Bakgrunden till denna studie utgÄr frÄn vÄra egna erfarenheter av att undervisningen i Ärskurs 1-3 ofta Àr styrd, och har en avsaknad av lekfulla och kreativa inslag, vilket Àven forskning visar. Graden av styrning innebÀr dÀrmed ett problem. Stöd för lek och kreativitet i undervisningen för elevers lÀrande gÄr att finna i skolans lÀroplan och litteraturen. Detta har lett till en undran över lÀrares syn pÄ betydelsen av lek och kreativitet i undervisningen. Syftet med studien Àr att analysera en antal lÀrares uppfattningar av lekens och kreativitetens betydelse för elevers lÀrande i undervisningen.

Syftet med detta arbete har varit att identifiera framförallt tillgÄngar i barns kÀnnedom, förstÄelse och inlevelseförmÄga i andra barns livsvillkor men undersökningen har Àven visat pÄ vissa brister. En viktig frÄgestÀllning har varit huruvida barns egna kulturella erfarenheter och identitet pÄverkar deras syn pÄ andra barn. DÀrför har undersökningen utförts i tvÄ olika kulturella miljöer en mÄngkulturell och en med brist pÄ mÄngkultur. I de bÄda miljöerna har jag genomfört semistrukturerade intervjuer utifrÄn bilder av barn och resultatet har visat pÄ en del likheter och skillnader mellan de bÄda grupperna..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka positiva effekter en pedagogisk spÄrkmiljö med utgÄngspunkt i elevers sociala och kulturella erfarenheter och förutsÀttningar kan ge samt att undersöka hur verksamma pedagoger och lÀrare i grundskolans tidiga Är tar tillvara pÄ detta.Vi hoppas att vi med denna uppsats kan lyfta fram den positiva effekt ett pedagogiskt arbete grundat i elevers sociala och kulturella erfarenheter och förutsÀttningar kan ge..

Reflektioner kring hur den kreativa processen kan observeras pÄ olika nivÄer. .

Reflektioner kring hur den kreativa processen kan observeras pÄ olika nivÄer. .

Den stadsförtÀtning som sker runtom i vÀrlden idag resulterar mÄnga gÄnger i att grönytor tas i ansprÄk till förmÄn för stadens byggnadsstruktur. Det hÀr arbetet handlar om hur vi kan skapa en hÄllbar grönstruktur i stÀderna, som samverkar med den stadsförtÀtning och klimatförÀndring som sker och i linje med de hÄllbarhetsfaktorer som styr dagens stadsbyggnad. Det handlar ocksÄ om hur vi kan gÄ tillvÀga för att skapa en grönstruktur som fyller flera funktioner samtidigt, till exempel genom att verka luftrenande och orienterande pÄ samma gÄng. Arbetets syfte Àr Àven att uppmÀrksamma dagens anvÀndning av grönstruktur som ofta sker slentrianmÀssigt och att ge exempel pÄ alternativa tankesÀtt. Examensarbetet Àr avgrÀnsat till att behandla grönstruktur i stadens hÄrdgjorda miljöer med fokus pÄ stadstrÀd, men det innefattar Àven till viss del komplement och alternativ till trÀd. För att beskriva hur grönstrukturen kan verka pÄ ett hÄllbart sÀtt anvÀnds analysmodellen PEBOSCA som Àr ett ramverk för hÄllbarhetsanalys, utvecklat utifrÄn FN:s Habitatagenda frÄn 1996.

Kreativitet-en del av dig sjÀlv handlar om skillnaden mellan flickor och pojkars kreativa tÀnkande i förskolan. Resultatet visar att barn hÀmtar inspiration till sin kreativitet frÄn sin egen erfarenhetsvÀrld..

Sammanslagningar och förvÀrv (S&F) Àr ett strategiskt val som mÄnga företag genomför för att skapa tillvÀxt, konkurrensfördelar, resurser, synergieffekter samt tillgÄng till nya marknader. Det Àr inte alla sammanslagningar som blir lyckade pÄ grund av olika faktorer, den faktor som studien Àmnar studera Àr kultur aspektens pÄverkan. Syftet med denna studie Àr att ur ett företagsekonomiskt perspektiv fÄ förstÄelse för hur kulturella aspekter pÄverkar integrationen vid internationella S&F, samt undersöka vilka förbyggande ÄtgÀrder managementkonsulter vidtar för att motverka problematiken.Teorierna som framlagts har anvÀnts för att skapa förstÄelse och analysera hur kulturella aspekter kan pÄverka integrationen och utgÄngen av S&F. Det empiriska materialet har tolkats och tillsammans med de insamlade teorierna som anvÀnts har slutsatser presenterats för att besvara studiens syfte. I samband med fördjupning av vetenskaplig litteratur identifierades vissa element dÀr teorierna var bristfÀlliga, dessa punkter skulle kunna utgöra underlag för framtida forskning inom omrÄdet.Resultatet av de kvalitativa intervjuerna identifierade kulturella faktorer som upplevts i samband med integrationen vid internationella fusioner.

