NÀr en investering ska göras Àr priset en prioriterad faktor att ta hÀnsyn till. Att investera i ett solcellssystem kostar mycket pengar som pÄ lÀngre sikt kommer resultera i en större intÀkt Àn kostnad. NÀr detta intrÀffar skiljer sig markant i mÄnga fall och med regeringens krÄngliga regler blir det inte lÀttare. Examensarbetet innefattar flera analyserande lösnings-metoder för plusenergikontoret i VÀla GÄrd, Helsingborg. Anledningen Àr att kostnadseffektivisera solcellssystemet sÄ att intresset för solproduk-tionen ökar i Sverige.Tre olika kostnadsmÀssiga scenarier med timdebitering, egenlagring och nettodebitering jÀmförs och presenteras grundat pÄ berÀkningsmetod inom aktuell forskning.

Bygg- och fastighetssektorn stÄr för ungefÀr halva miljöbelastningen i Sverige och 40 procent av energianvÀndningen. Att minska den skulle dÀrför bidra mycket till att minska miljöbelastningen och nÄ ett mer hÄllbart samhÀlle.I skÄnska Glumslöv har AB Landskronahem byggt kvarteret Nornan, som bestÄr av 35 lÀgenheter i form utav 11 rad- och parhus med vision om en bra inomhusmiljö och hög komfort utan fast uppvÀrmningssystem. I den hÀr studien har byggnaderna granskats och miljöbedömts, framför allt ur energi- och innemiljösynpunkt. De metoder som anvÀnts för analysen Àr Miljöklassningsmetoden och EcoEffect-metoden. Till grund för dessa ligger fÀltstudier i form av mÀtningar pÄ plats, ritningsunderlag samt en enkÀtundersökning bland de boende.Resultatet av miljöbedömningen visar pÄ en överlag god innemiljö i kvarteret.

Syftet med arbetet var att framstÀlla en berÀkningsmodell som behÀrskar att berÀkna ett klimatsystems energiförluster samt livscykelanalys, LCC. Samt att anvÀnda denna modell vid jÀmförelse av tvÄ befintliga system.Modellen skapades i programmet Excell och anvÀnder sig av angiven indata för att berÀkna resultat. Den anvÀndes för jÀmförelse av fyra lokaler i VIDEUM ABs byggnader. TvÄ kontor och tvÄ förelÀsningssalar jÀmfördes. Den berÀknade skillnaden i energiförbrukning kunde i huvudsak hÀrledas till det ena systemets lÀngre drifttid över helgen samt att ett av kontoren drevs med högt konstantflöde hos ventilation Àven under frÄnvaro.Huruvida styrning av system sker efter koldioxidkoncentration eller temperatur verkar spela mindre roll för systemets förluster.

Sanningen Ă€r att en bild sĂ€ger mer Ă€n tusen ord, vilket vi idag mĂ€rker allt mer i samhĂ€llet genom bland annat att byggprojekt presenteras med övertygande visualiseringar, eftersom det skapar mer förstĂ„else för vad som Ă€r projektets slutliga mĂ„l. DĂ„ jag gick byggvisualisering som inriktning pĂ„ byggteknikprogrammet var det detta jag ville arbeta med i mitt examensarbete. Mitt uppdrag fick jag av en privatperson som har en obebyggd tomt pĂ„ fritidsomrĂ„det Kvegerö, som ligger cirka 3 mil norr om Nyköping. Ägaren ville ha en bild över hur hans tomt med fritidshus och garage skulle kunna se ut. Med hjĂ€lp av befintliga ritningar och foton pĂ„ byggnader och terrĂ€ng kunde modellerna skapas i det 3-dimesionella ritprogrammet 3D Studio Max och för att fĂ„ slutresultatet sĂ„ verkligt som möjligt anvĂ€ndes verkliga bilder som material.Denna rapport baseras inte pĂ„ en frĂ„gestĂ€llning utan det Ă€r min kunskap som stĂ„r till grund.

Den klassiska approachen till navigering innefattar att agenten hÄller en intern representativ modell av omgivningen. Denna approach har emellertid mÄnga nackdelar, speciellt för dynamiska miljöer. En modernare approach Àr att förlita sig pÄ den faktiska omgivningen istÀllet för en modell av denna. Detta arbete presenterar en undersökning av navigeringsproblemet och hur vÀl det löses av agenter vars kontrollmekanismer utgörs artificiella neurala nÀtverk. Tillförlitligheten hos de tvÄ neurala arkitekturerna Extended sequential cascaded network och Self-organized recurrent network bestÀms genom experiment.

Inneklimatet pa? Skoklosters slott a?r pa? vissa ha?ll problematiskt. Mögelangrepp förekommer i somliga rum, frÀmst sÄdana som a?r bela?gna i norrla?ge och da?rmed lite kallare a?n o?vriga rum. Fo?r att finna en lo?sning pa? mo?gelproblemen inleddes va?ren 2013 ett trea?rigt experiment vars syfte var att utro?na om mo?gelproblemen skulle kunna undvikas med aktiv klimatstyrning, vilket inte funnits innan experimentet.

