Jag har valt ut 12 st. av de bostadsprojekt som jag arbetat med under de senaste tjugo åren. För dessa projekt gäller att jag som arkitekt har haft ett huvudansvar för hela projektet eller delar av det. Jag inleder min text med reflektioner kring några aspekter som styrt mitt arbete och som gäller för alla de 12 projekten. Jag avslutar med en kort beskrivning av de valda projekten, ett för ett.

Bakgrund:SvenskaKyrkan är en av de största ägarna av offentliga lokaler i Sverige varav mångaav dessa är kulturhistoriskt värdefulla kyrkor. Lagen (SFS 1988:950) omkulturminnen begränsar möjligheterna för vilka ingrepp som får göras i en kyrkavilket innebär att det uppstår svårigheter vid energieffektivisering. Då enkyrka vanligtvis används sporadiskt är potentialen att spara energi hög. Dockresulterar den sporadiska användningen i att det kan vara svårt att värdera enenergibesparing, då energiförbrukningen är beroende av användningen. För att eninvesteringskalkyl av en energieffektiviseringsåtgärd ska ge ett mer korrektresultat kommer i denna studie en beräkningsmodell tas fram där hänsyn tas tillkyrkans användning.Syfte:Syftet med denna uppsats är att analysera en metod för energieffektiviseringmed hänsyn till hur ekonomistyrning av en byggnad kan ske.Avgränsningar:Denna studie inriktas på ett styr- och reglersystem, ROWS Webbkontroll, som metodför energieffektivisering.

Ett specifikt syfte i uppsatsen är, att ta reda på hur ett antal pedagoger tänker om olika teorier om barns lärande. Arbetet handlar också om hur pedagoger säger att de stimulerar eleverna till lärande. I teoridelen beskrivs ett kognitivt, kulturhistoriskt och sociokulturellt perspektiv. Därefter introduceras Howard Gardner och hans teori om de multipla intelligenserna. Kapitlet innefattar också aktuell forskning som belyser pedagogers syn på barns lärande.

Ett specifikt syfte i uppsatsen är, att ta reda på hur ett antal pedagoger tänker om olika teorier om barns lärande. Arbetet handlar också om hur pedagoger säger att de stimulerar eleverna till lärande. I teoridelen beskrivs ett kognitivt, kulturhistoriskt och sociokulturellt perspektiv. Därefter introduceras Howard Gardner och hans teori om de multipla intelligenserna. Kapitlet innefattar också aktuell forskning som belyser pedagogers syn på barns lärande.

Jag har i mitt kandidatarbete arbetat med ljud och akustik i gamla kyrkor. Gamla byggnader och hus har alltid fascinerat mig. Det finns en sorts tyst berättelse i äldre byggnader. Jag känner en vördnad inför gamla hus och de som ritat och byggt dem. De berättar om sin tid och om saker vi glömmer bort.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka hur la?raretik definieras, motiveras och fo?rva?rvas enligt yrkesetisk litteratur fo?r la?rare och la?rarstudenter. Fo?rhoppningen a?r att underso?kningen ska bidra till att ge kunskap om den etiska dimensionen i la?rares arbete och om den kompetens la?rare beho?ver fo?r att kunna hantera etiska konflikter i skolans vardag.Uppsatsen a?r en kvalitativ textanalys av tre bo?cker om yrkesetik som anva?nds pa? la?rarprogrammen i Sverige. Bo?ckerna a?r:La?raren i etikens motljus av Trygve Bergem, professor i pedagogik.La?rares yrkesetik av Roger Fjellstro?m, docent i praktisk filosofi.Den va?rdefulla praktiken av Kennert Orlenius, fil.dr.

Följande arbete undersöker hur regelverket angående byggnation i kulturhistoriskt värdefulla områden tolkas och vad utfallet blir av detta. Stumholmen har valts ut som fallstudie och den paragraf som undersöks är en del av 2 kap, 6§ PBL. Paragrafen talar om hur ny bebyggelse ska utformas och placeras och att ändringar och tillägg ska göras varsamt. Stumholmen har tidigare varit en sluten ö tillhörande militären. I början av 1980-talet beslutades att ön skulle öppnas upp och att en funktionsomvandling skulle genomföras.

I och med höjda energipriser och ökad medvetenhet om naturresursernas ändlighet har intresset för energieffektivisering ökat inom alla områden. I ett av riksdagens miljökvalitetsmål anges att energianvändningen i bostäder och lokaler bör minska med 20 % till år 2020 i förhållande till den användning som var 1995. Som det ser ut idag har energianvändningen i bostäder och lokaler snarare ökat än minskat sedan 1995 därför krävs stora krafttag om målet ska nås.De största värmeförlusterna i en byggnad sker genom transmissionsförluster. En annan förlustfaktor i en byggnad är det okontrollerade luftflödet som transporteras in eller ut ur klimatskalet genom springor och otätheter i konstruktionen. Detta luftläckage är svårt att uppskatta eller beräkna utan att göra en täthetsmätning av byggnaden.

Examensarbetet undersöker hur gestaltning av byggnader och jordbruksmark tillsammans kan bidra till att skapa ett ekonomiskt och ekologiskt självförsörjande center för föräldralösa barn i Tanzania..

