Mitt syfte med denna uppsats var att undersöka om lÀrarna pÄ omvÄrdnadsprogrammet upplever att de anvÀnder den kunskap som eleverna besitter i form av olika kulturer kommer fram i utbildningen. Syftet var ocksÄ att se om lÀrarna reflekterar kring sin egen bakgrund och den egna kulturen. Jag har gjort en kvalitativ intervjustudie dÀr jag intervjuat Ätta karaktÀrsÀmneslÀrare pÄ fyra olika skolor i SkÄne. Jag hade tre frÄgestÀllningar ? Hur upplever lÀrarna att de tar till vara den mÄngkulturella gruppens erfarenheter i undervisningen? ? Upplever lÀrarna att de anvÀnder nÄgon medveten metodik för interkulturellt lÀrande? ? Hur vÀl Àr lÀrarna medvetna om sin egna kulturella bakgrund? I min studie visade det sig att det rÄder konsensus mellan lÀrarna i frÄgan om elevernas kulturella bakgrund behövs och anvÀnds i undervisningen. Den kulturella bakgrunden vÀrdesÀtts högt av lÀrarna och de upplever ocksÄ alla att de lÄter eleverna ta del av varandras erfarenheter i undervisningen.

BakgrundTidigare studier visar pÄ en förÀndring i vilka ungdomar som deltar i politiken. Deekonomiskt starka individerna verkar inte lÀngre vara de som i högst utstrÀckning deltar ipolitiken. Ett skifte har skett dÀr individuellt erhÄllna resurser som tillgÄng till kultur ihemmet visade sig kraftigt samvariera positivt med flera former av politiskt deltagandemedan ekonomiska resurser tappat sin position som enskilt största förklaringsfaktor.SyfteFörklaringsfaktorerna bakom intresset för politik Àr inte sÄ vÀl utforskade varför dennauppsats kommer undersöka om de tendenser som gÀller det politiska deltagandet Àven kanöverföras till de politiskt intresserade ungdomarna. Kommer det politiska intresset att ökaju mer kulturella resurser som finns i familjen eller Àr ekonomiska resurser den viktigasteförklaringsfaktorn bakom politiskt intresse?MetodGenom data frÄn undersökningen IEA Civic Education Study som besvarades av 18-Äringar Är 2000 kommer statistiska analyser att utföras genom regressionsanalys.

Tydligt framstÄr det att dagens företag arbetar allt mer efter ett projektorienterat arbetssÀtt. FramvÀxten av de kreativa företagen som nu tar större marknadsandelar, anvÀnder sig av denna arbetsform, vilket gör denna uppsats viktig i förstÄelsen och hanteringen av deras situation.Uppsatsens syfte Àr att med hjÀlp av tidigare forskningsunderlag frÄn bÄde Professor Amabile och Engwall, med varsitt forskarlag, försöka förstÄ och kartlÀgga de viktigaste faktorer som dessa företag idag stÀlls inför gÀllande deras kreativa förmÄgor. En syntesmodell framtogs av författarna som vidare förklaras och undersöks pÄ djupet via tio stycken semistrukturerade intervjuer. De delar som valdes till syntesmodellen var; arbetsplatsklimat och erkÀnnande, sjÀlvstyrt eller tydliga direktiv, utmaning och tidsresurser. Intervjuer gjordes pÄ designbyrÄn Ergonomidesign och reklambyrÄn Klirr Stockholm AB. Med hjÀlp av undersökningen och teorier kunde författarna komma fram till att de utvalda faktorerna tydligt visade sig pÄ företagen och utan tvekan pÄverkade de anstÀllda i olika utstrÀckning.

Syftet med arbetet var att undersöka hur min improvisation pÄverkades av olika förutbestÀmda parametrar och förutsÀttningar, bÄde musikaliska och kreativa.Jag gjorde fem olika experiment dÀr jag, genom att applicera olika parametrar pÄ min improvisation, undersökte hur jag pÄverkades och vad som hÀnde. Jag spelade Àven in referensimprovisationer för att ge en bild av hur jag improviserade vid tiden för examensarbetet. I improvisationsexperiment 1 undersökte jag sus2- och sus4ackord och kvartsackord/kvartsstaplingar. Improvisationsexperiment 2 bestod av att jag skulle improvisera horisontellt/visuellt över klaviaturen och alternera mina fraser uppifrÄn respektive nerifrÄn samt improvisera med korta/lÄnga fraser och toner. Till mitt tredje experiment hade jag förutbestÀmda rytmer som jag skulle improvisera med.

