Sökresultat:
870 Uppsatser om Kulturhistoriskt värdefulla byggnader - Sida 18 av 58
Bygga för ombyggnad : FrÄn parkeringshus till studentbostÀder
Detta examensarbete bygger pÄ ett förslag frÄn vÄr nÀringslivskontakt Sara Eriksdotter som Àr anstÀlld pÄ Haninge kommun. Förslaget bygger pÄ konverterbara byggnader. MÄlet Àr att bygga ett parkeringshus som gÄr att byggas om till ett flerbostadshus i framtiden. Idén grundar sig pÄ Haninge kommuns plan att arbeta för ett minskat bilanvÀndande i centrala Haninge, vilket pÄ sikt kommer medföra ett minskat behov av parkeringsplatser jÀmfört med idag. Samtidigt vill Haninge kommun ta hÀnsyn till det bestÄende behovet av bostÀder.VÄr mÄlsÀttning med examensarbetet har varit att ta fram ritningar och illustrationer som visualiserar vÄrt förslag pÄ en konverterbar byggnad; i detta fall avser projektförslaget en byggnad som ska klara av ombyggnaden frÄn parkeringshus till flerbostadshus avsedd för studenter.ArbetsgÄngen för att nÄ mÄlet började med en litteraturstudie i form av böcker, elektroniska kÀllor och intervjuer med relevanta personer.
Nybyggnadskarta och terrÀngmodell för ett framtida smÄhusomrÄde i södra à rsunda
Syftet med examensarbetet Ă€r att bistĂ„ stadsingenjörskontoret vid Sandvikens kommun som behöver hjĂ€lp att mĂ€ta in mark, vĂ€gar och objekt som kan pĂ„verka genomförandet av en detaljplan för etablering av smĂ„hustomter i södra Ă
rsunda. InmÀtning av omrÄdet utfördes med en totalstation Leica TPS 1203+ inlÄnad frÄn Högskolan i GÀvle. Totalstation valdes för att fÄ en hög noggrannhet i höjdmÀtningar av vÀgar och brunnar. Behandling av mÀtdata och framstÀllning av en karta och en terrÀngmodell gjordes i programvaran Geo. Kartan presenteras i A3-format som en bilaga till rapporten och Àr en kombination av fastighetsgrÀnser, fastighetsbeteckningar och byggnader ur Sandvikens kommuns primÀrkarta, sammanslaget med detta projekts inmÀtningar i omrÄdet. TerrÀngmodellen visualiserar omrÄdets höjdskillnader pÄ cirka 3 m genom fÀrgkodning och presenteras som en figur i resultatdelen. .
PCB i byggnader : Handlingsplan för saneringsarbetet i Eskilstuna kommun
Polychlorinated biphenyls, PCBs, were used in elastic sealants in buildings during the years1956-1973. Studies of PCB have revealed that it is harmful for humans and animals,especially water-living predators and other top-predators. It is also a persistent organicpollutant and remains in the environment for a very long time. To reduce the levels of PCB inthe environment, it has to be removed from the buildings. According to Swedish law, theproperty holder has to decontaminate sealants with a PCB level of 500 mg/kg or above.
Kulturhistorisk intressant bebyggelse : Bevarande med stöd av Plan- och Bygglagen
Kommunerna har möjlighet att skydda bevarandevÀrd bebyggelse i detaljplaner genom att meddela skydds- och varsamhetsbestÀmmelser pÄ de fastigheter som Àr vÀrda att bevara. Vad som Àr tillÄtet att skydda med sÄdana bestÀmmelser regleras i 4 kap 16§ PBL.Tidigare undersökning visar att det kan finnas problem med utformningen av dessa bevarandebestÀmmelser. BÄde att de saknar stöd i PBL och att de Àr otydligt formulerade.I studien har granskats hur bevarandebestÀmmelserna Àr utformade i VÀstra Götalands LÀns kommuner, om de har nÄgon brist/otydlighet. Materialet som har granskats Àr de detaljplaner som varit under pÄgÄende arbete i kommunerna under tiden v.14 till v.16.  Till bygglovshandlÀggare i samtliga kommuner i VÀstra Götalands LÀn har en enkÀt skickats ut, dÀr de fick svara pÄ hur det Àr att jobba med bevarandevÀrd bebyggelse vid bygglovsprövning.
SmÄskaliga vindkraftverk pÄ byggnader i urban miljö : Möjligheter och hinder för ökad implementering
Intresset för smÄskaliga vindkraftverk pÄ byggnader har ökat under de senaste Ären. Allt fler mÀnniskor blir mer energi- och miljömedvetna samt ser fördelarna med att elektriciteten produceras dÀr den konsumeras; i den bebyggda miljön.Det Àr dock en större utmaning att installera ett vindkraftverk i urban miljö, jÀmfört med i öppet landskap, dÄ det finns mÄnga faktorer som skall beaktas. Stadens komplexa uppbyggnad gör att vindens hastighet och riktning varierar och ger upphov till turbulenta strukturer i den omgivande luften. MÄnga av dagens vindkraftverk kan ej operera effektivt vid turbulens, dÀrför mÄste dessa vindkraftverken placeras pÄ höga höjder för att nÄ den laminÀrt strömmande vinden över staden, vilket ger orealistiska lÀngder pÄ de master som krÀvs, Àven om vindkraftverket monteras pÄ en byggnad. För att kunna utnyttja de vindar som uppkommer i urbana miljöer bör vertikalaxlade vindkraftverk med en helixformad geometri pÄ rotorn anvÀndas.
