Syfte: K3-regelverket kom att bli tvingande för företag att tillämpa från januari i år. En nyhet med regelverket var komponentavskrivning, en avskrivningsmetod som innebär att företagens tillgångar ska delas in i olika komponenter som är av betydelse och som har en nyttjandeperiod som väsentligt skiljer sig från hela tillgången i sig. SABO var redan innan införandet kritisk till metoden och uttalade sig om att byggnader är komplexa tillgångar och menar att metoden innebär att kostnaden kommer att överstiga nyttan, speciellt för fastighetsbolagen. Med det som utgångspunkt kommer studiens syfte att behandla hur ledande befattningshavare i allmännyttiga bostadsföretag tillämpar och upplever det strikta kravet på komponentavskrivning. Vidare undersöks vilka faktorer som kan tänkas påverka det föregående.Metod: Studien utgår från en tolkande forskningstradition som ämnar att skapa en bättre förståelse kring hur ledande befattningshavare i allmännyttiga bostadsföretag upplever komponentavskrivning och hur tillämpningen av metoden kommer att ske.

I norra delen av Sverige levde allmogen på jakt, fiske, boskapsskötsel och byteshandel innan storskiftet på 1800-talet. I Älvdalen levde man på detta sätt fram till ungefär 1870-talet. Åkerjorden var en bristvara och man vistades på fäbodar under sommarhalvåret, där kreaturen gick fritt och betade. Mjölkprodukterna togs tillvara genom tillverkning av ost, mese och smör på plats. För att få gott bete till djuren brände man eller taxade träden (dödade dem genom ringbarkning).

I takt med att städer fortsätter att växa och stadsplanerares medvetenhet om grönskans positiva effekter på omgivningen väcks, ökar intresset för att använda ännu outnyttjade vertikala ytor på byggnader till välgörande växtlighet. Mycket är känt kring nyttan med gröna fasader. Dess isolerande inverkan mot buller och temperaturväxlingar, den luftrenande inverkan (Perini et al., 2011) och de estetiska möjligheterna. Den praktiska erfarenheten kring växtväggar i vårt nordiska klimat är emellertid fortfarande begränsad. Den bristande erfarenheten gör osäkerheten stor rörande möjligheten att satsa på gröna fasader i form av växtväggar, exempelvis vid planering av nya byggprojekt. En stor osäkerhetsfaktor kring växtväggar är dess skötsel. Syftet med det här arbetet är att klargöra vilka faktorer som är avgörande för det övergripande skötselbehovet hos växtväggar, samt att hitta ett sätt att förutsäga och/eller jämföra och kvantifiera faktorerna. För att kunna komma fram till vad dessa faktorer består i har jag besökt platser där växtväggar är uppförda samt gjort intervjuer med personer som har stor kunskap i ämnet växtväggar i nordiskt klimat. Eftersom det inte finns mycket litteratur att finna kring ämnet skötsel av växtväggar i nordiskt klimat, har informationen som framkommit vid intervjuerna haft en central betydelse. De faktorer som framkommit som betydelsefulla för skötselbehovet hos växtväggar har sammanställts i ett bedömningsverktyg där de delats upp i dels faktorer hos väggen, dels faktorer hos växtvalet.

Syfte: K3-regelverket kom att bli tvingande för företag att tillämpa från januari i år. En nyhet med regelverket var komponentavskrivning, en avskrivningsmetod som innebär att företagens tillgångar ska delas in i olika komponenter som är av betydelse och som har en nyttjandeperiod som väsentligt skiljer sig från hela tillgången i sig. SABO var redan innan införandet kritisk till metoden och uttalade sig om att byggnader är komplexa tillgångar och menar att metoden innebär att kostnaden kommer att överstiga nyttan, speciellt för fastighetsbolagen. Med det som utgångspunkt kommer studiens syfte att behandla hur ledande befattningshavare i allmännyttiga bostadsföretag tillämpar och upplever det strikta kravet på komponentavskrivning. Vidare undersöks vilka faktorer som kan tänkas påverka det föregående.Metod: Studien utgår från en tolkande forskningstradition som ämnar att skapa en bättre förståelse kring hur ledande befattningshavare i allmännyttiga bostadsföretag upplever komponentavskrivning och hur tillämpningen av metoden kommer att ske.

Undersökningen behandlar hur kriminella personer och polisen använder sig av geografiska förutsättningar i sina respektive verksamheter. Hur de först kartlägger objekt i sin omgivning för att sedan välja hur de ska agera. Kriminella personer och polisen undersöks för att visa hur aktörer, på olika sida om lagen, möter liknande geografiska förutsättningar fast upplever dem på olika sätt. Avslutningsvis återges deras inställning till att först kartlägga objekt i sin omgivning innan de agerar. Undersökningen skildrar hur aktörer subjektivt upplever objektiva föremål i sin omgivning på olika sätt, beroende på deras avsikter. Kriminella personer planerar ett brott genom att först kartlägga sin omgivning.

