Lagen sÀger att man inte fÄr uppföra byggnader sÄ att det riskerar mÀnniskors hÀlsa. Trots detta uppförs byggnader sÄ att ohÀlsa uppstÄr för de boende. Arbetet behandlar hur man i ett byggprojekt arbetar med fuktsÀkring. Syftet Àr att undersöka hur man i projektet arbetar med att fuktsÀkra byggnaderna. MÄlet Àr att lyfta fram var i processen det finns risker nÀr det gÀller fuktsÀkring, och Àven ge förslag till förbÀttringar av arbetet med fuktsÀkringen.

Att beskriva en byggnad som tidlös Àr bland det finaste en kan sÀga. NÄgra av vÀrldens mest uppskattade byggnader har beskriv- its som just det, tidlösa. Hur kommer det sig att en av den finaste komplimangen och erkÀnnandet en byggnad kan fÄ, egentligen Àr intetsÀgande? Tiden gÄr stÀndigt och det finns ingenting nÄgon kan göra för att Àndra det. MÀnniskor, djur och Àven byggnader utvecklas och Äldras.

C E Löfvenskiöld (1810-1888) var svensk landsbygdsarkitekt vars mönsterritningar och mönsterböcker bildade en standard för hur man skulle bygga pÄ den svenska landsbygden för att bÀttre anpassa byggnadsskicket till den byggnadstradition som nÀstan inte förÀndrats under mÄnga Ärhundraden.Hans mönsterböcker blev mycket populÀra och landsbygdens bebyggelse tog tydliga intryck av dessa. Löfvenskiöld ville med sina mönsterböcker och idéer om bÀttre miljö för djur och mÀnniskor förena tradition med funktionellt och estetiskt nytÀnkande. Genom att utnyttja ny byggnadsteknik kunde han med sina mönsterritningar skapa dÄtidens standardiserade hus.Syftet med den genomförda undersökningen var att försöka visa hur och i vilken utstrÀckning de Löfvenskiöldska spÄren, trots stora förÀndringar inom jordbruket, leverkvar i landsbygdens byggnader och hur funktionella krav begrÀnsat möjligheterna att bevara den estetiska ursprungskaraktÀren pÄ dessa byggnader.FÀltstudien omfattade fyra olika anlÀggningar, ett bostadshus och tre ekonomibyggnader: Bostadshuset NÀs Söderby utanför Uppsala, magasinet pÄ Wappa sÀteri utanför Enköping, Mölnbo ladugÄrd i FÀringe och ladugÄrden pÄ Ultuna, vid SLU i Uppsala.Slutsatsen av undersökningen Àr att man fortfarande kan finna exempel pÄ vÀl bevarade byggnader utförda efter mönsterböckerna och att trots att brukarbehoven förÀndrats över tid, finns spÄren av Löfvenskiölds ritningar kvar och dÄ i relativt oförÀndrat skick..

Det krÀvs inte lÄng tid för en brand att ödelÀgga en byggnad och dess innehÄll. Brand Àr alltid ett hot mot vÄra byggnader och följderna kan bli katastrofala, bÄde gÀllande mÀnniskoliv och ekonomiska vÀrden. NÀr det kommer till kulturbyggnader kan en brand Àven resultera i att historiska vÀrden och delar av vÄrt kulturella arv gÄr förlorade. Det Àr dock inte bara brÀnder som kan skada denna typ av byggnader, utan Àven olÀmpliga brandskyddsÄtgÀrder. Av denna anledning Àr det vÀsentligt att arbete med brandskydd i kulturbyggnader sker pÄ ett sÀtt som inte förstör det som ska skyddas.

Lagen sÀger att man inte fÄr uppföra byggnader sÄ att det riskerar mÀnniskors hÀlsa. Trots detta uppförs byggnader sÄ att ohÀlsa uppstÄr för de boende. Arbetet behandlar hur man i ett byggprojekt arbetar med fuktsÀkring. Syftet Àr att undersöka hur man i projektet arbetar med att fuktsÀkra byggnaderna. MÄlet Àr att lyfta fram var i processen det finns risker nÀr det gÀller fuktsÀkring, och Àven ge förslag till förbÀttringar av arbetet med fuktsÀkringen.

This paper deals with the question of whether the symbolic language of the late Neolithic and middle Bronze Age was transferred from ceremonial monuments and barrows into the domestic sphere in the late Bronze Age. I will consider such elements as doorway orientation, the significance of boundaries and depositional practices to see if Early-Middle Iron Age settlements were indeed a major scene for ritual behaviour..

