Uppsatsen behandlar officersbostĂ€llen i SkĂ„ne frĂ„n indelningsverkets tid (1682-1901), med sĂ€rskild inriktning pĂ„ byggnadsvĂ„rds- och bevarandefrĂ„gor samt pĂ„ tillĂ€mpningen av lagstiftningen kring byggnadsminnen och annan kulturhistoriskt vĂ€rdefull bebyggelse.Uppsatsens tidsmĂ€ssiga fokus ligger pĂ„ 1850-talet. Den bygger pĂ„ arkiv- och fĂ€ltstudier kring det trettiotal av SkĂ„nes 50 officersbostĂ€llen som har karaktĂ€rshus uppförda enligt de av militĂ€ren faststĂ€llda typritningarna. Mer detaljerade undersökningar, uppmĂ€tningar och foto­grafering har genomförts kring tre vĂ€lbevarade bostĂ€llen, Örsjö, MĂ„nstorp och HjĂ€lmshult. Uppfölj­ningar har ocksĂ„ gjorts kring fem bostĂ€llen som har genomgĂ„tt mer om­fattande och inte helt önskvĂ€rda förĂ€ndringar. Sist i uppsatsen finns Ă„tskilliga tips för den som Ă€r intresse­rad av att vĂ„rda militĂ€ra bostĂ€llen och andra byggnader pĂ„ ett varsamt sĂ€tt..

För att uppnÄ ett lÄngsiktigt hÄllbart samhÀlle stÀlls idag höga krav pÄ en miljömÀssigt och ekonomiskt hÄllbar utveckling. SamhÀllets expansion i form av nybyggnation Àr en stor del i detta. Genom att planera och bygga mer lÄngsiktigt hÄllbara byggnader sÄ kan dessa krav uppfyllas. Att skapa flexibla byggnader, som kan anpassas efter samhÀllets framtida behov, leder till en effektivisering av lokalutnyttjandet och genererar mer lÄngsiktigt hÄllbara byggnader. I Sverige Àr kommunerna landets största byggherrar och de har dÀrför ett stort ansvar att förse samhÀllet med fastigheter och dÄ framförallt offentliga lokaler.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, Konservatorprogrammet15 hpInstitutionen för kulturvÄrdGöteborgs universitet2014:07.

Detta specialarbete handlar om strategier och metoder inom instrumentundervisning pa? fra?mst trummor, men a?ven elbas. Tre erfarna pedagoger har intervjuats om deras personliga tankar kring utmaningar, genusfra?gor, motivation och vad som a?r viktigt att ta?nka pa? i undervisningssituationen. Resultatet lyfter fram tjejer och killars olika fo?rha?llningssa?tt till musik och sitt instrument, nycklar till elevers motivation samt va?rdefulla la?rdomar fra?n deras ma?nga?riga erfarenheter som pedagoger..

Denna rapport ger en beskrivning av hur tvÄ lagringsbyggnader har förvandlats frÄn tidigare lagerbyggnader tills idag tvÄ bostadshus. De byggobjekt som kommer att diskuteras Àr gamla vattentornet i Norrköping samt spannmÄlssilorna i Söderköping. Rapporten tar upp punkter som berör bÄda byggnaderna men ger Àven en mer detaljerad beskrivning av specifika problem som varit unikt för nÄgon av dessa tvÄ byggnader.Aspekter som tas upp i rapporten Àr innebörden av byggnadernas placering bÄde geografiskt men ocksÄ pÄ en mer detaljerad nivÄ. BÄda byggnaderna har varit kulturhistoriskt intressanta vilket gjort att jag Àven tagit upp en diskussion om detta. De bÄda objekten beskrivs bÄde utifrÄn hur de ser ut idag men Àven hur de var tÀnkta att fungera innan ombyggnaden, samt kort om byggnadernas historia.

