I utbildningen SamhÀllsbyggnad pÄ LuleÄ Tekniska Universitet ingÄr ett examensarbete som en avslutande del av utbildningen.Examensarbete gÄr ut pÄ att undersöka och studera tidigare dokumentationer av kulturhistoriska byggnader som har dokumenterats innan avveckling. Detta för att fÄ fram ett underlag till de kommande dokumentationsarbeten i Kiruna dÀr ett flertal kulturhistoriskt vÀrdefulla byggnader mÄste avvecklas i samband med stadsomvandlingen..

Det finns olika system för att hantera och delge information till fastighetsÀgare och förvaltare. Dessa system Àr idag oftast pappersbaserade, oftast en pÀrm med information. Med den digitala tekniken kan man idag göra dessa handlingar mer attraktiva och lÀttillgÀngliga. Denna rapport, som Àr resultatet av mitt examensarbete, belyser vad ett vÄrdprogram Àr, hur det upprÀttas och vad det bör innehÄlla. Dessutom pÄvisas i rapporten hur man kan anvÀnda moderna IT-verktyg för att förenkla framstÀllningen och redovisningen av vÄrdprogram.

Idag stĂ„r mĂ„nga Ă€ldre byggnader och industriomrĂ„den tomma med stor potential för ombyggnad till nya verksamheter. Att ta tillvara pĂ„ dessa kulturhistoriskt intressanta byggnader betyder att vi vĂ€rnar om vĂ„rt kulturarv.Tyngdpunkten i detta examensarbete ligger pĂ„ Ă€mnet ombyggnad och planering för en kulturhistoriskt intressant industribyggnad baserat pĂ„ de lagar och regler som gĂ€ller för ombyggnad. Ämnet behandlas bĂ„de generellt och med en byggnad pĂ„ TĂ€ndsticksomrĂ„det i Jönköping som fallstudie. Med detta som grund har ett förslag tagits fram dĂ€r en  kulturhistoriskt intressant byggnad fĂ„tt ett möjligt anvĂ€ndningsomrĂ„de.Syftet och nyttan med studien Ă€r att utreda vilka byggnadstekniska faktorer som bör beaktas vid en ombyggnad av kulturhistoriska byggnader för en ny verksamhet pĂ„ ett Ă€ldre industriomrĂ„de. MĂ„let med detta arbete Ă€r att genomföra en utredning kring en ombyggnad av kulturhistoriskt vĂ€rdefull bebyggelse vid Ă€ndrad verksamhet.Den första frĂ„gestĂ€llningen som besvaras under projektets gĂ„ng Ă€r hur ett Ă€ldre industriomrĂ„de kan omvandlas till en attraktiv stadsdel med blandade funktioner.

Idag saknas en bra översikt för kulturhistoriskt intressanta byggnader i hela Ljungby stad. Centrumbebyggelsen Àr inventerad och vÀrderad sedan tidigare, men övriga delar av staden Àr i behov av samma arbete.  MÄlet Àr att denna studie ska leverera ett kunskapsunderlag som underlÀttar vid planering och bygglovsprövning. I arbetet inventeras och vÀrderas bebyggelsen och miljön i omrÄdena Stensberg och RönnÀs i Ljungby stad.  Genom fÀltobservationer och studier av bl.a. kartor och ritningar har konstaterats att bebyggelsen Àr av varierande karaktÀr.

I dagens samhÀlle Àr det mycket som inte Àr tillgÀngligt och anvÀndbart för alla. MÄlet Àr att det ska vara jÀmlikt att leva och ta del av omgivningen. Detta innebÀr att Àven personer med en funktionsnedsÀttning ska kunna ta sig in i en byggnad, helst genom huvudentrén. Förr i tiden tÀnkte man inte pÄ tillgÀnglighet pÄ samma sÀtt och byggnaderna blev dÀrför inte tillgÀngliga för alla. Men idag finns det bestÀmmelser som mÄste följas och Àven kulturhistoriskt vÀrdefulla byggnader mÄste tillgÀnglighetsanpassas.

Bakgrund: Social tillhörighet grundas pÄ sjÀlvstÀndighet, aktivitet och delaktighet i samhÀllet. Brist pÄ social tillhörighet kan leda till social exkludering och sÀmre hÀlsa. Alla individer i samhÀllet har rÀtt till sjÀlvbestÀmmande och likvÀrdiga levnadsvillkor. Dagens samhÀlle kan vara en utmaning för personer med funktionsnedsÀttningar och den omkringliggande miljön kan erbjuda möjligheter, men ocksÄ orsaka hinder. Enligt Plan- och bygglagen fÄr byggnader med kulturhistoriskt vÀrde inte förvanskas, vilket kan försvÄra anpassningar.Syfte: Syftet med studien Àr att kartlÀgga tillgÀngligheten till offentliga verksamheter i en Àldre smÄstad, för personer i aktivrullstol.Metod: Metoden vi anvÀnt oss av Àr en observationsstudie i tvÄ delar.