Identitet - skillnader i karaktÀr : Beskriver hur ett bostadsomrÄde kan gestaltas
Syftet med arbetet Ă€r att ta reda pĂ„ om det gĂ„r att bygga fram identitet. Ăven att ta fram ett förslag som uttrycker identitet.TvĂ„ aspekter som Ă€r viktiga för att skapa ett vĂ€lmĂ„ende bostadsomrĂ„de Ă€r identitet och karaktĂ€r. OmrĂ„dens identitet handlar om struktur och strukturen behöver vara unik och igenkĂ€nnbar. Identitet ska spegla nĂ„got som Ă€r minnesvĂ€rt för platsen. De faktorer som pĂ„verkar skapelsen av positiv identitet tas upp i teorikapitlet.
Effektivisering vid bedömningsprocessen av  indikatorn Dagsljus för miljöcertifieringsmetoden Miljöbyggnad : Ett förprojekteringsverktyg
Dagsljus i byggnader Àr viktigt för bÄde den fysiska och psykiska hÀlsan. DagsljusinslÀpp i byggnader sker genom fönster, men fönster Àr Àven den byggnadskomponent som medför störst energiförluster i en byggnad. DÀrför finns det problem i att skapa en god balans mellan utformning, energieffektivisering och termisk komfort samtidigt som ett tillfredsstÀllande dagsljus ska tillÀmpas i byggnader dÀr mÀnniskor vistas.Detta examensarbete som omfattar 15 hp syftar till att effektivisera samt förenkla bedömningen av ett tillfredsstÀllande dagsljus, för att uppnÄ kraven i miljöcertifieringsmetoden Miljöbyggnad, dÀr Àven intilliggande faktorer som energi och termiskt klimat studeras. MÄlet var att upprÀtta ett förprojekteringsverktyg för indikatorn Dagsljus som i framtiden kan anvÀndas av konsulter, arkitekter och andra inom byggbranschen nÀr en byggnad ska miljöcertifieras enligt metoden Miljöbyggnad. För att skapa verktyget gjordes datamodeller av testrum med olika förutsÀttningar, dÀr dagsljusfaktorn, DF, kontrollerades.
Att gestalta offentliga rum : Stortorget Karlskrona
Stortorget i Karlskrona Àr ett centralt belÀget offentligt rum som idag förlorat sin funktion som en plats med ett rikt offentligt liv och en trivsam plats i staden. Detta arbete tar tag i den problematiken och presenterar ett sÀtt pÄ vilket man kan förÀndra torget och göra det attraktivare för stadens befolkning. Förslaget gÄr ut pÄ att göra torget mer anpassat för oskyddade trafikanter genom att bilarna fÄr ta ett steg Ät sidan men samtidigt göra det lÀttillgÀngligt med en ny kollektivtrafiklösning för Trossö. För att göra torget attraktivare har dess storlek försökt tonas ner och dÀrmed göra det mer anpassat till den mÀnskliga skalan. Detta har skett bland annat genom att plantera trÀd men Àven genom nya byggnader som bÀttre integrerar med det stora torget..
En energistudie över Fengerfors bruk : KartlÀggning och förslag till effektiviseringsÄtgÀrder hos byggnader av industrikaraktÀr
I slutet av 1900-talet började man inse konsekvenserna av att förlita sig pĂ„ icke förnyelsebara energikĂ€llor för uppvĂ€rmning. Priserna steg i höjden och man valde ofta att byta ut sin oljepanna mot el vilket för tillfĂ€llet var en lönsam lösning. I och med prisstegringen som skett det senaste decenniet har betydelsen av energieffektivt byggande framstĂ„tt som allt mer tydlig. Detta innebĂ€r att mĂ„nga Ă€ldre byggnader ofta kan ha mycket dĂ„liga vĂ€rmeisolerade egenskaper eftersom bĂ„de energipriser och byggnormer var lĂ„gt stĂ€llda vid tiden för uppförning.Uppdragsgivarna till arbetet Ă€r en ideell ekonomisk förening vid namn Not Quite med sin bas i Fengerfors bruk, Ă
mÄl. De har framfört att de har problem med för höga uppvÀrmningskostnader och svÄrigheter med att hÄlla önskad inneluftstemperatur i deras lokaler.
