Kreativiteten Ă€r mĂ„ngfacetterad och intensivt studerad, med processerna involverade i kreativ problemlösning traditionellt undersökta inom kognitionen. Perfektionismen Ă€r ett personlighetsdrag som pĂ„verkar alla omrĂ„den i individernas liv. ÄndĂ„ Ă€r perfektionismens pĂ„verkan över kreativ problemlösning otillrĂ€ckligt utforskat. DĂ€rför var syftet med föreliggande studie att undersöka perfektionismens effekter över kreativ problemlösning samt att undersöka hur perfektionism tillsammans med kĂ€nslor pĂ„verkar förmĂ„gan att lösa kreativa problem. Genom en webbaserad enkĂ€t samlades data in frĂ„n 96 deltagare genom sjĂ€lvskattningsinstrument för perfektionism och för kĂ€nslotillstĂ„nd, ett test för kognitiv reflektion och ett insiktsproblem dĂ€r svarstiderna registrerades.

För vÀsterlÀndska företag som etablerar sig pÄ den kinesiska marknaden kan kulturskillnader göra det svÄrt att nÄ kinesiska konsumenter med standardiserad global marknadskommunikation. Kultur- och sprÄkskillnader bidrar till att reklambudskap kan tolkas annorlunda i Kina. Vi har utifrÄn ett hermeneuistiskt perspektiv undersökt vilka aspekter företag bör ta i beaktning vid utformning av reklam för den kinesiska marknaden. Det empiriska materialet har insamlats via djupintervjuer som har analyserats utifrÄn kultur- och kommunikationsteorier. Företag som ska etablera sig i Kina bör beakta den kinesiska kulturens vidskeplighet, val av humor, sexistiska budskap, översÀttingar, samt funktionell/emotionell reklam.

Syfte: Att analysera anv?ndningen av l?nord i japanska genom en studie av utvalda ord i Sanseid?s ?rliga lista ?ver nya ord mellan 2015 och 2024. Fokus ligger p? att analysera varf?r och hur dessa l?nord anv?nds. Teori: Trendande l?nord i det japanska spr?ket reflekterar aktuella samh?llsfr?gor och v?rderingar, vilket g?r dem till en indikator p? hur dessa fenomen p?verkar spr?ket och det japanska samh?llet. Metod: Kvantitativ analys anv?nds f?r att identifiera trender i l?nordens f?rekomst och ursprung i Sanseid?s listor. Kvalitativ analys unders?ker l?nordens samh?lleliga och kulturella funktion, med hj?lp av nyhetsartiklar. Resultat: L?norden som analyserades djupare gav en unik bild som ger en b?ttre f?rst?else av hur Japan ser ut och fungerar..

Uppsatsen behandlar hur klÀder kan fungera som ett kommunikationsmedelinom organisationen, dÀr frisöryrket studeras specifikt. KlÀderna betraktas ur ett kulturellt perspektiv dÀr semiotiken anvÀnds explicit för att studera klÀderna. Uppsatsen kommer fram till att klÀder har en stor inverkan pÄ bÀraren och de personer som implicit pÄverkas. Teoriavsnittet gÄr igenom semiotiken och den kulturella delen, sedan redovisas metoden som anvÀnds. Vidare ges inblick i klÀders signalsystem vad det gÀller fysisk- och kulturell form.

ProblemRiksbyggen planerar att genomföra en genomgripande förÀndring som innebÀr en likrikt-ning av organisationens olika marknadsomrÄdeskontor genom implementering av detal-jerade processmallar. Organisationens utvecklingsavdelning anser att de aldrig tidigare har lyckats implementera större förÀndringar pÄ grund av de förÀndringsmotstÄnd som utvecklingsavdelningen anser finns. Inför den planerade förÀndringen har vi funnit det intressant att studera organisationens förÀndringsarbete för att sedan kunna presentera förslag motstÄndsminskande ÄtgÀrder.SyfteSyftet med denna studie Àr att utforska och beskriva förÀndringsmotstÄndet inom Riks-byggen för att dÀrefter ge konkreta förslag pÄ hur detta motstÄnd kan hanteras i de situa-tioner företaget avser genomföra större förÀndringar.TillvÀgagÄngssÀttDenna studie grundas huvudsakligen pÄ en kvalitativ undersökningsmetod dÀr empirin har samlats in genom Ätta intervjuer och tvÄ samtal med medarbetare och chefer pÄ oli-ka positioner inom organisationen. Utöver detta har en kvantitativ enkÀt skickats ut till samtliga marknadsomrÄdeschefer och regionchefer inom organisationen. VÄr empiri har sedan analyserats frÄn ett innovationsteoretiskt perspektiv.SlutsatsVi anser att kommunikationen pÄ Riksbyggens Àr bristande vilket försvÄrar implemente-ringen av organisationsförÀndringar dÄ det leder till att medarbetare upplever att förÀnd-ringar kommer plötsligt.