Kiruna stad kom till Är 1900 dÄ kronan antog stadsplanen. Stadens grundare Àr gruvföretaget LKAB (Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag). Det Àr tack vare jÀrnmalmen i Kiruna som gruvföretaget etablerade sig dÀr och samhÀllet vÀxte fram. LKABs förste disponent Hjalmar Lundbohm anses vara skaparen av Kiruna dÄ han sÄg till sÄ att samhÀllet blev ett mönstersamhÀlle.JÀrnmalmen bryts i en av vÀrldens största underjordiska gruva, denna gruva lutar in mot staden vilket har gjort att sprickor och deformationer har drabbat marken. Detta har lett till att det mÄste ske en stadsomvandling, nya Kiruna flyttas österut mot Tuolluvaara.

PÄ fastigheten Nornan 13 i Tingsryd, Kronobergs lÀn, finns idag en mangÄrdsbyggnad frÄn mitten av 1800-talet. DÄ ett flertal ekonomibyggnader pÄ fastigheten tidigare förstörts i en brand, funderar fastighetsÀgaren pÄ att komplettera tomten med nya byggnader i form av flerbostadshus. Denna rapport utreder möjligheterna och förutsÀttningarna för nybyggnation pÄ Nornan 13, samt ger utifrÄn dessa villkor förslag pÄ hur sÄdan byggnation bör och kan utformas. Förslaget presenteras med hjÀlp av ritningar, illustrationer och beskrivningar.Eftersom samtliga byggnader pÄ Nornan 13 och nÀrliggande fastigheter Àr av Àldre karaktÀr bedöms omrÄdet som kÀnsligt för ny modern bebyggelse. Av den anledningen genomförs en omrÄdesanalys för att kunna identifiera omrÄdets kulturhistoriska vÀrden, samt undersöka hur nybyggnation kan tillvarata dessa.

I detta arbete studeras hur en systemombyggnad i kulturbyggnader kan gÄ till med avseende pÄinstallationerna. I Sverige finns det idag totalt ca 4,7 miljoner byggnader av vilka ca 235 000-280 000bör genomgÄ kulturbevarande byggnadsvÄrdsinsatser. Vid ombyggnad av ventilationen i enkulturbyggnad Àr det viktigt att man, samtidigt som man fÄr en ÀndamÄlsenlig och energisnÄl lösning,tar hÀnsyn till byggnadens karaktÀr och förutsÀttningar sÄ att den kulturhistoriskt vÀrdefulla miljönbevaras.I detta arbete studeras tre olika kulturhistoriskt vÀrdefulla byggnader som genomgÄtt renovering avventilationssystemet under de senaste tio Ären. Byggnaderna Àr Skridskopaviljongen, Dekanhusetoch Södra Bancohuset, som alla förvaltas av Statens fastighetsverk (SFV). Efter samtal, studier ochundersökningar om de tre byggnaderna visar det sig att det Àr viktigt att i början av ensystemombyggnad i en kulturbyggnad, först lÀsa in sig pÄ byggnaden samt stÀlla sig frÄgorna: vad skabyggnaden anvÀndas till, vilken verksamhet passar hÀr, vilket systemval kommer att passa brukarenbÀst mm.

Examensarbetet har genomförts pÄ uppdrag av LÀnsstyrelsen i Blekinge och Ronneby Kommun och syftar pÄ att utreda om tidigare tillÀggsisolering med karbamidskumplast och polystyrencellplastkulor, pÄ tre stycken byggnadsminnesförklarade byggnader pÄ Ronneby Brunn i Blekinge, har medfört eventuella fuktskador. Undersökningarna av byggnaderna har utförts med ett antal valda undersökningsmetoder som var, okulÀr besiktning, termografering, klimatmÀtning, materialtest, fuktkvotsmÀtning elektrisk, fuktkvotsmÀtning med metoden vÀgning-torkning-vÀgning, samt simulerade fuktdiffusionsberÀkningar. Efter att ha sammanvÀgt de olika undersökningsmetodernas resultat för respektive byggnad antas det att isoleringen inte utgör nÄgot hot för vÀggkonstruktionerna sÄ lÀnge de har en hög ÄnggenomslÀpplighet och har tÀtt ytskikt pÄ utsidan. Den förhöjda relativa fuktigheten som har noterats vid berÀkningar av vÀggkonstruktionerna antas torka ut snabbt dÄ konstruktionen har lÄgt ÄnggenomgÄngsmotstÄnd. De skador som upptÀckts vid undersökningarna beror inte pÄ byggnadernas isolering.