Detta examensarbete har undersökt vilka möjligheter som skapas genom att anvÀnda BuildingInformation Modelling (BIM) för Livscykelkostnadsanalyser (LCCA). Arbetet beskriver förstLCCA och sedan hur BIM samt öppna standardiserade dataformat kan anvÀndas för LCCAoch för kvalitetssÀkring av data. Till sist visas hur ett verktyg som rÀknar ut LCC direkt frÄnen byggnadsmodell kan utformas. Genom att kunna synliggöra konsekvenserna av olikalösningsalternativ och göra kvalitativa LCCA erhÄlls genomtÀnkta lösningar och medvetenhetom de framtida förvaltningskostnaderna. För en byggherre som ocksÄ ansvarar för driften kandessa alternativsvÀrderingar och analyser leda till betydligt lÀgre förvaltningskostnader.

Visualisering har lÀnge anvÀnts för att presentera information, och med 3D-programvarors utvecklande har digitalt prototypskapande, bÄde för byggnader och mindre objekt, vÀxt fram. Syftet med denna studie var att finna den bÀsta metoden för att skapa en 3D-visualisering av stiftelsen Rapatacs nyöppnade aktivitetscenter för ungdomar, pÄ Nordost i GÀvle. Först genomfördes en litteraturstudie för att ta reda pÄ vad som Àr god praxis inom designvisualisering i 3D, dÀrefter samlades referensmaterial in för att utifrÄn detta producera en 3D-modell. Tre olika grafiska uttryck; fotorealistisk, skissartad och cartoon, skapades för att genomföra en enkÀtundersökning bland GÀvles ungdomar om vilket grafiskt uttryck som de tyckte var mest tilldragande. 193 ungdomar tillfrÄgades och resultatet visade att det fotorealistiska uttrycket tilltalade ungdomarna mest.

Energieffektivisering av byggnader Àr ett uppmÀrksammat Àmne mycket pÄ grund av att bostÀder och lokaler stÄr för 35 % av den totala energianvÀndningen i Sverige. Med nya EU direktiv ska Sverige utforma en plan för att nÄ nÀra-nollenergibyggnad till Är 2021. Definitionen av nÀranollenergibyggnad Àr en byggnad som har mycket hög energiprestanda och den mycket lÄga mÀngden energi som krÀvs bör i mycket hög grad tillföras i form av energi frÄn förnybara energikÀllor.Passivhus Àr en typ av lÄgenergihus som har ett tÀtt klimatskal som hÄller ett lÄgt U-vÀrde och utnyttjar interna vÀrmetillskott frÄn hushÄllmaskiner och personerna som vistas i byggnaden. Detta bidrar till lÀgre energiförluster och lÀngre behov av tillförd energi, vilket nÀrmar sig nÀra-nollenergibyggnad.Ett friliggande enfamiljshus som klarar passivhuskraven som stÀlls av Sveriges Centrum för Nollenergihus i södra Sverige har utformats. EnergiberÀkningar har utförts i PHPP (PassivHus Projekterings Paket 2007) vilket visar att byggnaden klarar kraven..

GÀvle berÀknas inom de kommande Ären vÀxa med cirka 500 invÄnare per Är, vilket mÄste avspeglas i satsningar pÄ bostÀder, arbete och service. Fastigheten Skeppsbyggaren, mer kÀnd som Philipsontomten, bÀr anor frÄn svunna industriepoker och har sedan mitten av 1990-talet stÄtt oexploaterad. Genom att nÀrma sig vattnet med en alltmer publik verksamhet och bostÀder kan kvarteret Skeppsbyggaren medföra en förtÀtning samt utvidgning av de centrala delarna i GÀvle. Vidare kan fastigheten bli ett bidrag till en redan vÀrdefull kulturmiljö, nÄgot som bör ligga i bÄde invÄnarnas, kommunens och Àgaren CA Fastigheters intresse.VÄrt arbete har gÄtt ut pÄ att projektera ett miljöcertifierat gestaltningsförslag för Skeppsbyggaren som bidrar till en hÄllbar stadsutveckling och en positiv exponering av GÀvle som stad. Att miljöcertifiera byggnader Àr nÄgot som vunnit mark de senaste Ären, men vid projektering av hela bostadsomrÄden finns ett vÀrde i att ta ett ytterligare steg och behandla hÄllbarhetsfrÄgor rörande hela stadsdelen.Den problembild som varit knuten till fastigheten Àr den intilliggande industriverksamheten, omrÄdets anstrÀngda trafiksituation och att gator i anslutning till fastigheten upplevs som otrygga och dÀrmed oattraktiva att betrÀda.

