AllemansrÀtten innebÀr en inskrÀnkning i markÀgarens ÀganderÀtt men Àven en förutsÀttning för att var och en ska ha möjlighet att ta sig fram till fots och vistas pÄ annans mark. Sedan Är 1994 Àr AllemansrÀtten grundlagsskyddad i 2 kap 18 § kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform. Strandskyddet, som Äterfinns i 7 kap miljöbalken (1998:811), infördes pÄ 1950?talet och ger allmÀnheten tillgÄng till svenska strÀnder. Strandskyddet förbjuder uppförandet av nya byggnader, anlÀggningar eller utförandet av liknande ÄtgÀrder inom 100 meter frÄn var sida om strandlinjen och förbudet gÀller i hela Sverige.

LuftvÀgssjukdomar Àr ett av de vanligaste hÀlsoproblemen hos kalvar och utgör en betydande kostnad för branschen. LuftvÀgssjukdomar Àr komplexa till sin natur och uppkommer endast dÄ en kombination av faktorer som inkluderar djuret, miljön och infektiösa agens förekom-mer. Ofta Àr den primÀra patogenen ett virus och den pÄföljande lunginflammationen orsakas av bakterier. Ett bidragande virus, BVDV, har genom ett frivilligt kontrollprogram utrotats i Norden och det finns potential att utrota Àven BRSV. Genom en ökad förstÄelse för biosÀker-het och hur ventilation av mikromiljöer, gruppstorlek och ÄlderssammansÀttning pÄverkar smittrycket och luftvÀgshÀlsan hos kalvar kan byggnader och management-rutiner som mini-merar risken för respiratoriska sjukdomar utformas..

Sammanfattning Byggbranschen som sÄdan har över lÄng tid visat sig vara en mycket konservativ bransch. Gamla beprövade metoder och konstruktionslösningar tenderar att vÀljas före det som kan anses som nytt och oprövat. Under senare Är har dock ett stigande energipris samt den globala uppvÀrmningen drivit utvecklingen i en riktning dÀr energieffektiva byggnader efterfrÄgas i allt större omfattning. Detta medför en efterfrÄgan för nya material och byggnadssÀtt som kan ersÀtta eller komplettera de mer traditionella. Ett för i Sverige förhÄllandevis nytt byggnadssÀtt Àr att uppföra byggnader med Structural Insulated Panels SIPS. Dessa Àr konstruktionselement som anvÀnds för bÄde vÀggar och tak.

Det hÀr Àr resultatet av kandidatarbetet, skrivet under kursen kandidatarbete 15 p vÄrterminen 2010 pÄ programmet för fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola. Arbetet Àr det avslutande examensarbetet efter 3 Ärs studier i fysisk planering pÄ grundlÀggande nivÄ. Arbetet handlar om funktionsomvandlingar i staden. Hur ett flexibelt byggande kan underlÀtta i stÀder, dÀr behovet av byggnader förÀndras snabbare Àn en byggnads livstid. Kandidatarbetet har dels inneburit studier av en funktionsomvandling som gjorts pÄ Stumholmen i Karlskrona och dels inneburit ett försök till en liknande omvandling pÄ ön Kungsholmen i Karlskronas skÀrgÄrd dÀr en funktionsomvandling Àr aktuell idag Är 2010.

Uppsatsen handlar om hur en Àldre byggnad av torp-liknande slag kan renoveras till att bli enbyggnad av modern standard. Detta görs genom att stegvis gÄ igenom de delar som behöveruppdateras och ge exempel pÄ hur de kan förbÀttras för att nÄ upp till en modern standard.Samtidigt har Àven tvÄ modeller gjorts. En i ?Revit Structure? över byggnadens konstruktion,men Àven en i ?Revit Architecture? dÀr en möjlig ny planlösning ges. Till slut mynnar detta uti ett förlag till ny planlösning som innehÄller alla de bestÄndsdelar som behövs för att skapa enmodern bostad.