The report is a building evaluation of an area south of Karlskoga`s urban area on the west side of the lake Möckeln, known as the western Möckelnstranden. The evaluation is carried out on the behalf of Karlskoga municipality.  The goal of the evaluation that is based on a mission statement is to create a basis for Karlskoga municipality for a detailed plan and exploitation of the area. The inventory contains suggestions on what should and should not be done with the environment and its buildings..

Samtidigt som debatten kring jordens klimatförĂ€ndring Ă€r i full gĂ„ng har intresset för att miljöcertifiera byggnader vuxit oerhört. För fastighetsĂ€gare Ă€r det en möjlighet att bevisa för sina hyresgĂ€ster och köpare att byggnaden Ă€r hĂ„llbar. Är en byggnad miljöcertifierad har en oberoende part intygat att den uppfyller en nivĂ„ av hĂ„llbarhet som bestĂ€ms utifrĂ„n standardiserade kriterier. FastighetsĂ€garen kan alltsĂ„ anvĂ€nda certifikatet i marknadsföringssyfte.Den hĂ€r studien undersökte om en byggnad som Ă€r byggnadsminnesförklarad kan miljöcertifieras med Miljöbyggnad. MĂ„let var att hitta kostnadseffektiva lösningar för att uppfylla de miljöcertifieringskriterier som eventuellt inte uppfylls idag.

Sveriges riksdag har beslutat att energianvÀndningen i bebyggelsen mÄste minskas. Detta gÀller Àven den befintliga bebyggelsen till vilken den kulturhistoriskt vÀrdefulla bebyggelsen hör. Vid energieffektivisering av kulturhistoriskt vÀrdefull bebyggelse upplever ofta förvaltare att processen att vÀlja energieffektiviserande ÄtgÀrd tar för lÄng tid. Detta beror pÄ att det saknas ett rationellt sÀtt att jÀmföra olika ÄtgÀrders konsekvenser. Antikvarier har ofta en motsatt uppfattning och upplever att förvaltare mÄnga gÄnger ser mer till ÄtgÀrdens besparingspotential istÀllet för dess pÄverkan pÄ de kulturhistoriska vÀrdena. Syftet med examensarbetet Àr att göra jÀmförelsen av energieffektiviserande ÄtgÀrder i kulturhistoriskt vÀrdefull bebyggelse mer överskÄdlig för förvaltare.

Sveriges kulturhistoriska bebyggelse bÀr viktiga historiska spÄr och har varit en starktbidragande faktor till samhÀllets utveckling. Dessa byggnader utgör konkretahistorieberÀttare som ÄskÄdliggör hur samhÀllet har förÀndrats med tiden. Bevarandet avhistoriska byggnader av detta slag, Àr dÀrför mycket viktigt för att dessa vÀrden inte skallgÄ förlorade. Respektive kommun har i detaljplanen möjlighet att skydda bevarandevÀrdbebyggelse genom att skapa varsamhets- och skyddsbestÀmmelser för de fastigheter ochomrÄden som anses vara vÀrdefulla ur ett kulturhistoriskt perspektiv. De flesta av dessabyggnader tillhör dock Àldre byggnadsbestÄnd och krÀver dÀrför regelbundet underhÄllsochrenoveringsarbete för att överleva och uppfylla dagens krav pÄ sÄvÀl energieffektivitetsom intern komfort.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn sociokulturellt perspektiv, utforska hur tre musikpedagoger beskriver att de anvÀnder sig av mentala trÀningsmetoder i sin undervisning. Vilka mentala trÀningsmetoder beskriver tre musikpedagoger att de anvÀnder sig av i sin undervisning? PÄ vilka sÀtt beskrivs dessa metoder komma till anvÀndning?Studiens data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med tre yrkesverksamma musikpedagoger som anvÀnder sig av mental trÀning pÄ varierade sÀtt i sin pedagogiska verksamhet. I resultatet framkommer att ju mer utbildning i mental trÀning musikpedagogerna har, desto tydligare och mer uttalad strategi beskriver de. De beskrivna strategierna betraktas som generaliserbara lÀrandehjÀlpmedel som utgÄr frÄn en grundidé.