Amatörrockmusikers musikskapande - En studie i rockmusikers lÄtskrivande, Àr en magisteruppsats om hur gehörsbaserade musiker anvÀnder sig av olika strategier och formler för att samarbeta och skriva musik.Genom att intervjua fyra amatörrockband har en analysmodell kunnat stÀllas upp, vilken ger en varierad bild av samarbetet och skapandet inom bandens kreativa fas.HuvudfrÄgan lyder: Vilka kreativa strukturer och arbetsmetoder förekommer inom amatörrockbands skapandeprocesser?Genom en jÀmförande analys av bandens lÄtar konstateras det att arbetssÀtten och samarbetet varierar, inte bara banden emellan, utan Àven inom banden. Dessutom spelar de digitala medierna en framtrÀdande roll inom det moderna lÄtskapandet..

Denna beskrivande uppsats har identifierat ett problem med att förena kreativitet och en ökad styrning i samband med att ett företag vÀxer. Problemet har uppkommit genom ett krav pÄ tillvÀxt, krav pÄ en kreativ process i företagets hela verksamhet och ett krav pÄ ökad styrning. Den stora tekniska utvecklingen samt en ökad konkurrens med nya upplevelsebehov har ocksÄ funnits med i bilden. Uppsatsen tar avstamp i de smÄ kreativa företag som exemplifieras genom tvÄ framgÄngsrika datorspelsutvecklare, GRIN i Stockholm och Starbreeze Studios i Uppsala. För att undersöka hur dessa ska ha en möjlighet att vÀxa med en bibehÄllen kreativitet har uppsatsen tagit fasta pÄ verktyg ledaren kan anvÀnda för att styra organisationen utan en inskrÀnkning pÄ vad den kreativa processen krÀver.

 Bakgrund :I en allt mer mÄngkulturellt prÀglad vÀrld stÀlls sjuksköterskan inför utmaningar i sitt arbete med mÀnniskor. Leiningers teori om kulturrelate-rad omsorg syftar till att utforska den kulturella mÄngfalden för att öka kun-skapen om kulturkongruent omvÄrdnad hos sjuksköterskor. Kultur skapas i samspel mellan mÀnniskor och tillÀmpas genom socialisationsprocessen och dÄ klyftan blir för stor mellan dessa kan kulturkonflikt uppstÄ i omvÄrdnaden av patienter med smÀrta. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa kulturella faktorer som pÄverkar sjuksköterskans omvÄrdnad av patienter med smÀrta. Metod: Metoden var systematisk litteraturstudie dÀr artikelsökningen resulterade i tolv artiklar, bÄde kvalitativa och kvantitativa.

Invandringen i Sverige har ökat under de senaste decennierna, detta har gjort att Sverige gÄtt frÄn att bestÄ av relativt fÄ kulturer till att bli mÄngkulturellt. Att beskriva faktorer som pÄverkar förstÄelsen för kulturella olikheter i mötet mellan vÄrdpersonal i Sverige och personer med invandrarbakgrund var syftet med litteraturstudien. Studien baserades pÄ nio vetenskapliga artiklar och materialet bearbetades genom innehÄllsanalys. Resultatet visade att det finns kulturella olikheter i mötet mellan vÄrdpersonal och personer med annan kulturell bakgrund Àn den svenska. MÄnga invandrare har svÄrt att anpassa sig till sitt nya hemland, bÄde sprÄkligt och kulturellt, vilket avspeglas som ett problem i den allmÀnt stereotypa vÄrden.

Mitt syfte med detta examensarbete var att undersöka vilka kulturella vanor och intressen, instÀllning till utbildning och högre studier elever pÄ designprogrammet har med sig frÄn uppvÀxtmiljön, samt utreda huruvida ett eventuellt samband mellan dessa faktorer föreligger. Mina frÄgestÀllningar var:- Hur har uppvÀxtmiljöns kulturella vanor och intressen sett ut och hur har de pÄverkat elevernas val av gymnasieutbildning?- Hur har uppvÀxtmiljöns instÀllning till utbildning och högre studier sett ut och hur har den pÄverkat deras syn pÄ utbildning?- Finns det samband mellan uppvÀxtmiljöns syn pÄ utbildning, kulturella vanor/intressen samt elevernas studieambitioner och framhÀvande av kulturellt betonade aktiviteter?Med utgÄngspunkt i bl.a. den franska sociologen Pierre Bourdieus teorier om kulturell kapital har jag utformat undersökningen som bestod av enkÀt och intervju med tio elever pÄ designprogrammet. Mitt resultat visar dock att ungdomarnas kulturella vanor/intressen och instÀllning till utbildning inte Àr lika starkt sammankopplade som Bourdieu hÀvdar.

