Vårt syfte med detta examensarbete är att utveckla bättre förståelse för vilken bild av svenskhet NSU förmedlar samt problematisera användandet av varumärkesteorier på kulturella och politiska fenomen som länder och nationer. Vid val av tillvägagångssätt har vi utgått ifrån en abduktiv ansats, där vår primära källa har varit en kvalitativ dokumentstudie över offentligt material publicerat av NSU samt material relaterat till detta. Det empiriska materialet har sedan analyserats utifrån kritisk teori genom negationer. Inledningsvis förklaras teorin om Nation branding vilken ger en förståelse för hur varumärkesteorier kan appliceras på nationer. Därefter förklarar vi de två varumärkesidentitetsteorierna Identitetsprisma och Identitetsstruktur, vilka senare i arbetet integreras med varandra.

Uppsatsen syftar till att skapa en ökad förståelse i hur dofter påverkar konsumenters köpbeteende med forskningsfrågan: på vilket sätt kan dofter påverka konsumentens köpbeteende och hur kan doftens betydelse appliceras på Kotlers teori? För att kunna besvara våra frågor har Kotlers teori konsumentens köpbeteende använts. Teorin består av fyra olika faktorer: kulturella, sociala, personliga och psykologiska. Som analysverktyg har forskningsartiklar från internationellt erkända undersökningar används som tagit upp doftens inverkan på konsumenternas köpbeteende. TV-reklam, radio och tidningar har visat sig vara väldigt dyra och kanske inte fullt så framgångsrika som man tidigare trott.

Syfte: Studiens syfte a?r att underso?ka och ja?mfo?ra hur kvinnor framsta?lls som hja?ltar i tva? samtida actionfilmer.Metod: I denna studie har vi pa? ett komparativ sa?tt analyserat tva? samtida actionfilmer. Vi har anva?nt oss av av kritisk diskursanalys inspirerad av Norman Fairclough?s modell och a?ven Van Dijks analys pa? mikro­ och makroniva?. Dessa metoder a?r tilla?mpbara pa? studien da? de bero?r a?mnen som analys av text i relation till sociala och kulturella aspekter, samt hur representationer kan forma strukturer och praktiker av en social natur. Semiotik har a?ven anva?nts som ett verktyg i analysen av symboler och tecken i materialet.

Sveriges marknad blir allt mer heterogen utifrån ett etniskt och kulturellt perspektiv. Detta innebär att olika behov och konsumtionsmönster går att urskilja. Ett sätt att studera marknaden är utifrån ett kulturellt perspektiv med utgångspunkt att kulturella variabler påverkar individers och gruppers köpbeteenden. Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka om Föreningssparbanken kan skapa och upprätthålla goda kundrelationer med svenskar med utländsk bakgrund genom att anställa personer med annan etnisk bakgrund än svensk. Under arbetets gång har det framkommit att kunder med annan etnisk bakgrund tenderar att identifiera sig med personer av samma ursprung.

Underso?kningen beskriver hur fem la?rare va?ljer att arbeta med att sta?rka det svenska spra?ket hos elever som har svenska som andra spra?k samt vilken syn de har pa? tva?spra?kiga elever. Detta va?ckte ett intresse hos oss da? vi sja?lva har en annan kulturell bakgrund samt a?r tva?spra?kiga. Dessutom lever vi i ett ma?ngkulturellt samha?lle da?r skolorna besta?r av elever fra?n olika kulturella bakgrunder.

Familjen Hjörne har sedan 1926 varit Västsveriges dominerande mediefamilj. Under tre generationer har familjen i stort sett haft monopol på tidningsmakande i Göteborg och ägt, drivit och skrivit i Göteborgs-Posten. Under 2000-talet har familjen expanderat sitt tidningsägande och genom bildandet av mediekoncernen Stampen kan de idag titulera sig Sveriges största ägare av dagstidningar. Idag har familjen ett tidningsägande som inte bara går tre generationer tillbaka, utan som geografiskt sträcker sig från Halland i söder till Dalarna i norr. Sammanlagt kontrollerar familjen Hjörne 16 % av den svenska dagstidningsmarknaden (Sundin 2011).

Vi har valt att studera modersmålsundervisningen som i allra högsta grad blivit ett aktuellt ämne i det svenska samhället. Detta innebär i sin tur att man som pedagog och lärare måste få mer kunskaper om hur man ska bemöta dessa mångkulturella elever och hur man ska anpassa undervisningen så att det blir en skola för alla. Att vi valt att rikta in oss på modersmålsundervisningen och dess koppling till traditionella könsroller beror på att vi under vår VFU på två mångkulturella skolor, fått upp ögonen för modersmålsproblematiken. Syftet med denna studie är att få större kunskap om och en klarare bild av betydelsen av modersmålsundervisningen gällande mångkulturella elevers könsidentitetsutveckling. För att i möjligaste mån fånga upp så mycket av den spridda kunskap om mångkulturella barn och deras situation som möjligt, valde vi följande metoder: fallstudie och etnografi.

