Vellinge är både centralorten i Vellinge kommun och en bostadsförort till Malmö. Orten består till stor del av villabebyggelse. Vellinges expansion kan härledas till två viktiga händelser där den första var järnvägen drogs in till Vellinge. Järnvägen skapade nya förutsättningar för industrier, handel och framförallt nya kommunikationer. Den andra händelsen var bilens starka intåg under 50-talet. Bilen skapade möjligheten att röra sig över längre sträckor vilket också resulterade i att utbyggnaden av Vellinge bredde ut sig över större ytor. Utbredningen nådde sin topp under 70-talet då Vellinge fördubblades i storlek. I centrum genomfördes under samma tid en modernisering där nya centrumbyggnader och stora parkeringsytor anlades.

Stockholms nya opera är placerad på Frihamnspiren, den mest spektakulära platsen i hela Värtahamnen. I det här läget så ser man operan, nästan helt omgiven av vatten i vyn från Lidingöbron. Norra Djurgårdsstaden och Värtahamnen kommer att behöva ett landmärke för att verkligen bli ett resmål för alla medborgare. Området kommer att bli ett mycket attraktivt och aktivt område med både bostäder och kontor, samtidigt som man kommer att behålla delar av färgetrafiken.På piren har jag behållt de inledande tegelmagasinen på vardera sida om vägen, och sedan fyllt på med nya byggnader med stödjande funktioner till operan, så som hotell, relaterade skolor m.m. Längre fram kommer man till en besöksparkering (även parkering under huset) och en småbåtshamn.

Att bygga hus med timmerstomme har en lång tradition i Sverige. Det byggs idag ca 500 timmerhus om året. Förr byggde man av timmer för att det var det var ett lätt sätt att få ett hus som klarade den tidens krav och som inte krävde maskinell bearbetning. I dag byggs timmerhus mer av estetiska och livsstilsskäl. Många vill därför att det ska synas att det är ett timmerhus, gärna både på ut- och insidan.

Bostadsbristen i de tätbebyggda områdena blir idag allt påtagligare och studenter är oftast de som drabbas hårdast. Byggandet av nya bostäder pågår runt om i landet men med alldeles för långsam tillväxt. I städerna minskar de centralt belägna markreserverna och ny bebyggelse förläggs allt längre från stadskärnorna.Ett alternativ till att minska bostadsbristen och att eftersträva en förtätning av innerstaden kan vara att utnyttja de befintliga råvindar som ofta finns i äldre byggnader med brantare tak. När är det lönsamt att bygga om en råvind till en vindsvåning? Vilka regler och krav måste följas?Bostadshuset Karlsborg 5 på Tegnérgatan 13 i Jönköping förvaltas av HSB Gambrinus.

Västfastigheter är en av Västsveriges största fastighetsförvaltare och förser Västra Götalandsregionen med lokaler samt fastighetsförvaltning. Västra Götalandsregionen har som långsiktigt miljömål att halvera sin energianvändning i egna lokaler till år 2030 jämfört med år 1995. Ett led i att nå detta mål har varit att genomföra energikartläggningar på sjukhusbyggnader för att lokalisera energieffektiviserande åtgärder som kan genomföras för att reducera energianvändningen. Beskrivning av de energieffektiviserande åtgärder som föreslagits samt beräknad kostnad och energibesparing för dessa har dokumenterats i en databas. Energibesparingen för de energieffektiviserande åtgärderna i databasen har bland annat beräknats med simuleringsprogrammet IDA ICE.Syftet med detta examensarbete var dels att studera, strukturera och analysera det material som finns i databasen.

Tomtmarkerna i urban bebyggelse blir allt mer attraktiva. En minskning avbyggnadsarean medger positiva ekonomiska effekter på markkostnaden dåtomtpriserna tenderar att bli allt högre i stadsmiljö. En stor del av totalkostnadenvid nyproduktionen av ett enbostadshus är tomtpriset. Framtidens enbostadshusbör utformas med ett begränsat tomtbehov samt uppfylla framtida energikrav. Examensarbetet har utförts i samarbete med småhustillverkaren Eksjöhus, vilkatill följd av de ökade markpriserna upplever en minskad efterfrågan förnyproduktion av småhus. Likt övriga hustillverkare står Eksjöhus också införuppfyllandet av framtida energikrav. Syftet med examensarbetet är att utforma framtidens enbostadshus, genom atteffektivisera tomtutnyttjandet och förbättra energiprestandan.

Innan upprättande av byggnader och anläggningar genomförs ett arbete där handlingar i form av ritningar, beskrivningar och förteckningar tas fram. Arbetet kallas projektering och är en omfattande samt komplex process i tre delar; utredningsskede, programskede och projekteringsskede. Varje skede resulterar i att en eller fler typer av handlingar utarbetas genom konsulternas försorg. Projekt är unika och kräver därmed sin specifika projektering, ett arbete som ska samordnas och styras vilket oftast inte sker helt problemfritt. Feluppkomst är ett återkommande problem, förmodligen eftersom vi är mänskliga och fel blir därför oundvikligt.

Landskrona är en liten stad i södra Sverige. Den är en av landets äldsta och historiskt sett mest betydelsefulla städer med sin storhetstid under 1700- och 1800-talen, då ett skeppsvarv växte sig stort. De flesta människor som kom till Landskrona under den här tiden kom för att arbeta på varvet. På grund av det ökade antalet invånare fanns det bostadsbrist i staden och arbetarnas behov av bostäder ledde till stora byggnadsprojekt. På 1900-talet gick varvet i konkurs, arbetslösheten steg och det ledde till en minskning av antalet invånare.