Syftet med detta arbete var att studera skillnader mellan de tre energi- och klimatsimuleringsprogrammen IDA Indoor Climate and Energy (IDA ICE), VIP-Energy (VIP) och IES Virtual Environment (IES) med avseende pÄ funktioner, anvÀndarupplevelse och simuleringsresultat.Av dessa tre olika alternativ för jÀmförelse lades störst vikt vid simuleringsresultat. En byggnad ritades upp i programmen med samma indata sÄ lÄngt det var möjligt dÀr resultaten för byggnadens specifika energianvÀndning (BSE), enligt definition av Boverkets Byggregler (BBR), och Ärlig energianvÀndning kartlades. Utöver denna simulering gjordes en kÀnslighetsanalys av indata dÀr flera parametrar Àndrades stegvis och resultat för BSE jÀmfördes med grundsimuleringen.  De parametrar som testades var bl.a. U-vÀrden för klimatskalets samtliga delar, rumstemperatur, ventilationsflöden samt Àven programspecifika instÀllningar.Resultat frÄn simulering av Ärlig energianvÀndning visade att IDA ICE och VIP bÄda rÀknade med en total energianvÀndning pÄ ca 129 MWh per Är med jÀmlik fördelning bÄde för tillförd och avgiven energi. IDA ICE berÀknade BSE till 101,4 [kWh/(m2 Är) Atemp] medan VIP rÀknade med 102,9 [kWh/(m2 Är) Atemp].

Det nya EU-direktivet EPBD2, Energy Performance of Buildings Directive (recast), som antogs 2010, specificerar att alla nya byggnader ska vara sÄ kallade nÀra-nollenergibyggnader Är 2021. En nÀra-nollenergibyggnad definieras som en byggnad med mycket hög energiprestanda, som till mycket hög grad förses med förnybar energi. Hur detta ska tolkas och var kravnivÄn ska sÀttas för energianvÀndningen Àr upp till varje land att besluta. I Sverige pÄgÄr just nu en debatt om detta och Energimyndigheten har fÄtt i uppdrag att  utforma en svensk strategi för att möta kravet om nÀra-nollenergibyggnader. NÀra sammanlÀnkat med detta Àr ocksÄ miljömÄlen om minskad klimatpÄverkan till 2020 och 2050.

I det hÀr arbetet behandlas anvÀndningen av 3D som planeringsverktyg för kommunal planering och vÀgprojektering. Projektet gÄr ut pÄ att utveckla en 3D-modell över ett omrÄde i Kalmar med teorier inom informationsdesign och kommunikation med kartor. Huvudsyftet Àr att undersöka hur en stadsmiljö i 3D kan utvecklas för att bli ett hjÀlpmedel i planeringsprocessen och dialogen med Kalmars befolkning och press.Med stöd i teorier och en kvalitativ undersökning genom ett anvÀndartest undersöks problemformuleringen: Hur kan man utveckla en tredimensionell miljö i syfte att underlÀtta planeringen av nybyggnationer pÄ omrÄden Norra Kvarnholmen och MalmfjÀrden med utgÄngspunkt frÄn teorier kring kommunikationsprocesser och kommunikation via kartor? Hur kan de huvudanvÀndare som skapar objekt i sagda miljö placera in valda byggnader och trafiklösningar?Resultatet och slutsatsen av undersökningen visar att bilder och filmsekvenser ifrÄn en 3D-modell Àr ett vÀrdefullt verktyg i planeringssammanhang och i syftet att föra en dialog med dess mÄlgrupp..

Den globala trenden över hela vÀrlden Àr en allt mer tilltagande urbanisering. För att stÀder ska kunna klara av en ökande mÀngd mÀnniskor krÀvs att de jobbar med mÄnga olika lösningar, en lösning Àr att bygga mer pÄ höjden. Detta Àr dock inte helt utan problem utan skapar viss problematik vad gÀller sÀkerhet och dÄ frÀmst för utrymningen. Ett alternativ som finns för att underlÀtta för utrymningen Àr utrymningshissar. Den hÀr rapportens huvudsyfte Àr att undersöka om det finns en efterfrÄgan och ett behov av ett sÀrskilt regelverk för utrymningshissar i Sverige.

Dagens stÀder Àr byggda och formade med en stor ojÀmnlikhet i hur utrymmet fördelas mellan olika fordon och transportslag. Parkeringar lÀngs med vÀgar fungerar endast som förrÄd Ät bilar. Gator har blivit transportstrÀckor utan nÄgon riktig identitet.Hur kan vi Äterta och omprogrammera en del av dessa parkeringar? Fokus ligger pÄ hur man genom smÄ förÀndringar pÄ flera olika platser kan ta tillvara pÄ de lokala krafter som finns och samtidigt skapa en levande och dynamisk stad.Syftet Àr att skapa en grogrund för en stadsutveckling pÄ en grÀsrotsnivÄ och som sedan kan pÄverka i vilken riktning vÄra stÀder utvecklas och förÀndras. MÄlet Àr att omdefiniera det publika rum mellan stadens byggnader, som idag till stor del upptas av motorfordon, till att bli nÄgot nytt och berikande Ät staden som helhet..

