificeras senast Är 2009.Arbetet inleddes med möten, mellan handledare och examensarbetarna, angÄendearbetets fortlöpande och ett besök hos AP fastigheter faststÀlldes, som Àgerbyggnaden Novartis. Mötet blev en presentation frÄn AP Fastigheters sida och en genomgÄng om vadvi skall göra, enkÀtundersökningen beslutades att de först önskade föra en dialogmed Novartis om den. HÀr beslutades om ett nytt besök vid sjÀlva byggnadenNovartis som skulle klassas. Vid nÀsta besök utfördes av examensarbetarna mÀtningar pÄ ventilationsflödet vidbyggnadens tilluftsflÀkt och en del stickprov pÄ frÄnluftsdonen ikontorslandskapet med en luftflödesmÀtare.

I detta examensarbete har energiberÀkningar och analyser enligt FEBY12 gjorts pÄ ett radhusomrÄde för att undersöka vad som krÀvs för att lÄgenergihusen ska uppnÄ passivhusstandard. Att uppföra energisnÄla byggnader Àr i dagens samhÀlle viktigt för alla företag eftersom mÀnniskor blir allt mer energimedveten och krav frÄn bestÀllare blir allt högre. I arbetet har en modell av radhusomrÄdet modellerats i Revit Architecture för att pÄ ett smidigt sÀtt fÄ korrekta vÀrden i de olika energiberÀkningsprogrammen Vasari, Energihuskalkyl och PHPP. Programmen har helt olika kvalitéer dÀrför har en jÀmförelse och analys av programmen utförts. Analyser har tydligt visat att det krav som finns för att uppnÄ passivhusstandard pÄ vÀrmeförlusttalet Àr betydligt svÄrare att uppnÄ Àn det krav som stÀlls pÄ den levererade energin. För att uppnÄ passivhusstandard vidtogs diverse ÄtgÀrder sÄsom U-vÀrde för vÀggar förbÀttrades, ventilationsaggregatets verkningsgrad höjdes samt fönsterpartierna reducerades avsevÀrt.  .

Denna studie har utförts med avseende pÄ förvaltning av byggnader enligt BREEAM In-Use, som anvÀnds för miljöcertifiering av befintliga byggnader. Rapporten Àr inriktad pÄ aspekterna av att certifiera en byggnads förvaltning samt den verksamhet som förs inom denna. Kopplingen mellan brukaren och förvaltaren Àr vÀsentlig för att sÀkerstÀlla att man uppnÄr de krav som BREEAM stÀller. Ett hjÀlpmedel för att frÀmja denna kommunikation mellan dessa parter Àr de gröna hyresavtal frÄn fastighetsÀgarna, som har visat sig vara en nödvÀndig lÀnk. Det har visat sig att befintlig förvaltningsmetodik behöver utvidgas i dess rutiner och att kunskap om BREEAM Àr nödvÀndig inom förvaltningen.

Byggnader kan rymma personliga minnen frÄn svunnen tid i form av en privat levnadshistoria. De kan ocksÄ genom sin ursprungligt avsedda funktion rymma information om den tidens ideal och förutsÀttningar. Byggnader Àr en del av vÄr historia och dÀrmed Àven av vÄrt kulturarv. För att bevara detta arv, byggnadernas historia och den information som de kan ge skyddas vissa av dessa i Sverige enligt svensk lag och internationellt enligt FN:s vÀrldskulturarvskonvention. Detta arbete behandlar ett exempel pÄ en byggnad, RiksmannagÄrden i Alvesta, som Àr byggnadsminnesmÀrkt vilket innebÀr att det skyddas utifrÄn kulturminneslagen av lÀnsstyrelsen.

Detta examensarbete har utförts i samarbete med Sigtuna Kommunfastigheter. MÄlsÀttningen med arbetet har varit att ta reda pÄ vilken tekniklösning som skulle passa bra för nybyggnation av en energieffektiv förskola med tonvikt pÄ klimatskal.Under arbetets gÄng har material samlats in i form av litteratur, studiebesök samt intervjuer med nyckelpersoner som har erfarenheter frÄn tidigare byggda lÄgenergiförskolor och byggnader i relevant geografiskt omrÄde. Studierna visar att det finns ytterligare alternativ pÄ byggnation av energieffektivhus som i viss omfattning har andra tekniklösningar.I samband med miljömÄlen som beslutas av EU och som Sverige ocksÄ följer, vÀxer efterfrÄgan pÄ energieffektiva byggnader. MÄlen omfattar minskning av vÀxthusutslÀppen med 20 procent till Är 2020, i förhÄllande till Är 1990 ökning av energieffektivitetens med 20 procent. Eftersom byggsektorn stÄr för 40 procent av Sveriges totala energianvÀndningen och ca 50 procent för den totala elanvÀndningen Àr det av stor vikt att tÀnka miljö- och energieffektivt nÀr det gÀller  nyproduktion av bostÀder och lokaler.Passivhus Àr en av de lÄgenergibyggnader som svarar för energieffektiva bostÀder och lokaler.

Bakgrunden till denna uppsats grundas i ett egenintresse i förvandlingen av stationshuset i Vara. Sedan jag genom mina förÀldrar som bor kvar i orten, pÄ tidig vÄr 2010 fick reda pÄ att huset skulle bli korallrött har detta numer blÄa konstverk retat mig. Detta kandidatarbete har gett mig möjligheten att pÄ ett vetenskaplig sÀtt utröna bakomliggande orsaker till stationshusets förvandling till det Vara kallar, Sveriges största konstverk. Syftet med denna uppsats Àr att utreda hur den estetiskt tilltalande utformningen av byggnader vilka klassas som konstverk bör regleras enligt Plan- och Bygglagen och vilken roll kulturell planering spelar i den estetiskt tilltalande utformningen av den offentliga miljön. Genom tvÄ olika typer av fallstudier har tre olika konstverksprojekt studerats och analyserats utifrÄn inventeringar, observationer, intervjuer och innehÄllsanalys om bland annat begreppen byggnad, estetik och konstverk.