Urban Building vid Hornsbruksgatan : Hornsbruksgatan
Projektet Àr ett förslag pÄ hur man kan bygga nya bostÀder, kontor och butiker i en av Stockholms större innerstadsparker. Hornsbruksgatan pÄ Södermalm ligger lÀngs Högalidsparken som kröns av Ivar Tengboms Högalidskyrka frÄn 1923. I förslaget presenteras tvÄ byggnadskomplex med ett 30-tal lÀgenheter pÄ drygt 1300 kvm samt ca 3500kvm för kontor och detaljhandel. Byggnadskropparna Àr tegelklÀdda med bÀrande stomelement i betongskivor.Förslaget handlar om hur husen möter parken och gatan som har tvÄ helt skilda karaktÀrer. Stadsgatan möter en allvarlig park för rekreation.
Ett examensarbete om Energideklarationen
Energideklarationen började gÀlla fullt ut vid Ärsskiftet 08/09. Hur det fungerar med den och folks uppfattningar gÄr isÀr lite. Men de flesta Àr positiva till denna och Àr överens om att det Àr en bra sak. Dock sÄ har det och finns fortfarande lite frÄgetecken kring denna som Ànnu inte rÀttats till. Den kommer antagligen att bli Ànnu bÀttre under tidens gÄng nÀr den Àr mer etablerad i fastighetsbranschen.
Montagestagning utav pelar- balksystem
Rapporten Àr sammanstÀllda studier av hur prefabricerade betongstommar av pelare och balkar montagestagas idag. Stommarna anvÀnds frÀmst till industri, offentliga samt kommersiella byggnader. Fokus Àr lagt pÄ de tvÄ vanligaste balktyperna raka balkar med I-tvÀrsnitt samt sadelformade balkar med I-tvÀrsnitt.Vid montering av pelare- balksystem uppstÄr lastfall som man inte vill dimensionera elementen för. Stagning av konstruktionerna sker dÀrför med hjÀlp av kolvning som kompletteras med wirekryss vid behov.  Resultatet har sammanstÀllts i en enhetlig standard gÀllande utformning och dimensionering av montagestagning för prefabricerade betongstommar av pelare och balkar. Nyckelord: Montagestagning, Prefabricerade system, Raka och sadelformade balkar, kolvning, wirekryss.
UppvÀrmning av WallmarksgÄrden
Vid VÀsterbottens museum finns ett antal byggnader som Àr flyttade frÄn olika delar av VÀsterbotten för att visa hur livet vid en gÄrd pÄ 1800-tals sÄg ut. Idag kallstÀlls husen under vinterhalvÄret dÄ de saknar uppvÀrmningssystem. Museet önskar installera ett vÀrmesystem i ett av husen, WallmarksgÄrden byggd Är 1736, för att möjliggöra anvÀndande av huset under den kalla delen av Äret. VÀrmesystemet skall i sÄ liten utstrÀckning som möjligt pÄverka husets kulturhistoriska vÀrden.Tre olika uppvÀrmningssystem; mobil pelletskamin, aerotemper och byggflÀktar har jÀmförts under fem olika driftförhÄllanden. De olika driftförhÄllandena beskrivs i fall A-E, tre av fallen har en konstant inomhustemperatur och tvÄ har varierande temperatur med en grundtemperatur pÄ 0 °C respektive 10 °C och vÀrms tvÄ dagar per vecka till 20 °C.
Nyfikna öppningar
Det mÀnskliga beteendet Àr en av de viktigaste komponenterna i utformandet av arkitektur. Vi gestaltar byggnader och platser pÄ ett visst sÀtt för att frammana en kÀnsla av trygghet och lugn och pÄ ett annat sÀtt för att skapa spÀnning och dramatikLockelsen Àr kanske vÄr starkaste mÀnskliga drift. Den dÀr osynliga kraften som trÀder in och gör att vi mÄste titta genom springan i den fördragna gardinen för att stilla vÄr nyfikenhet. I jakten pÄ en upptÀckt.Springan i gardinen, hÄlet i planket och presenternas omslagspapper gör alla att det som finns dÀr innanför blir sÄ mycket mer intressant och lockande. Jag stÀller mig frÄgan om det samma kan tillÀmpas pÄ en hel byggnad?Blir en byggnad mer spÀnnande och intressant, mer öppen och extrovert, genom att vi klÀr den i en yttre "kappa" i vilken vi lÀmnar smÄ nyfikna öppningar, smÄ lockelser, som skvallrar om byggnaden och verksamheten innanför? I detta fall ett nytt konstmuseum i Uppsla..
Att formas och att formge : Normkritisk mönsterformgivning
VÄrt samhÀlle Àr uppbyggt av normer som sÀger hur vi bör se ut, bete oss och leva. MÄnga av dessa normer fokuserar pÄ hur en person som man eller kvinna bör vara i förhÄllande till sitt kön. Könsnormer Äterspeglas i design och det vi formger, i produkter, möbler och byggnader. Genom ett genusspecificerat normkritiskt förhÄllningssÀtt undersöker vi hur könsnormer uppkommer i design och hur vi som formgivare kan designa normkritiskt. Med mönsterdesign som undersökande metod vill vi belysa och undersöka hur könsnormer upprepas i det vi formger, precis som ett mönster definieras av linjer och former som upprepas eller upplevs att göra det.Under vÄr undersökning framkommer det att mönster kan bidra till diskussion och stÀllningstagande som fungerar i flera forum.