Tidigare studier indikerar att elever uppvisar bristande kunskaper inom matematik och att mÄnga elever har problem med platsvÀrde. Forskning belyser vikten av att elever fÄr kunskaper om att talsorterna har olika vÀrde beroende pÄ dess position. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vad elever baserar sina resonemang pÄ nÀr de löser matematiska problem inom positionssystemet. Vilka resonemang för eleverna och vilka begreppsbilder uppvisar de? Genom en kvalitativ metod dÀr sex elever enskilt har observerats med hjÀlp av videokamera har vi gjort tvÄ delstudier.

Detta Àr en kvalitativ uppsats som baseras pÄ intervjuer med elever som gÄr Ärskurs tvÄ pÄ estetiska programmet och lÀser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska Àmnenas funktion och plats i skolan, hur det ses pÄ praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lÀra med olika sinnen samt de estetiska Àmnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte Àr att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska Àmnen i skolan. ForskningsfrÄgorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella sjÀlvbild utifrÄn undervisning dÀr dans, teater, bild och musik ingÄr. Elevintervjuerna belyser Àven gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens sjÀlvbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetÀmnesundervisningen.

PÄlagt skratt Àr nÄgot som har anvÀnts i hela tevens historia och anvÀnds Àn idag. FrÄn början fick man inspirationen frÄn radions tidiga dagar dÄ man ofta spelade in sina program eller shower framför en publik. Det pÄlagda skrattet har funnits i din teveapparat i nÀstan 70 Är, men i din radio hör du det aldrig. Varför inte det? Mitt examensarbete syftar till att göra ett humorprogram i radio med pÄlagt skratt och undersöka vad folk tycker om detta grepp i radio.

VÄrt arbete syftar till att undersöka om och pÄ vilket sÀtt pedagoger anpassar sin undervisning och sitt arbetssÀtt till det mÄngkulturella klassrummet i tvÄ förskoleklasser. I forskningsbakgrunden behandlar vi litteratur kring bland annat kulturell mÄngfald, betydelsen av vad pedagogen har för förhÄllande till elevers kulturella bakgrund, elevers sprÄkutveckling och pedagogiska arbetssÀtt för ett mÄngkulturellt klassrum. I vÄr studie har vi anvÀnt oss av deltagande observation samt arrangerad forskningsintervju av tvÄ förskolelÀrare som undervisar i mÄngkulturella klassrum. Resultatet av vÄr studie har visat att den ena pedagogen delvis anpassade sin undervisning för det mÄngkulturella klassrummet men att ingen av dem anvÀnde det som resurs..

Bakgrund: Under senaste Ärtionden har Sverige blivit ett mÄngkulturellt land. Det finns idag cirka 168 nationaliteter i det svenska samhÀllet. Det stÀlls dÀrför krav pÄ att vÄrdpersonalen ska veta hur de ska bemöta och kommunicera med patienter frÄn en annan kultur. Forskning har visat att vÄrdpersonal som har en kulturkompetens kan ge bÀttre transkulturell omvÄrdnad.Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan upplever vÄrden av en patient med en annan kulturell bakgrund Àn han/hon sjÀlv.Metod: En litteraturstudie som baseras pÄ nio vÄrdvetenskapliga artiklar. Artiklarna lÀstes flera gÄnger för att förstÄ dess sammanhang samt för att identifiera övergripande teman.

Syftet med studien Àr att klargöra om det finns en koppling mellan gymnasielevers alkoholkonsumtion och aggressivt beteende. Tidigare studier har försökt att identifiera specifika förhÄllanden mellan alkohol och aggression och har funnit att förhÄllandet beror pÄ olika aspekter hos individen, aggressiva tendenser, kognitiva fÀrdigheter, situationen, grupptryck och kulturella normer Tidigare studier visar att det finns ett samband mellan alkoholkonsumtion och aggression. EnkÀten delades ut till 123 elever pÄ tvÄ gymnasieskolor i nordöstra SkÄne. Resultatet bekrÀftade relationen mellan konsumtion och beteende och visade att det finns en skillnad mellan killar och tjejer, bÄde nÀr det gÀller konsumtionsmönster och deras sÀtt att uttrycka aggression.

Under de senaste tvÄ decennierna har kemiresultaten försÀmrats för elever i grundskolans senare Är och i gymnasiet. Elever beskriver ofta kemiÀmnet som ointressant, svÄrbegripligt och abstrakt och kemiundervisningen som monoton och gammalmodig. Intresset för kemi Àr lÄgt och antalet sökanden till det gymnasiala naturvetenskapsprogrammet har sjunkit. En mer intressant och lustfylld kemiundervisning Àr dÀrför motiverad.Kemiundervisningen tar idag till stor del elevens verbala och logiska intelligenser i ansprÄk. Elever har Àven sociala, emotionella, estetiska och kreativa intelligenser och det Àr en fördel att Àven anvÀnda sig av dessa i inlÀrningsprocessen.

Denna uppsats utgör en analys av tre olika lÀromedel som anvÀnds i Àmnet samhÀllskunskap och dess A-kurs inom teoretiskt och praktiskt program pÄ gymnasienivÄ samt vuxenutbildning. Genom att studera hur de olika lÀromedlen tar upp och lÀr ut demokrati och vÀrdegrund utifrÄn gÀllande styrdokument, har en jÀmförelse slutligen kunnat visa huruvida materialet ger en grundlÀggande kunskap om hur demokrati och medborgarskap i samhÀllet fungerar. Studien visar att det finns brister i lÀroböckerna vid beskrivandet av demokrat samt att det i tvÄ av lÀroböckerna saknas en samlad bild av de grundlÀggande demokaratiska vÀrderingarna som knyter an till den kulturella mÄngfald som styrdokumenten efterstrÀvar..