Uppsatsen handlar om ett projekt som Àgde rum pÄ en gymnasieskola i södra Sverige. Projektet syftade till att lÄta elever, frÄn olika kulturella bakgrunder, lÀra kÀnna varandra genom intervjuer. Fyra klasser med totalt 38 elever blev givna uppgiften att skriva ett personportrÀtt om den de intervjuade. Detta gav studenterna möjligheten att lÀra kÀnna varandra, samtidigt som de fick veta mer om respektive elevs kulturella bakgrund. Min del i detta projekt var att utvÀrdera resultatet genom att intervjua elever och lÀrare, för att se vad de tyckte om projektet.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ i vilka klassrumssituationer flersprÄkiga elever i Ärskurs 2, upplever att andrasprÄksinlÀrningen blir meningsfull, samt att ta reda pÄ vilken betydelse den kulturella identiteten har för andrasprÄksinlÀrningen.För att söka ett svar pÄ syftet har en kvalitativ intervjustudie av flersprÄkiga elever i Ärskurs 2 gjorts. Undersökningen har en sociokulturell syn pÄ lÀrande. FrÄgestÀllningarna för undersökningen har varit; I vilka sammanhang och situationer upplever eleverna att andrasprÄksinlÀrningen Àr meningsfull? Vilken betydelse har elevens kulturella identitet för en meningsfull andrasprÄksinlÀrning?Undersökningen visar att eleverna tycker om att skriva texter dÀr de sjÀlva fÄr vÀlja innehÄllet och de vÀljer vad de ska skriva om efter deras egna erfarenheter och intressen. De tycker det Àr roligast att lÀsa nÀr de fÄr lÀsa litteratur som de har valt sjÀlva frÄn bokbussen eller hemifrÄn.

Projektet tar avstamp i en vÀrld som stÀndigt förÀndras. I en förÀnderlig vÀrld krÀvs flexibilitet och anpassningsför­mÄga vilket vi ser inom allt fler omrÄden idag. Projektet har till avsikt att undersöka vad detta skulle kunna inne­bÀra nÀr det gÀller boende.FrÄgestÀllning: hur ser ett boende ut som tÄl förÀndringar, förÀndringar i familjesituation, förÀndringar i vÀrderingar kring hur ett bra boende ser ut, samt demografiska förÀnd­ringar i samhÀllet som ger Àndrade behov vad gÀller bo­ende..

Denna uppsats bygger pÄ Baron et als (2001) studie om hur företag pÄverkas av förÀndringar i deras kulturella blueprints. Syftet Àr att jÀmföra hur ett byte av företags blueprint pÄverkar personalomsÀttning mellan svenska och amerikanska företag.Resultatet visar att det Àr viktigt för företag i bÄda lÀnderna att ta den nationella kulturen i beaktande nÀr förÀndringar ska göras inom personalsystem. FrÀmst bör företag försöka förbÀttra sina system sÄ att de bÀttre passar överens med den nationella kulturen. Ett misslyckande att göra detta kan leda till kraftiga reaktioner bland de anstÀllda och en stor kostnad för företaget..

Internationell forskning visar att svenska elever presterar sÀmre i matematik i jÀmförelse med genomsnittet av elever i andra lÀnder, dÀr en förklaring tycks vara att eleverna inte har en full förstÄelse för begreppet lika med vid ekvationslösning. En annan förklaringsmodell kan vara att elevers resonemang tenderar att vara imitativa istÀllet för baserade pÄ matematisk grund. Kreativa resonemang dÀremot, som behövs för att skapa duktiga problemlösare, krÀver att eleven verkligen anvÀnder den matematiska grunden. Denna studie undersöker elevers matematiska resonemang vid lösning av problem baserade pÄ begreppet lika med. Elever i Ärskurs 2 har genom kvalitativ metod studerats med hjÀlp av videoobservationer nÀr de enskilt i en laborationsliknande situation löst problemuppgifter om lika med.

Denna text koncentrerar sig kring familjerepresentation samt tillhörande genus- och identitetsaspekter, med utgÄngspunkt i spansk och dansk melodramproduktion under perioden 1999-2004. Genom att med hjÀlp av nÀrlÀsningar undersöka filmernas familjebilder, samt aktörerna och deras drivkrafter vill vi granska huruvida dessa fiktioner kan betraktas som symptomatiska för den kultur som de producerats inom. FrÄgestÀllningen Àr alltsÄ huruvida filmernas familjerepresentationer kan utlÀsas som nationella skillnader och likheter, eller om det vi ser ? och anar ? snarare Àr en autencitet inom familjedramat, som inte nödvÀndigtvis Àr knuten till geografiska grÀnser utan skulle kunna betraktas som ett tidens tecken. VÄr uppsats syftar alltsÄ till att undersöka det kulturella upphovet samt hur dessa filmer stÄr i relation till den kulturella kontext i vilken de Àr gjorda..

UtgÄngspunkten för den hÀr uppsatsen Àr att pedagoger idag stÄr inför nya utmaningar pÄ grund av ett allt mer mÄngkulturellt Sverige. Flera av skolans styrdokument har tagit det mÄngkulturella i beaktande genom att införliva ett interkulturellt perspektiv som ska genomsyra hela skolans verksamhet. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och analysera hur pedagoger reflekterar kring att arbeta i dagens mÄngkulturella samhÀlle och hur medvetna de Àr om de riktlinjer som finns. VÄrt syfte Àr Àven att se hur pedagoger förhÄller sig till elevernas religiösa tillhörighet samt om tillhörigheten integreras i undervisningen. Som underlag för undersökningen ligger en teoretisk litteraturorientering.