Det svenska byggnadsbeståndet är i stort behov av att energieffektiviseras. Framförallt byggnader som är gjorda under det så kallade miljonprogrammet som innebar att en miljon bostäder skulle byggas under 1960-talet och början på 1970-talet. Gimmel Fastigheter är ett fastighetsbolag som äger 24 stycken lamellhus på Granbergshöjden i Bollnäs. Dessa byggnader är uppförda under denna period och är dåligt värmeisolerade samt har fuktläckage från takkonstruktionen. Gimmel Fastigheter planerar utifrån detta att byta takkonstruktion från de horisontella taken till ett sadeltak och samtidigt tilläggsisolera vindsbjälklaget.

På Beckholmen ligger stockholmsregionens enda aktiva reparationsvarv med kapacitet att ta emot såväl större fartyg samt skärgårdstrafikens fartyg. För att kunna bedriva verksamheten på ett säkert och miljövänligt sätt krävs infrastrukturella investeringar i form av byggnader och anläggningar. Stockholms stad har påbörjat ett programarbete och  presenterat ett förslag till detaljplan som möjliggör dessa investeringar. Då det handlar om stora investeringar och förändringar i stadsbilden är den nya detaljplanen ett känsligt projekt, särskilt om varvsverksamheten skulle hamna i ekonomiska svårigheter. I det förslag till detaljplan som presenterats hösten 2012 har varsverksamhetens funktioner lagts inom en och samma byggnadsvolym, som till en följd blir väldigt stor. Frågeställningen i ?Beckholmen bit för bit? är om en detaljplan som låter verksamheten växa mer inkrementellt fördelat på fler byggnader kan göra projektet mer flexibelt. Efter studier av varvsverksamhetens program samt volym och planstudier, blir slutsatsen att det finns fördelar med att fördela varvsfunktionerna på fler byggnadsvolymer.

Bakgrunden till denna uppsats grundas i ett egenintresse i förvandlingen av stationshuset i Vara. Sedan jag genom mina föräldrar som bor kvar i orten, på tidig vår 2010 fick reda på att huset skulle bli korallrött har detta numer blåa konstverk retat mig. Detta kandidatarbete har gett mig möjligheten att på ett vetenskaplig sätt utröna bakomliggande orsaker till stationshusets förvandling till det Vara kallar, Sveriges största konstverk. Syftet med denna uppsats är att utreda hur den estetiskt tilltalande utformningen av byggnader vilka klassas som konstverk bör regleras enligt Plan- och Bygglagen och vilken roll kulturell planering spelar i den estetiskt tilltalande utformningen av den offentliga miljön. Genom två olika typer av fallstudier har tre olika konstverksprojekt studerats och analyserats utifrån inventeringar, observationer, intervjuer och innehållsanalys om bland annat begreppen byggnad, estetik och konstverk. Problematiken i lagtextens definition av vad som är estetiskt tilltalande beror mestadels på att det är ett mycket svårdefinierat begrepp till skillnad från vad en byggnad och ett konstverk är.

I dagsläget finns tydligt regelverk som anger hur byggnader skall uppföras, dock saknas hjälpmedel för att kraven skall anses tillgodosedda på stora och komplexa byggnader som finns inom industrin, skall dimensioneras för att tillfredsställande brandskydd ska uppnås. Detta resulterar i att analytisk dimensionering (dimensionering baserad på uträkningar till skillnad mot förenklad dimensionering vilken i princip följer de allmänna råden) som regel måste användas även vid mindre byggnationer. Syftet med examensarbetet är att påvisa eventuella oklarheter i det existerande regelverket (Boverkets byggregler, BBR) 1 för brandskydd av industribyggnader i Sverige, där reglerna för förenklad dimensionering inte är anpassade för byggnader med industriell verksamhet. Målet är att om möjligt komma fram till hur man skall resonera vid dimensionering av brandskyddet i dessa byggnader utifrån en diskussion om rådande lagstiftning och de skillnader som påvisats mellan Sveriges och andra länders regelverk. Arbetet består av en litteraturstudie av de regelverk som finns för brandskydd i Sverige, där de avsnitt som är problematiska för industribyggnader lyfts fram.

Denna avhandling behandlar stegljudet i två trähus på campus i Växjö. Staden lyfts ofta fram som en bra förebild inom miljö- och klimatfrågor. Det kommunala fastighetsbolag som äger, förvaltar och bygger universitetets byggnader är intresserade av dessa frågor när nya hus ska byggas. De två senast byggda husen är byggda med trästomme, som anses vara ett bra miljöval. Framtida hus förväntas även de byggas med trästomme.

Uppsatsen fokuserar på energideklaration i samband med överlåtelse, och vad den innebär för konsumenten, fastighetsmäklaren och förmedlingsprocessen, av småhus. Därför har två fastighetsmäklare samt representant från Boverket intervjuats, för att ge sin åsikt om ämnet. En representant för energiexperterna skulle även ge sin syn på ämnet, men försvann under tider för intervjuerna. Från och med 1 januari, 2009 är det krav på att alla byggnader, som tillhör en fastighet vilken säljs, skall energideklareras. Detta krav framförs i Lagen om energideklaration för byggnader, som i sin tur grundar sig i ett EG-direktiv från 2002.