Sammanfattning Malmö Àr idag i en övergÄngsfas frÄn att ha varit ett industrisamhÀlle till att bli ett kunskapssamhÀlle. En sÄdan övergÄng leder till att industrierna mÄste ge plats Ät kunskapsföretagen. I samband med dessa industrier i före detta profilerade industristÀder som Malmö finns ett stort kulturhistoriskt vÀrde förknippat. Att omvandla kulturhistoriska omrÄden utan att inskrÀnka pÄ dess historiska vÀrde Àr inte alltid lÀtt. DÀrför har regeringen arbetat fram det kulturpolitiska mÄlet dÀr termen kulturmiljövÄrd introducerades som ett samlande begrepp för att bevara och levandegöra kulturarvet samt kunna spegla samhÀllets och inte minst industrialismens historia.

Environment.

Allt hÄrdare lagkrav gör att det Àr svÄrt att energieffektivisera befintliga byggnader utan att förÀndra deras utseende.Syftet med examensarbetet Àr att utreda hur stor energieffektivisering, för tre befintliga smÄhus uppförda under 1900-talet, som Àr möjlig att uppnÄ genom förbÀttring av byggnadernas klimatskal, det vill sÀga tak, vÀggar, golv, fönster och dörrar, utan att förvanska byggnadernas utseende och samtidigt bevara deras kulturhistoriska vÀrden.Arbetet bestod av en förstudie dÀr tre byggnader identifierades, ett undersökningsskede dÀr information om byggnaderna togs fram och ett slutsatsskede dÀr energibesparande ÄtgÀrdsförslag togs fram och utvÀrderades. Byggnader som var goda representanter för sin tid och stil söktes. Byggnader frÄn 1910-talet, 1930-talet och 1970-talet, lokaliserades. Sedan gjordes det fallstudier med intervjuer och inventeringar. För att utreda byggnadens klimatskal utfördes u-vÀrdesberÀkningar och energiberÀkningar av befintliga byggander och byggnader baserade pÄ föreslagna ÄtgÀrdsförslag.Ingen av byggnaderna nÄdde efter föreslagna ÄtgÀrder ner till passivhuskravet 59 kWh/Är/m2 Atemp eller BBR-kravet 110 kWh/Är/m2 Atemp för en byggnads specifika energianvÀndning.

Detta examensarbete handlar om bebyggelse som drabbas av översvÀmningar. Vad fukt innebÀr och hur det pÄverkar konstruktion och material undersökte vi först genom litteraturstudier och diskuterade sedan (eftersom det var svÄrt att hitta konkret information kring Àmnet) större vattenmÀngders effekt pÄ byggnader. En sjÀlvklar slutsats Àr att en översvÀmning i en byggnad troligtvis leder till fuktskador. Efter att ha tittat pÄ olika konstruktioner (bl.a. frÄn Isover) och diskuterat erfarenheter kunde vi ta fram ett praktiskt och dessutom billigt förslag pÄ en förebyggande metod som hindrar vatten frÄn att trÀnga sig in i byggnaden. Metoden gÄr ut pÄ att bygga till en sockelliknande element av vattentÀt betong kring en byggnads grund och vÀgg.

Sammanfattning Malmö Àr idag i en övergÄngsfas frÄn att ha varit ett industrisamhÀlle till att bli ett kunskapssamhÀlle. En sÄdan övergÄng leder till att industrierna mÄste ge plats Ät kunskapsföretagen. I samband med dessa industrier i före detta profilerade industristÀder som Malmö finns ett stort kulturhistoriskt vÀrde förknippat. Att omvandla kulturhistoriska omrÄden utan att inskrÀnka pÄ dess historiska vÀrde Àr inte alltid lÀtt. DÀrför har regeringen arbetat fram det kulturpolitiska mÄlet dÀr termen kulturmiljövÄrd introducerades som ett samlande begrepp för att bevara och levandegöra kulturarvet samt kunna spegla samhÀllets och inte minst industrialismens historia. Arbetet har utifrÄn detta studerat kulturmiljöbegreppet för att sedan göra ett funktionsomvandlingsförslag för kvarteret Gjuteriet i Malmö dÀr Ljungmans verkstÀder bedrev sin verksamhet förr med hÀnsyn till platsens historiska vÀrde.