I takt med att besökare och patienter ökar måste kontinuerligt Östra sjukhuset verksamhet utvecklas. Detta medför omläggningar i trafiken och förflyttningar av verksamheter. Idag finns flertalet brister kring Östra sjukhusets fysiska planering som behöver ses över, dessa är bland annat trafikflöden, säkerhetsaspekter och parkeringsmöjligheter.Rapporten redogör för förändringar i den fysiska planeringen som förbättrar dess utformning. Genom studier av relevant litteratur och diskussioner med expertis har förslag av problemområden tagits fram. Dessa har sedan bedömts efter listor av deras respektive för- och nackdelar som kunnat urskiljas.Arbetet visar framtagandet av ett väl fungerande förslag som kan verka som en bas för idéer till nutida och framtida förändringar kring den fysiska planeringen.

Idag är det i Sverige tillåtet att bygga höga trähus. Detta arbete behandlar framförallt trähus som byggs som volymelement i fabrik och endast monteras på själva byggplatsen. Trähus är lätta i förhållande till byggnader byggda av andra material, och när trähusen byggs högre blir vindlasten större och problem uppstår med stabiliseringen. På vissa ställen i byggnaden ger vindlasten upphov till koncentrerade lyftkrafter som är större än egenvikten, och dessa delar av byggnaden vill då lyfta. Idag beräknas dessa krafter med en förenklad tvådimensionell metod som tar liten hänsyn till omkringliggande väggar och bjälklag.

Den nya mätningstekniken på marknaden kallas terrester laserskanning. Tekniken bygger på att ett instrument, monterat på ett stativ, sänder ut en laserstråle vilken avlänkas i vertikalled av en spegel samtidigt som det roterar. Laserstrålen reflekteras mot de objekt som befinner sig inom laserskannerns synfält och resulterar i ett punktmoln. Punktmolnet innehåller ofta flera miljoner punkter vilka alla erhåller xyz-koordinater. Tekniken har visat sig lämplig vid dokumentation av byggnader och vid modellering samt kartläggning av industrier och tunnelbyggen.Denna studie har genomförts på Sweco VBB i Karlstad i syfte att ta reda på hur lämplig terrester laserskanning är vid vardaglig inmätning och kartering av objekt i stadsmiljö.

Bostäder och service står idag för den största delen av energianvändningen i Sverige. För att skapa en hållbar miljö har regeringen i Sverige tagit fram 16 miljömål. I ett av dess delmål förklaras det att till år 2020 bör energianvändningen i byggnader per uppvärmd areaenhet minska med 20 % och med hela 50 % till år 2050. Landet är i behov av energieffektiva lösningar och därmed har uppmärksamhet riktats mot passivhus (energieffektivt hus). Resultat från tidigare byggprojekt i Sverige visar att passivhus starkt kan bidra till att kraven uppnås. Ett passivhus har ett litet behov av energi och anses vara ett framtidssäkert hus eftersom det räknas med att konflikter kommer att uppstå i samband med framtidens energikriser.

Det är svårt att förutse om det finns risk för brandgasspridning via ett ventilationssystem och det krävs ofta analytisk dimensionering för att verifiera ett fullgott brandskydd. Idag används olika simuleringsprogram för att verifiera ventilationsbrandskyddet. FDS är ett simuleringsprogram som genom utgåva sex kommit med en tilläggsfunktion, HVAC (Heating, Ventilation, and Air Conditioning) där naturlig- och mekanisk ventilation kan simuleras med hjälp av ett system byggt av noder (nodes) och kanaler (ducts). Funktionen tillåter även att läckage simuleras på ett beräkningstekniskt stabilare sätt än i tidigare versioner. HVAC- funktionen är indirekt kopplad till de övriga CFD- beräkningar i FDS för att inte behöva gridcellsindela systemet vilket hade krävt betydligt mer datorkapacitet.

Vid bygge av plansilor finns idag nästan uteslutande konstruktioner med prefabricerade betongelement att välja på. Dessa har för närvarande en maximal vägghöjd på 4 m och att bygga med tak blir för många en alltför dyr investering. Plansilofack byggda enbart i trä var vanligare förr och de byggdes ofta med tak men anses idag inte klara av högre höjder och större laster. Både trä som material och framförallt ett tak innebär flera fördelar för en plansilo men det måste vara ekonomiskt försvarbart att bygga och hållbart att använda. Målet med studien var att jämföra en 4 m silo uppbyggd av prefabricerade betongelement med en träkonstruktion framtagen av Suntetorp Säteri som kombinerar trästolpar med betong i väggarna och har tak.

Den ökande inflyttningen till städer ställer oss inför ett oundvikligt ställningstagande angående hållbar stadsutveckling. Städernas förtätning minskar grönområdena vilket gett vissa urbana miljöproblem, exempelvis översvämningar, lokala temperaturhöjningar och försämrad luftkvalitet. Ett sätt att förebygga dessa problem är att återställa de förlorade grönytorna genom att bygga gröna tak. I Sverige har utvecklingen av gröna tak pågått i ungefär 20 år, med störst fokus på de miljömässiga positiva egenskaper de besitter. Det här arbetet handlar om gröna tak i Melbourne, Australien och fokuserar, genom bland annat intervjuer, på vilka sorts tak som byggts, när, hur och varför. Det finns tre olika typer av gröna tak; extensiva, semi-intensiva och intensiva.