Vid beslut om gemensam sÀljorganisation tvÀrs divisionsgrÀnser, har jag kommit fram till att sex aspekter mÄste tas i beaktande pÄ följande sÀtt: 1) Att upprÀtta teknikorganisationer, vilka kan vara produktledningar, som stöd för sÀljkÄren i tekniska frÄgor. Dessa ska kunna ge support till sÀljare ute hos kunder, vilket Àr speciellt viktigt vid nykundsbearbetning och större projekt, ta fram offerter, och allmÀnt fungera som en teknisk back up i olika tekniska frÄgor. 2) Produktutbildning för sÀljkÄren, för att ge den tillrÀcklig teknisk kompetens, sÄ att den kan hantera frÄgestÀllningar mellan kund och teknikorganisation. 3) Hantera mÄl- och rollkonflikter, genom strukturerat arbetssÀtt, med mÄl och planer, tydlighet med vad som förvÀntas av olika parter, samt lÀmpligt kompensationssystem. Med hÀnsyn till det som framkommit i intervjuer Àr detta den enskilt viktigaste punkten att nogsamt beakta, speciellt dÄ den kan riskera att underskattas.

Uppsatsen beskriver arbetsprocessen för olika projekt jag arbetat med under min praktiktid pÄ Ljudligan i Stockholm samt en reflekterande del som bland annat bestÄr av min tekniska och kreativa utveckling inom ljudlÀggning Mitt syfte har varit att ta reda pÄ skillnader mellan atmosfÀrer, ljudeffekter och tramp. Jag beskriver ocksÄ ljudlÀggning/mixningsskillnader mellan reklamfilmer och lÄngfilmer samt undersöker om det finns nÄgot generellt sÀtt att ljudlÀgga pÄ med de tekniska faktorerna i fokus. De resultat jag kommit fram till har faststÀllts genom att intervjua personer pÄ Ljudligan med flera Ärs erfarenhet inom ljudlÀggning och genom mina egna erfarenheter i och med den ljudlÀggning som genomförts. Mina slutsatser Àr att man kan utgÄ frÄn de definitioner som finns för termerna: atmosfÀrer, ljudeffekter och tramp och sedan sjÀlv avgöra i vilken kategori man ska placera dem. Skillnaderna mellan reklam och lÄngfilm Àr bl.a.

I dagens globaliserade samhÀlle suddas grÀnserna ut allt mer och vi har kommit att leva mycket nÀrmare andra kulturer. Detta mÀrks inom EU dÄ detta har lett till att det blir lÀttare att resa och inte minst jobba i andra europeiska lÀnder. Företagen etablerar kontor i lÀnder vÀrlden över vilket leder till att olika nationaliteter och kulturer möts pÄ arbetsplatsen. De kulturella skillnaderna handlar till stor del om mÀnniskors olika normer och vÀrderingar som innefattar samtliga personer i företaget oavsett position. Den interna kommunikationen kan försÀmras i ett multinationellt företag om chefer och anstÀllda inte Àr pÄ samma vÄglÀngd.

 Företag tenderar idag att vÀxa ur sina egna marknader. Detta gÀller Àven de svenska modeföretagen. För att kunna expandera och bygga en image kring mÀrket strÀvar mÄnga modemÀrken efter att komma till den japanska marknaden. Japan beskrivs som en komplex marknad dÀr bÄde vÄr kultur och affÀrssynsÀtt skiljer sig markant. Sverige ligger i framkant nÀr det gÀller den kvinnliga kulturen medan Japan Àr vÄr motsats dÄ den beskrivs som vÀldigt mansdominerad. Trots den till synes moderna och vÀlutvecklade marknaden Àr Japan ett mycket konservativt land i mÄnga avseenden. De kulturella skillnaderna och oliktÀnkandet vid affÀrer gör att det kan uppstÄ problem vid samarbeten sÄ som ÄterförsÀljning. Syftet med arbetet Àr att faststÀlla och finna svar pÄ de problem som kan uppkomma vid export till Japan.

Följande rapport beskriver teori, metod och resultat av ett examensarbete vid LuleÄ Tekniska Universitet utfört i samarbete med Light My Fire AB. Företaget tillverkar produkter som anvÀnds av mÀnniskor i hela vÀrlden och som ger anvÀndaren ett leende pÄ lÀpparna. En produkt som har saknats i sortimentet Àr en vÀtskebehÄllare och flera ÄterförsÀljare vÀrlden över har frÄgat efter just detta. MÄlet har varit att ta fram en multifunktionell vÀtskebehÄllare som ska passa in i Light My Fires befintliga sortiment och fÄ plats i företagets produkt, LunchBox. Projektet började med en grundlig benchmarking för att ta reda pÄ vilka olika typer av vÀtskebehÄllare som finns.