Uppsala kommun har beslutat att bebygga omrĂ„det Östra Sala backe, belĂ€get mellan GrĂ€nby i norr och BolĂ€nderna och Fyrislund i söder. Markanvisning har givits byggherrar för första etappen och byggandet berĂ€knas starta 2013. OmrĂ„det Ă€r tĂ€nkt att ha en hĂ„llbarhetsprofil. Detta arbete undersöker delar av den framtida energianvĂ€ndningen med utgĂ„ngspunkt frĂ„n första etappens planerade byggnader. HuvudfrĂ„gorna för arbetet har varit följande:GĂ„r det ur lĂ„gtempererad fjĂ€rrvĂ€rme att utvinna tillrĂ€ckligt med energi för att tĂ€cka vĂ€rmebehovet med ett luftburet system? Vilka alternativ finns avseende utvinning av förnybar energi integrerat i byggnader och hur utnyttjas dessa mest effektivt? Examensarbetet Ă€r utfört i samrĂ„d med Arne Roos och Magnus Åberg vid Institutionen för teknikvetenskaper, Fasta tillstĂ„ndets fysik, Uppsala universitet.Examensarbetet innehĂ„ller en bakgrundsbeskrivning, berĂ€kning av temperatur hos tilluft vid luftburen uppvĂ€rmning och elproduktion hos smĂ„skaliga vindkraftverk, och simuleringar av dels luftburen uppvĂ€rmning med olika fjĂ€rrvĂ€rmetemperaturer och dels byggnader med solfĂ„ngare och solceller.BerĂ€kningarna visade att flödet, som blir högre för större byggnader, hade stor inverkan pĂ„ vilken temperatur tilluften behövdes vĂ€rmas till.

Denna kandidatuppsats behandlar miljöcertifieringssystemet LEED ur ett internationellt perspektiv. Uppsatsen behandlar den problematik som finns inom systemet och redogör för hur det bör utvecklas för att bli mer fungerande pÄ den svenska sÄvÀl som internationella marknaden. I arbetet presenteras Àven förslag pÄ punkter som bör förbÀttras eller tillÀggas till systemet. Byggnader stÄr för 40 % av den totala energiförbrukningen i Europa och miljöcertifiering av byggnader kan dÀrför spela en viktig roll i att uppnÄ de gemensamma energi- och klimatmÄlen sÄvÀl som för utvecklingen av en hÄllbar framtid. Allt fler hyresgÀster efterfrÄgar miljöcertifierade fastigheter och pressen pÄ fastighetsÀgare ökar, dÄ de mÄste börja certifiera sina befintliga byggnader för att konkurrera med energieffektiv nyproduktion. Miljöcertifiering ökar fokus mot miljöfrÄgor, driver pÄ utvecklingen av miljötekniska lösningar och en LEED certifierad byggnad bidrar bland annat till förbÀttrad luft- och vattenkvalitet, minskad miljöpÄverkan, ökat driftnetto och förbÀttrad hÀlsa bland hyresgÀster. LEED Àr det miljöcertifieringssystem med störst internationellt spridning och allt fler svenska byggnader registreras och certifieras enligt LEED.

Gröna byggnader har under senare tid blivit ett alltmer aktuellt begrepp eftersom den globala uppvÀrmningen uppmÀrksammats och miljöfrÄgor har uppkommit i fler sammanhang för att reducera utslÀppen. Mycket forskning inom omrÄdet gröna byggnader hanterar till stor del kommersiella fastigheter, sÄsom lokaler och kontor. Studier har frÀmst utförts i USA och Storbritannien. Nuvarande regering har som mÄl att uppföra 250 000 nya bostÀder inom sex Är. Detta vÀckte vÄr uppmÀrksamhet och uppsatsens syfte Àr att undersöka vilka incitament privata fastighetsÀgare har för att uppföra gröna bostadsbyggnader med upplÄtelsen hyresrÀtt samt om nuvarande regler inom det svenska hyressÀttningssystemet pÄverkar dessa fastighetsÀgare.

Examensarbetets syfte Ă€r att ge ett arkitektoniskt förslag pĂ„ hur en tillbyggnad till Nationalmuseum kan omformulera hur vi utifrĂ„n dagens kontext förhĂ„ller oss till Nationalmuseum som byggnad samt kringliggande kulturhistoriska byggnader. Tyngdpunkten har lagts pĂ„ teoretiska undersökningar dĂ€r bland annat frĂ„gor kring den historiska Ă„terupplevelsen som fenomen; kulturell och historisk kontext samt betraktande har hanterats. Även fĂ€ltstudier har genomförts och presenterats dĂ€r kontemporĂ€ra tillbyggnader och ombyggnader som gjorts i byggnader frĂ„n 1800-talets mitt till 1900-talets början undersökts ifrĂ„ga om gestaltning och förhĂ„llning till orginalbyggnaden. Undersökningarna har lett fram till ett förhĂ„llningssĂ€tt om tydlighet och transparens kring vad som Ă€r nytt och vad som historiskt, vilket omsatts i det arkitektoniska förslaget..