Detta specialarbete handlar om strategier och metoder inom instrumentundervisning pa? fra?mst trummor, men a?ven elbas. Tre erfarna pedagoger har intervjuats om deras personliga tankar kring utmaningar, genusfra?gor, motivation och vad som a?r viktigt att ta?nka pa? i undervisningssituationen. Resultatet lyfter fram tjejer och killars olika fo?rha?llningssa?tt till musik och sitt instrument, nycklar till elevers motivation samt va?rdefulla la?rdomar fra?n deras ma?nga?riga erfarenheter som pedagoger..

De senaste decennierna har miljö och hÄllbarhet fÄtt en större betydelseför bygg- och fastighetsbranschen. En rad miljöcertifieringar förbyggnader har vuxit fram.Miljöbyggnad enligt Sweden Green Building Council (SGBC) Àr ettsvenskt certifieringssystem för att certifiera byggnader inom Energi,Inomhusmiljö och Byggvaror. En certifierad byggnad enligtmiljöbyggnad kan erhÄlla betyg guld, silver eller brons.Fallstudie har gjorts av brf Stenhuggaren, ett bostadsprojekt dÀr 47bostadsrÀtter ska byggas, dÀr byggherren HSB Göta:s ambition Àr attcertifiera byggnaden för Miljöklassning nivÄ Silver, som Àr ett led i attnÄ företagets övergripande klimatmiljömÄl.Arbetet har bestÄtt av litteraturstudier, intervjuer med medverkandekonsulter i projektet, studier av konsulternas resultat av projekteringensamt undersökning av vad entreprenören ska göra i det praktiskagenomförandet av byggnationen för att sÀkerstÀlla att uppstÀllda mÄlnÄs. Manual 2.1 (utgÄva 120101) Bedömningskriterier förnyproducerade byggnader, enligt SGBC, har utgjort en del avunderlaget i denna rapport.En av slutsatserna som kommit fram i arbetet Àr att entreprenörensarbete i produktionen med miljöklassning inte har den betydelse somförfattaren antog inledningsvis, utan det huvudsakliga arbetet ligger iett gediget arbete vid projektering.Att utveckla miljö-och hÄllbarhetsarbete i projektering kan skapa godförutsÀttning för att fler byggnader pÄ sikt blir miljöklassade. Detta kan iett lÀngre perspektiv innebÀra kvalitativa och hÄllbara byggnader..

Detta examensarbete syftar till att utreda vilka av Svenska kyrkans byggnader i VÀxjö som ska energideklareras samt utföra en energideklaration av en kontorsbyggnad. I energideklarationen ingÄr det Àven att ge ÄtgÀrdsförslag för olika energibesparingsmöjligheter. En fördjupad studie i nattkylning av stommen har ocksÄ utförts. Examensarbetet Àr uppdelat i tre huvuddelar, indelning av byggnader, utförande av energideklaration samt fördjupad studie av nattkyla. I den första delen delas byggnaderna in i grupper utifrÄn verksamhet och byggnadstyp och dÀrefter utreds om de ska energideklareras.

Med bakgrund av EG-direktivet 2002/91/EG om byggnaders energiprestanda, vars syfte Àr att frÀmja en förbÀttring av energiprestanda i byggnader inom EU, infördes i Sverige 2006 lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader.En energideklaration innehÄller uppgifter om en byggnads Ärliga energi-förbrukning för uppvÀrmning, ventilation och övriga tekniska installationer. StÀllt i förhÄllande till byggnadens uppvÀrmda yta ger detta byggnadens energiprestanda. Om energiprestandan pÄ ett kostnadseffektivt sÀtt gÄr att förbÀttra skall energideklarationen Àven innehÄlla förslag pÄ sÄdana förbÀttringar.  Samtidigt sÀger regelverket att ÄtgÀrdsförslag som riskerar att skada byggnaders kulturvÀrden inte fÄr lÀmnas. Inom kulturmiljövÄrdssektorn har röster höjts för att uppmÀrksamma energideklarationssystemets bristande kompatibilitet med Àldre byggnader.