VÄr studie handlar om hur pedagoger pÄ tvÄ utvalda förskolor arbetar och förhÄller sig till ett interkulturellt förhÄllningssÀtt. Ett interkulturellt förhÄllningssÀtt innebÀr att man accepterar och vÀrderar alla kulturer pÄ samma sÀtt och under samma omstÀndigheter. Syftet med denna studie var att synliggöra vad ett interkulturellt förhÄllningsÀtt kunde innebÀra och det undersökte vi genom att intervjua sex olika pedagoger om hur de ser pÄ integration, kulturmöten och hur de tar del av barnens kulturella olikheter i förskolan. FrÄgestÀllningen som vi valde att undersöka var: Hur ser pedagoger pÄ tvÄ mÄngkulturella förskolor pÄ kulturmöten och de kulturella olikheter de möter i verksamheten? För att kunna fÄ vÄr frÄgestÀllning besvarad intervjuade vi sex pedagoger som arbetar pÄ tvÄ olika mÄngkulturella förskolor. Resultatet vi fick visade att de tvÄ olika förskolorna arbetade utifrÄn ett likartat förhÄllningssÀtt nÀr det gÀllde att ta del av barns olika kulturella bakgrunder men pedagogerna hade olika synsÀtt pÄ vad en integration var.

Vi har valt att undersöka barn och ungdomars musikkonsumtion samt studerat nÀrmare hur de uppfattar produktband i förhÄllande till det vi valt att kalla kreativa band. För att fÄ en bakgrund kring resonemang som produktband och kreativa band ges en kortare presentation av musikindustrin. HÀr fÄr lÀsaren en inblick i hur ett produktband tas fram och lanseras. Med produktband menar vi ett band som framstÀllts primÀrt för att generera vinst Ät företaget som skapat bandet, nÄgot som Àr stort inom dagens musikindustri, men lÄngt ifrÄn en nyhet. För att fÄ en djupare inblick i hur konsumenterna av produktmusik förhÄller sig till produktband och dess musik har vi genomfört tvÄ undersökningar.

Efter andra vÀrldskriget var optimismen i Sverige pÄ topp. Landet var skonat frÄn förstörelse och ekonomin blomstrade. Folkhemmets ideal genomsyrade samhÀllets alla skikt och detta mÀrktest tydligt pÄ Telefonplan. I ett stort nybyggt funkishus hade LM Ericsson precis flyttat in med sina 5000 anstÀllda. Den rationella fabriken hade byggts efter tayloristiska principer dÀr verkstadens arbete analyserats och standardiserats.

I vÄrt arbete har vi undersökt sambandet mellan företagens kreativa klimat och personalrörlighet.GenomgÄng har Àven gjorts av olika teorier kring ledarskapets pÄverkan pÄ företagets kreativa klimat. Den svenska arbetsrÀttslagstiftningens pÄverkan pÄ personalrörlighet har behandlats bÄde i ett nationellt perspektiv och i en internationell jÀmförelse.Vi har genomfört en enkÀtundersökning pÄ 196 företag i VÀrmland, dÀr vi undersökt sambandet mellan personalrörlighet och det kreativa klimatet i de företagen. VÄrt urval bestod av företag som extremt mycket ökat respektive minskat antal anstÀllda under 2005, samt de företag som hade en extremt lÄg förÀndring av antalet anstÀllda under samma Är.Delar av Ekvalls undersökningsinstrument (CCQ) har anvÀnts i enkÀten, med fokus pÄ de klimatdimensioner som verkar frÀmjande för radikala innovationer.Materialet redovisas för respektive klimatdimension: frihet, debatt, risk och livfullhet. En geografisk uppdelning har Àven gjorts för östra VÀrmland, vÀstra VÀrmland samt Karlstadregionen. Resultatet Àr Àven redovisat per bransch.Avslutningsvis diskuterar vi resultatet och sÀttet att genomföra undersökningen.

Idag Àr det svÄrt att bortse frÄn alla de förÀndringar som skett kring musikproduktion i allmÀnhet och skivproduktion i synnerhet. Den klassiska rollindelningen som funnits kring sjÀlva inspelningsprocessen förmodas dÄ ocksÄ vara i förÀndring. Med detta som utgÄngspunkt och med en verklig skivinspelning som grundstomme kretsar denna rapport.Syftet Àr att studera personer och roller vid en inspelning och formuleras i rapportens frÄgestÀllning som lyder: Hur förÀndras de kreativa rollerna vid en skivinspelning under inspelningsprocessen samt hur visar sig rollerna i diskussioner och beslut kring det kreativa arbetet?Rapporten Àr uppdelad i en inledande litteraturstudie kring verksamheter och dess roller vid en skivinspelning. Genomförandet beskriver den enkÀt samt de observationer som genomfördes före, under, och efter inspelningen med utgÄngspunkt i litteraturstudierna.

Flera svenska kommuner anvÀnder sig av den amerikanska professorn Richard Floridas teori om den kreativa klassen och ?creative cities? i sin marknadsföring. Syftet med mitt kandidatarbete Àr att undersöka om svenska kommuner Àr kreativa enligt Floridas teori. En jÀmförande fallstudie har gjorts dÀr tre kommuner som anvÀnder sig av Florida i sin marknadsföring har undersökts. Kommunerna Àr SödertÀlje, Botkyrka och Ronneby.