Stortorget i Karlskrona Àr ett centralt belÀget offentligt rum som idag förlorat sin funktion som en plats med ett rikt offentligt liv och en trivsam plats i staden. Detta arbete tar tag i den problematiken och presenterar ett sÀtt pÄ vilket man kan förÀndra torget och göra det attraktivare för stadens befolkning. Förslaget gÄr ut pÄ att göra torget mer anpassat för oskyddade trafikanter genom att bilarna fÄr ta ett steg Ät sidan men samtidigt göra det lÀttillgÀngligt med en ny kollektivtrafiklösning för Trossö. För att göra torget attraktivare har dess storlek försökt tonas ner och dÀrmed göra det mer anpassat till den mÀnskliga skalan. Detta har skett bland annat genom att plantera trÀd men Àven genom nya byggnader som bÀttre integrerar med det stora torget..

Med stigande energikostnader, och med pÄverkan av miljön Àr det viktigt att spara energi. Ett led i detta Àratt bygga bostÀder och andra byggnader mer energisnÄla, eftersom dessa stÄr för nÀstan 40 % av SverigesenergianvÀndning.Ett hinder för att bygga energisnÄlt Àr den ökade kostnaden vid produktionen, för exempelvis ökande mÀngdbyggnadsmaterial. Det Àr dÀrför viktigt att inte bara titta pÄ vad byggnadskostnaden blir, utan vad kostnaden blirpÄ sikt. LÀggs extra pengar vid byggnationen pÄ extra isolering och effektivare installationer, kommerdriftskostnaden av huset minska. Detta gör att inom en framtid kommer den dyrare byggnationen ha betalat sig.Det visar sig att passivhus fungerar och att det betalar sig i lÀngden att bygga passivhus.

I dagslÀget finns en stor mÀngd byggnader i Sverige dÀr fasaden bestÄr av puts direkt anliggande mot antingen lÀttbetong eller tegel. Dessa fasader kan skapa problem för brukaren p.g.a. fukttransport via putsen direkt in i konstruktionen. Problemen som kan uppstÄ som följd av dessa konstruktioner Àr inte bara estetiska utan kan Àven pÄverka inomhusmiljön. Syftet med detta arbete var att undersöka om det gick att med ny teknik visa de resultat som framkommit frÄn erfarenheter frÄn praktiskt arbete samt undersöka hur en renovering pÄverkar de fasader som bestÄr av puts direkt mot lÀttbetong eller tegel.

Landskapsarkitektyrket handlar ofta om att göra prioriteringar mellan olika intressen som stÀlls mot varandra. Exempel pÄ sÄdana Àr kulturhistoriskt vÀrdefulla miljöer samt vÀrdet av bevarande och utveckling av stÀders biologiska mÄngfald. Om bÄda dessa vÀrden finns att ta hÀnsyn till pÄ en och samma plats har landskapsarkitekten en roll att vÀva samman dem till en fungerande helhet. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur man kan förstÀrka de historiska vÀrdena pÄ en urban plats och samtidigt frÀmja stadens biologiska mÄngfald pÄ ett samspelande sÀtt. Odinslund i Uppsala valdes ut som studieobjekt eftersom det Àr en centralt belÀgen promenadpark i ett omrÄde med höga kulturhistoriska vÀrden.

I en tid dĂ€r vĂ„r miljömedvetenhet och vĂ„rt energianvĂ€ndande fĂ„r allt större utrymme stĂ€lls allt högre krav pĂ„ de alla de material som vi anvĂ€nder oss av. Ett omrĂ„de dĂ€r energianvĂ€ndandet har fĂ„tt allt mer fokus Ă€r byggbranschen. Med EU:s direktiv 2002/91/EG blir kravet pĂ„ att vĂ„ra byggnader ska vara energieffektiva allt större. Även timmerhuset som har tusenĂ„riga traditioner mĂ„ste klara de energikrav som vi har pĂ„ 2000-talet. Boverket har utifrĂ„n direktivet faststĂ€llt nya krav som sĂ€ger att hus belĂ€gna i den norra klimatzonen fĂ„r ha en lĂ€gsta energianvĂ€ndning av 130 kWh/Ă„r och 110 kWh/Ă„r i den södra.Endast 8? timmerhuset belĂ€get i den södra klimatzonen klarar Boverkets krav pĂ„ 110 kWh/Ă„r.Uppsatsen analyserar fem energisparande Ă„tgĂ€rder:? AnvĂ€ndning av grövre timmer? UtvĂ€ndig tillĂ€ggsisolering? InvĂ€ndig tillĂ€ggsisolering? InvĂ€ndig tillĂ€ggsisolera av den norra vĂ€ggen samt endast pĂ„ de stĂ€llen dĂ€r timmervĂ€ggen Ă€ndĂ„ inte kommer att vara synlig:- Badrum- Kök? Dubbel timmervĂ€gg med isolering emellan.