Undersökningens syfte var att beskriva, analysera och förstÄ vad som hÀnder med barn och pedagoger nÀr mer bild och formskapande aktiviteter, material och verktyg förs in i verksamheten pÄ förskolan. För att ta reda pÄ det anvÀnde vi oss av deltagande observationer samt parallellt av anteckningar frÄn dagböcker, reflektion och dokumentation som informationshÀmtande metoder. Som pedagogisk metod har vi anvÀnt oss av ett tema inriktat arbetssÀtt med inriktning pÄ samspelet mellan barn och pedagoger vi har ocksÄ utgÄtt frÄn ett estetiskt förhÄllningssÀtt. Vi har Àven anvÀnt förskolans lÀroplan och dess intentioner samt litteraturstudier kopplade till vÄr undersökning. Resultatet visar att bÄde barn och pedagoger blir mer kreativa i en miljö dÀr man för in skapande aktiviteter, material och verktyg.

Problem: Seco Tools (Thailand) Co., Ltd registrerades under 2001 i Bangkok, Thailand. De har vuxit med 150% sedan start och har idag5% marknadsandel. Företaget utvecklar kontinuerligt sin organisation för att kunna expandera ytterligare. Eftersom varumÀrket Àr relativt okÀnt pÄ den thailÀndska marknaden, mÄste företagets marknadsföringsarbete ha en god strategi för att uppnÄ faststÀllda mÄl, samt att nÄ ut till potentiella kunder. HÀr finns det sedan flera Är etablerade kon-kurrerande tillverkare som marknadsför sina varumÀrken genom direktförsÀljning eller distribution.

Denna studie har haft syftet att underso?ka vilka fo?resta?llningar nyexaminerade la?rare har vad ga?ller sanktioner i klassrummet och vad som pa?verkar dem i uto?vandet av sanktioner. Fra?gesta?llningarna ringar in vilka beteenden som anses oacceptabla, vilka sanktioner som la?rarna anva?nder sig av samt vad som pa?verkar la?rarna i sanktionsuto?vningen.Studien har sta?tt pa? en behavioristisk grund. Fra?mst ga?llde detta centrala begrepp, vilka var viktiga fo?r att analysera resultaten.

I lÀroplanen betonas vikten av att förskolan ska strÀva efter att barn med annat modersmÄl ska ges möjlighet att utveckla sin förmÄga att kommunicera pÄ bÄde modersmÄlet och det svenska sprÄket, de ska utveckla en kÀnsla för andra kulturer och kÀnna delaktighet i den egna samt ska de utveckla sin kulturella identitet och uppleva en trygghet i den (Utbildningsdepartementet, 2010).VÄrt syfte med denna studie var att undersöka förskolepersonalens tal och perspektiv angÄende barns modersmÄls-, andrasprÄks- och identitetsutveckling. Dessa tre omrÄden Àr viktiga eftersom vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle dÀr det stÀlls ökande krav pÄ hur förskolelÀrarna bemöter barn med olika bakgrund. Detta Àr en kvalitativ studie dÀr vi genomförde fem fokusgruppsintervjuer med personalen pÄ tre olika förskolor för att fÄ svar pÄ vÄra tre frÄgestÀllningar. Urvalet av de medverkande förskolorna gjorde vi medvetet med utgÄngspunkt att de skulle arbeta aktivt med flersprÄkiga barn.Resultatet av fokusgruppsintervjuerna visade att all personal betonar vikten av interaktion och samspel för att barnet ska utveckla modersmÄlet och andrasprÄket. ModersmÄlet bidrar till ökad sjÀlvkÀnsla och sjÀlvförtroende och den vanligaste situationen Àr att hemmet stÄr för utveckling av modersmÄlet.

Uppsatsens huvudsyfte var att genomföra en explorativ studie kring de underliggande kausala mekanismer som kan ligga bakom negativa förhÄllningssÀtt till utomnordiska invandrare bland unga svenska killar med skilda klasspositioner, med det underliggande syftet att undersöka huruvida klasspositioner har betydelse och i sÄ fall vilken i förekomsten av sÄdana förhÄllningssÀtt. Syftets formulering ledde till tvÄ frÄgestÀllningar: Vilka kausala mekanismer kan ligga bakom unga svenska killars negativa förhÄllningssÀtt till utomnordiska invandrare?Har de unga svenska killarnas klassposition nÄgon betydelse, och i sÄ fall vilken i förekomsten av negativa förhÄllningssÀtt till invandrare? Uppsatsen ligger nÀra en etnografisk ansats, inordnad under den kritiska realismens sociala ontologi, omfattandes frÀmst intervjuer, men Àven observationer, med 16 unga killar lÀsandes pÄ tre olika gymnasieprogram. Vid sidan av Archers analytiska dualism har Àven Pierre Bourdieus och Eric Olin Wrights klassmodeller samt teorier inriktade mot negativa förhÄllningssÀtt till invandrare i form av Anders Langes och Charles Westins teorier kring social identitet och stratifierad arbetsmarknad varit centrala. Huvudresultat: Flera olika kausala mekanismer i form av t.ex.