    Sammanfattning: Syftet med vår uppsats är att belysa identiteten och den kulturella tillhörigheten hos andra generationens invandrare. Vi vill belysa deras syn i fråga om identitet, integration och omgivning. Kvalitativa intervjuer har utförts för att få svar på våra frågeställningar och tre personer från Malmö samt två personer från Skellefteå och en person från Piteå har ställt upp på denna undersökningen. Dessa intervjuer har sedan analyserats och diskuterats med inspiration av essentialismen, konstruktionismen samt den postkoloniala teoribildningen. Utöver dessa inriktningarna ligger fokus på identitet och identitetsskapande teorier eftersom en stor del av syftet med studien är att belysa hur intervjupersonerna ser på sin identitet.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken innebörd begreppet ?kulturkompetens? ges i litteraturen samt utifrån detta problematisera dess applicering på praktiken. Begreppet ?kulturkompetens? saknar en enhetlig definition, något som initierat skrivandet av denna uppsats. Studien bygger på en litteraturstudie i form av en kvalitativ textanalys.

Syftet med den här studien är att genom diskursanalys analysera hur genus konstrueras i två läseböcker avsedda för grundskolans tidigare åldrar. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka huruvida konstruktionerna av genus i läromedlen förstärker och/eller bryter mot rådande genusstereotyper. Utgångspunkten för uppsatsen är teorier som ser genus, och vad vi uppfattar som kvinnligt och manligt, som sociala, kulturella, historiska konstruktioner, snarare än som biologiskt nedärvda, beständiga och oföränderliga egenskaper. Uppsatsen har ett diskursanalytiskt angreppssätt. Analysen syftar därmed till att analysera läsebokstext och söka diskurser i dessa, diskurser som visar på hur genus konstrueras i texterna.

Syftet med denna uppsats är att titta på och jämföra hur Sverigedemokraterna och Feministiskt Initiativ konstruerar och talar om kultur och gemenskaper i politisk kommunikation. Intresset i studien är också att se huruvida man kan koppla dessa konstruktioner till reaktioner på globaliseringsprocessen. Materialet till denna studie grundar sig i politiska texter om kultur funna på respektive partis hemsida. Analysen utgår från ett diskursteoretiskt perspektiv och använder diskursanalytiska verktyg för att titta på konstruktioner av ?vi och dom? i texterna.

Genom regeringens satsning Matlandet Sverige har Sametinget fått medel för att satsa på den samiska maten. Satsningarna har bidragit till att placera den samiska maten på den svenska matkartan, men en tydlig och gemensamt förankrad framtidsstrategi för den samiska maten har saknats. Denna examensuppsats för Agronomprogrammet med landsbygdsutveckling som inriktning ämnar skapa en bild av vad den samiska maten är för samerna, samt hur samerna i framtiden ska marknadsföra och profilera maten. Samer är Europas enda ursprungsbefolkning och en stor del av deras identitet kretsar kring rennäringen och den traditionella kulturen kring renen. Exploateringar och det instrumentella samhället hotar rennäringen och samernas traditionella leverne. Sápmi är en gastronomisk region med stark terroir i maten, vilket betyder att maten bär på ursprung, historia, platsbundenhet och kultur.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur pedagoger upplever och tänker kring sitt arbete med värdegrund, integration och kulturella möten i förskolan. Vi har som studenter på lärarutbildningen uppfattat att det talas mycket om likabehandling och den mångkulturella förskolan men anser fortfarande att det finns mycket att lära då det är ett viktigt ämne och har därför valt att fördjupa oss i det. Studien behövs enligt oss efter som vi lever i ett allt mer internationaliserat samhälle och vi är nyfikna på hur detta kan tas till vara på i förskolans verksamhet. För att sätta oss in i ämnet har vi fördjupat oss i litteratur och forskning om interkulturell pedagogik och den mångkulturella skolan. Vi har gjort en kvalitativ undersökning och genomfört intervjuer med totalt åtta pedagoger från två olika förskolor.

Syftet med undersökningen är att belysa och bidra med kunskap om lärares upplevelser av och förhållningssätt kring genus i skolundervisningen. Undersökningen söker svar kring lärarnas medvetenhet i hur de agerar gentemot pojkar och flickor när de undervisar. Forskningsansatsen är kvalitativ. Datainsamlingen genomfördes med fem halvstrukturerade intervjuer. Resultatet visar att jämställdhet är något som är viktigt för lärarna.

Syftet med denna uppsats är framförallt att försöka visa, samt diskutera, vad en postkolonial läsning kan vara, och vad den kan ge. Jonas Hassen Khemiris "Ett Öga Rött" är ämnet för min läsning, alltså mitt primärmaterial. Genom olika närläsningar av denna roman undersöks relationerna mellan språk, makt och identitet. Huvudsakligen försöker jag, med hjälp av postkolonial teoribildning, att utröna hur romanens huvudkaraktär och berättare, Halim, förhåller sig till sig själv, och sin verklighet. Min teoretiska grund ligger hos de postkoloniala teoretikerna Edward Said och Homi Bhabha.