Begreppet hĂ„llbar utveckling har de senaste Ă„rtiondena varit ett aktuellt Ă€mne. En hĂ„llbar utveckling utgörs av ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella dimensioner. LĂ€nge har material och byggnader kunnat miljöcertifieras. Idag utvecklas certifieringssystem som gör att hela stadsdelar kan hĂ„llbarhetscertifieras, vilket kan vara ett led mot hĂ„llbara stĂ€der. År 2010 startades utvecklingsprojektet HCS ? HĂ„llbarhetscertifiering av stadsdelar.

Den hÀr studiens syfte Àr att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med elever i Ärskurs fyra, femoch sex fÄ veta vilka minnen de har frÄn sin förskoletid utifrÄn det som varit roligt och lÀrande.I bakgrunden beskrivs tidigare forskning kring estetiska lÀroprocesser, ateljéns betydelse som pedagogiskt rum och dokumentation som ett verktyg för utveckling.ForskningsfrÄgorna i studien handlar om elevernas minnen, vad de sÀger att de har lÀrt sig och hur ateljén framtrÀder som pedagogiskt rum.UtifrÄn analysen av 18 elevers berÀttelser beskrivs resultatet i tre delar: vad eleverna minns frÄn ateljén, vad eleverna berÀttar att de har lÀrt sig och hur ateljén framtrÀder som pedagogiskt rum.Att ÄtervÀnda till elever som varit barn i ateljén har gett möjligheter till fler utvecklingsomrÄden Àn tidigare. UtifrÄn det eleverna berÀttat framtrÀder friheten i den kreativa miljön i ateljén som det de minns mest och dÀr de ocksÄ anser sig kunna lÀra sig olika saker för framtiden.I framtiden behöver miljön och den fria leken i ateljén utvecklas och inte som det nu riskerar att bli, enbart de teman som genomförs..

Denna uppsats syftar till att underso?ka initiativen bakom planerna fo?r det kommande Tellus Tower, vars planomra?de a?r bela?get vid Telefonplan i Stockholm. Da?ruto?ver granskas de effekter som sedan 2000-talets bo?rjan har skapat platsens kreativa miljo?. Studiens fra?gesta?llningar lyder (1) Vilka a?r de bakomliggande orsakerna till att Telefonplan idag kan liknas vid ett kreativt rum? (2) Varfo?r planeras Tellus Tower att anla?ggas just pa? denna plats? Till grund fo?r arbetes empiriska material har ett kvalitativt metodsa?tt anva?nts, i form av djupintervjuer.

En sökning efter framtida arbetsmetoder. En skogstomt i Åkersberga. Sju personligheter. Tre trĂ€ffar. Kreativa övningar.

I denna studie har författarna utifrÄn intervjuer och enkÀter försökt se samband mellan kulturell mÄngfald och undervisning. PÄverkar den kulturella mÄngfald som finns i skolan undervisningen och relationen mellan elev och lÀrare?Tre lÀrare pÄ tre olika skolor i Sverige har genom kvalitativa intervjuer svarat pÄ en del frÄgor och delat med sig av sina erfarenheter.Interkulturell pedagogik Àr en metod som tar stor del i denna uppsats dÄ författarna undersöker om interkulturell pedagogik Àr en lÀmplig metod för att bemöta kulturell mÄngfald i skolan. .

I detta arbete undersöks det huruvida personer kan placera in animationsklipp, som skapats efter de skillnader som analyserats, i rĂ€tt kultur. För att besvara frĂ„gan har först en litteraturstudie genomförts som fokuserar pĂ„ omrĂ„dena kroppssprĂ„k och kulturskillnader. Åtta animationer med fyra olika slags rörelser har skapats med ledning av studien, fyra av dem Ă€r influerade av japanskt kroppssprĂ„k och fyra Ă€r influerade av amerikanskt kroppssprĂ„k. Dessa animationsklipp utvĂ€rderades sedan genom en kvalitativ underöksning dĂ€r det visade sig att de animationer vars rörelser Ă€r influerade av japanskt kroppssprĂ„k var lĂ€ttast att kĂ€nna igen..

Denna undersöknings frÀmsta teoretiska utgÄngspunkt Àr att medier pÄ ett eller annat sÀtt pÄverkar mÀnniskors uppfattning av verkligheten. Medierna kan visa oss de dimensioner av verkligheten vi inte sjÀlva har möjligheten att uppleva och blir dÄ ofta vÄr enda kÀlla till information. DÀrför finns ett intresse att undersöka hur medier framstÀller sÄdana situationer och hÀndelser.Undersökningen har begrÀnsats till hur tvÄ av Sveriges största dagstidningar, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, i sina reportage, framstÀllt den ebolasituation som pÄgÄtt i VÀstafrika under det senaste Äret. Detta har undersökts med hjÀlp av en kvalitativ analys av innehÄllet, dÀr fokus lagts pÄ att urskilja generella mönster och drag som karaktÀriserar framstÀllningen.Under den valda sökperioden har endast Ätta reportage publicerats och samtliga av dem inom en tvÄmÄnadersperiod. VÀrt att notera Àr det faktum att ebolasituationen enbart framstÀllts utifrÄn ett av de drabbade lÀnderna i VÀstafrika, Liberia.