Den beräknad mängd energi en byggnad gör av med på ett år visar huruvida den bidrar till ett hållbart samhälle eller inte. AB Gavlegårdarna arbetar inte enbart med att projektera fram förslag till lösningar för framtidens bostäder utan riktar även in sig på sitt nuvarande bestånd när det kommer till energianvändning i flerbostadshus. Gävle Strand Etapp 1 stod klart 2008 med ett bestånd av tolv byggnader som är gestaltade på fyra olika sätt. Alla med olika förutsättningar där främst brukarnas beteende såsom förbrukad mängd tappvarmvatten och hushållsel varierar kraftigt.Under projekteringsfasen anlitades en konsult för att beräkna den köpta energin som dessa bostäder skulle använda och kom fram till en energianvändning på 92 kWh/m2,år. Gavlegårdarnas egna beräkningar som utgick ifrån de verkliga värden som uppmättes för varje lägenhet visade i september 2009 ett medelvärde för hela beståndet som låg på 114 kWh/m2,år.AB Gavlegårdarna vill gå till botten med de problem och den extra kostnad som Gävle Strand Etapp 1 har gett upphov till genom ökad energianvändning, vilket medför att de vill utföra exakta beräkningar på varje byggnads energianvändning.

Det finns idag en trend i viljan att investera i samhällsfastigheter, det vill säga fastigheter där olika typer av samhällsservice bedrivs. Fördelen med denna typ av investeringar är att ägarna kan teckna långa hyresavtal med kommuner, landsting och staten som hyresgäst, vilket ger säkra kassaflöden i och med låg vakansrisk. Investeringsmarknaden för samhällsfastigheter är relativt ny för privata aktörer då dessa fastigheter tidigare ägdes i princip uteslutande av kommun och landsting, men som idag av olika anledningar valt att sälja och istället hyra tillbaka fastigheten av specialiserade fastighetsägare. Studien syftar till att identifiera de osäkerheter/risker som existerar vid investeringar i samt förvaltande av samhällsfastigheter och främst vårdfastigheter i Sverige. Genom att intervjua aktörer som deltagit i tre studerade transaktioner av vårdfastigheter från 2011 har en investeringskalkyl samt en känslighetsanalys utformats och legat till grund för de slutsatser som dragits.Att investera i samhällsfastigheter har visat sig vara en relativt stabil och säker investering, då de långa kontraktens driftnetton bidrar till att investeringen kan räknas hem redan under första kontraktstiden. Dock med antagande om att inga oväntade kostnader uppstår.

Syftet med den här studien är att beskriva och analysera hur ett småhus ålder kan påverka marknadsvärdet och taxeringsvärdet för en småhusfastighet samt hur den svenska taxeringsmodellen tar hänsyn till hur ett småhus ålder påverkar värdet. Målet är att ge förslag på hur ett småhus ålder kan behandlas vid fastighetstaxering i Sverige.Ett småhus definieras som en byggnad inrättad till bostad för en till två familjer och en småhusfastighet utgörs av ett småhus plus dess tomtmark. Vid fastighetstaxering av småhusfastigheter i Sverige bestäms ett byggnads- och ett tomtmarksvärde som sedan slås ihop till ett taxeringsvärde för småhusfastigheten, taxeringsvärdet ska motsvara 75 % av marknadsvärdet två år före taxeringsåret. Byggnadsvärdet respektive tomtmarksvärdet bestäms utifrån olika värdefaktorer, en av dem är värdefaktorn ålder vilket anges som ett värdeår ämnat att uttrycka en byggnads återstående ekonomiska livslängd.Metoder som har använts i studien är en litteraturstudie som granskat tidigare forskning inom ämnet samt lagstiftning och facklitteratur. En kvantitativ undersökning av småhus och köp i Gävle kommun har genomförts för att skapa en generell bild av hur ett småhus ålder påverkar småhusfastigheters taxeringsvärde samt en generell bild av när taxeringsvärdet är svårbedömt på grund av ett småhus ålder.

Högre byggnader i Sverige stabiliseras vanligen med väggar som dimensioneras för att uppta både skjuv- och tryckkraft, så kallade ?Shear-Walls? eller stabiliserande väggar. Vid dimensionering av dessa element refererar den aktuella normen, SS-EN 1992-1-1 (EK2) till fackverksmetoden. Då det råder brist på praktiskt applicerbara dimensioneringsregler för fackverksmetoden för stabiliserande väggar används i dagens läge ofta den amerikanska betongnormen, ACI som med sitt enklare och mer praktiska tillvägagångssätt konkurrerar ut fackverksmetoden. Eftersom dessa hus byggs i Sverige ska Eurokoderna tillämpas, därför är det intressant att veta hur stor skillnaden i både armering, men även styvhet blir om båda metoderna tillämpas på ett väggelement.