Detta examensarbete omfattar brandskydd och dimensionering för de olikakonstruktionsmaterialen limtrÀ, stÄl och betong. DÀr mÄlet Àr att utveckla ett underlagför nyutbildade ingenjörer och konsulter. Layouten pÄ arbetet ger en enkel överblicköver informationen kring de olika materialen och tar upp de viktigaste stegen manska ta hÀnsyn till vid dimensionering.Arbetet inleds med en allmÀn översikt pÄ hur brandskyddet behövs i byggnader föratt uppfylla de lagar och regler som stÀlls. För att fÄ en större förstÄelse för hur deolika konstruktionsmaterialen beter sig under pÄverkan av brand, presenteras de olikamaterialegenskaperna och hur pÄverkningen för samtliga ser ut.Huvuddelen av rapporten beskriver de grova skillnaderna mellan materialen och hurman gÄr till vÀga för att nÄ samma brandklass pÄ konstruktionen för de olikamaterialen.För att utvÀrdera litteraturstudier, har erfarna ingenjörer och konsulter intervjuats.Detta har resulterat i bredare inblick kring det informationsbehov som krÀvs för att tafram dimensionering vid brandskydd i konstruktioner..

This thesis explores the narrow spaces between closely built houses in the over 300-year-old wooden town center of Mariestad, Sweden, and their potential as time capsules and sources of knowledge in cultural-historical building investigations. By interpreting well-preserved carpentry work on a facade in one of these spaces, the study aims to provide an example of how these preserved spaces can serve as a source of knowledge and understanding of craftsmanship and the history of the place. The thesis also addresses the municipality of Mariestad's work with cultural heritage, as well as maps out more of these potentially interesting interstitial spaces. Old Swedish wooden towns possess a high degree of uniqueness both nationally and internationally; nevertheless, they are subjected to relatively significant threats of demolitions and substantial changes, often in the form of many smaller restorations or changes over a long period of time. The focus of the case study is a window from the 16th or 17th century and the facade's old, hand planed wooden cladding.

Uppsatsen handlar om den historiska debatten hur Göteborgs stadsteater kom till. Med stadsteaterns placering vid Götaplatsen med konstmuseum, konsthall och konserthus innebÀr det en mycket central och betydelsefull plats i Göteborg. Uppsatsen behandlar svÄrigheten att anpassa teatern till denna kulturella plats. DÀrför ingÄr en kort historik om Götaplatsen. Undersökningen tar upp arkitekten Carl Bergsten som ritade teatern i samarbete med regissören och scenteknikern Knut Ström.

Under stor del av 1900-talet var det enligt nordiska byggnormer förbjudet att anvÀnda trÀstommar i byggnader med fler Àn tvÄ vÄningar. 1994 upphörde förbudet och istÀllet infördes brandtekniska funktionskrav, vilket innebÀr att konstruktionen enbart mÄste uppfylla vissa krav och att material dÀrefter kan vÀljas fritt. I detta examensarbete har jag undersökt hur flerfamiljshus skall utformas med hÀnseende till brand och yttre pÄverkan, samt hur trÀ som byggnadsmaterial kan begrÀnsa den arkitektoniska utformningen. I GÀvle finns för tillfÀllet inga större flervÄningshus utformade helt och hÄllet i trÀ, dÀrför har studierna utförts i samarbete med GÀvle kommun. Examensarbetet bestÄr av en teoretisk del och en tillÀmpningsfas i vilken förslag pÄ byggnadsutformning arbetats fram, tÀnkt lokalisering för byggnaderna Àr GÀvle Strand.Dokumentationer frÄn liknande projekt visar att det varit relativt enkelt att fÄ byggnader i trÀ att uppfylla de brandtekniska krav som stÀlls.

Syfte: Att utveckla ett starkt varuma?rke a?r ett sa?tt fo?r fo?retag att utma?rka sig fra?n ma?ngden, vilket idag a?r no?dva?ndigt pa? grund av den sta?ndigt o?kande konkurrenssituationen. Varuma?rket anses vara ett av fo?retagens mest va?rdefulla tillga?ngar men a?r problematiska att va?rdera. Problematiken beror bland annat pa? att va?rdet pa? varuma?rken pa?verkas av flertalet olika faktorer, da?ribland fo?retagets innovationsfo?rma?ga.