Historiska stadsbyggnadsstrategier med fokus på hållbarhet eller grönska utgör utgångspunkten för framtagandet av en ny stadsbyggnadsstrategi som ska vara hållbar ur alla aspekter; både ur ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv. I kandidatuppsatsen undersöks möjligheterna att fortsätta förtäta staden och samtidigt behålla stadens parker och grönska. Stadsbyggnadsstrategin är döpt till Stad-i-park och är en utopisk vision som syftar till att förändra vårt sätt att leva och vilken funktion en stad ska fylla för att nå en hållbar utveckling. Detta uppnås i teorin genom att ersätta transporterna inom staden med framförallt spårbunden trafik, öka mötesplatserna i staden genom att föra in mer grönska och torg samt att förtäta staden då byggnader som tillhör dagens trafiksystem inte längre behövs. Förändringar i infrastrukturen ska inte påverka rörligheten utan staden ska även i fortsättningen vara tillgänglighetsanpassad vilket bl.a.

År 2012 gick ca 30 % av den totala energianvändningen till uppvärmning av bostäder och lokaler. Av den utgör uppvärmning av flerbostadshus och lokaler 60 % (79,5 TWh). Det finns därmed stor potential att minska energianvändningen inom bostadssektorn. En del i effektiviseringsarbetet är att se över regleringen av utrustningen som styr uppvärmningssystemen i bostäderna. Dagens reglering innefattar oftast en styrning som är direkt kopplad till utomhustemperaturen.

Fastighetsmarknaden har visat på ett växande behov av ett hjälpmedel för fastighetsvärderaresom underlättar implementeringen av byggnaders gröna egenskaper i värderingsprocessen,samt för att investerare ska kunna se specifika gröna egenskapers effekt på fastighetsvärdet.Användningen av ett flertal olika miljöklassningssystem på marknaden skapar svårigheter vidjämförelse. RICS har tagit fram ett utkast på en hållbarhetschecklista för att kompletteravärderingsutlåtandet med en utökad beskrivning av fastigheterna med en systematiskredovisning av egenskaper relevanta ur ett hållbarhetsperspektiv. Dess syfte är att tydliggöraskillnader och öka utbudet av tillgänglig transaktionsdata med en påföljande ökad transparenspå fastighetsmarknaden.Studien syftar till att undersöka hur en hållbarhetschecklista kan tas fram, se ut och fungera,samt om den kan implementeras i ett projekt för en samhällsfastighet. Genom att använda migav utkastet från RICS och intervjua aktörer på fastighetsmarknaden har en lista tagits framsom jämförts med miljöklassningssystemen och implementerats på ett specifikt projekt.Utfallet har sedan analyserats och legat till grund för de slutsatser som dragits.Resultatet av studien visar att den lista som utgår från RICS ?Sustainability Checklist? medrelevanta hållbarhetsaspekter kan implementeras även på samhällsfastigheter då dessa inneharliknande egenskaper som de kommersiella fastigheterna, med vissa skillnader, somövergripande beror av: budgetrestriktioner, lokala förhållanden samt regleringar frånkommunen och övriga parter.

Sedan 1900-talets mitt har användandet av tegelkonstruktioner i bostadsbyggandet minskat kraftigt; materialet har under modernismen upplevts otidsenligt och byggnadssättet har ansetts ineffektivt. Trots att kanalmurstekniken, som är en byggteknik med bärande tegelkonstruktion och högt isoleringsvärde, togs fram på 1930-talet för att följa hårdare energihushållningskrav, har ändå lätta träregelkonstruktioner dominerat det svenska småhusbyggandet.Kraven på energihushållning har under åren ökat successivt och livscykelanalysen (LCA) har utvecklats. LCA är en metodik som analyserar produkters eller tjänsters klimatbelastning ur livscykelperspektiv. Svårigheter har dock funnits i att omsätta metodiken på större komponenter än enskilda material. Därför har europastandarder tagits fram som enkom tjänar till att systematisera livscykelanalyser av hela byggnader och de kommer att följas i denna studie.Syftet med examensarbetet är att jämföra hur ett typhus med tegel som stommaterial belastar miljön under produktion och drift i en livscykel satt till 100 år, jämfört med ett motsvarande trätyphus.

SammanfattningMänniskans levnadsmiljöer är i ständig förändring. Ett faktum vilket idag kanske tydligast ses i den allt mer exploaterade stadsmiljön. Detta är en utveckling som innebär att ?gröna? miljöer i form av trädgårdar, parker och andra ?gröna? element skapade av människan måste ha grunder som styrker deras bevarande. Det är anläggningar som har en historik bakom sig och därtill används av människor.

Städer är i ständig förändring och övergången från industrisamhälle till kunskapssamhälle medför en omstrukturering av stadens ytor. Postindustriella landskap uppstår centralt i städerna och med den urbanisering som sker idag tas de ofta i anspråk med syftet att skapa nya attraktiva stadsdelar. En lyckad stadsutveckling handlar dock om mer än bara fysiska förändringar. Även om alla fysiska förutsättningar är på plats måste det finnas liv i området för att göra det attraktivt. I detta examensarbete studeras begreppet tillfällig landskapsarkitektur och dess betydelse inom stadsplanering. Syftet är att undersöka om tillfällig landskapsarkitektur kan vara ett sätt att uppmärksamma ett utvecklingsområde och göra det attraktivt innan byggprocessen dragit igång. Arbetet är indelat i två delar.