I denna uppsats undersöker vi unga kvinnliga modekonsumenters attityder gentemot hållbart mode. Vi studerar också deras upplevda skillnad mellan hållbart och vanligt mode. Slutligen undersöks på vilket sätt de mjuka värdena påverkas av den hållbara egenskapen. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer med sex kvinnliga respondenter i åldern 29-35 år. Resultaten har analyserats med hjälp av Maslow´s behovspyramid, ABC-modellen, konsumtentbeteende enligt Kotler et al.

Denna studie undersöker ifall flerspråkighet påverkar sångelevens sångsound samt hur sångläraren förhåller sig till detta gentemot det nuvarande sångidealet. Studien genomfördes med hjälp av åtta kvalitativa forskningsintervjuer där fyra av informanterna var elever som går estetiska programmet på gymnasieskolan, årskurs ett till tre, med inrikting musik. Resterande fyra informanter var verksamma musiklärare på gymnasieskolan.Resultatet från de åtta intervjuerna visar en del faktorer som är väsentliga för sångelevens utveckling av sitt personliga sound och uttryck. Sångeleven måste få tydliga direktiv och vara medveten om vad den imiterar och i vilket syfte, samt att sångläraren bör vara medveten om hur mycket den förebildar samt vilket ansvar detta medför under sånglektionen.Resultatet visar också att sånglärarna har olika syn kring huruvida sångsoundet påverkas av det kulturella arv eleverna har. Några av informanterna menar att det är språket som skapar sångsoundet medan andra syftar på att det är något man kan öva fram..

Forskning om attityder till personer med rörelsehinder förekommer mycket sparsamt. Studiens syfte var att studera inställningen till barn med rörelsehinder hos föräldrar till barn utan rörelsehinder med särskild tonvikt på föräldrars etniska bakgrund. 52 svenskar och 50 greker svarade på en enkät, speciellt utvecklad för detta ändamål. Föräldrar visade i genomsnitt en positiv inställning till barn med rörelsehinder. Föräldrars inställning påverkades av deras utbildning, tendensen att vilja beskydda dessa barn, funderingar om barnens roll i samhället och funderingar om samlevnadsfrågor med dessa barn.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om skolungdomar har fördomar mot människor med en annan trosuppfattning/livsåskådning än den egna. Frågeställningarna handlar om ifall det finns en vanligt förekommande attityd mot människor med en annan religiös/kulturell bakgrund bland elever i grundskolans senare år, om det skiljer sig åt mellan pojkar och flickor och om eleverna känner av om det finns fördomar på skolan. Metoderna som använts i den här studien är en enkätundersökning och intervjuer. Studiens resultat visar att majoriteten av eleverna har en positiv attityd mot människor med en annan religiös/kulturell bakgrund än deras egen. Det är endast en minoritet av eleverna som har en negativ attityd.

Enligt tillgänglig statistik besöker män bibliotek i lägre grad än kvinnor, de lånar och läser färre böcker än kvinnor och köper färre böcker än kvinnor. Syftet med detta examensarbete är att belysa varför män inte nyttjar bibliotek i samma utsträckning som kvinnor med hjälp av psykologiska förklaringsmodeller och utifrån resultatet ge underlag för åtgärder för att öka mäns besök och nyttjande av bibliotek. Om inte bakomliggande orsaker till varför män inte nyttjar kommunens bibliotek klarläggs, finns risk för att mäns fortbildning och samhällsengagemang avtar med den påföljden att demokratiprocessen och jämställdhetssträvandena får stå tillbaka. Examensarbetet har gjorts i form av en litteraturstudie med begränsningen att inget empiriskt underlag fanns att tillgå för att undersöka problemområdet. Arbetets bidrag ligger i att belysa hur könsidentiteten, dvs.

Kursplanen för svenska (Skolverket, 2000) återkommer ständigt till att litteraturen bör ha en central roll i undervisningen. Litteratur beskrivs som något man kan lära och uppleva genom, dels om sig själv, dels sin omvärld. Syftet med denna studie är att belysa vilken skönlitteratur lärarna använder i svenskundervisningen på högstadiet, hur den väljs samt hur lärarna väljer att arbeta med den. Våra informanter består av lärare, från två olika skolor med skilda förutsättningar. Av studien framgår att skolorna trots andra skillnader är relativt lika gällande skönlitteraturen och dess roll i svenskundervisningen, vilken samtliga lärare beskriver som central.

Uppsatsen studerar förekomsten av kulturreferenser, det vill säga syftningar och refereringar till kulturella fenomen, i svensk dagspress kulturjournalistik. Kulturreferenser fungerar som koder som antingen kan avläsas eller är obegripliga för läsaren, och undersökningens syfte är att reda ut hur kodmaterialet skiljer sig mellan olika genrer inom kulturjournalistiken. Källmaterialet är Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets kulturdelar, perioden 14 till 20 april 2011, vilket ska representera en vanlig nyhetsvecka. Undersökningen visar att användandet av kulturreferenser skiljer sig mellan genrer beroende på textens syfte. I opinionstexter är det vanligt förekommande med kulturreferenser som stärker skribentens förtroende.

Detta arbete undersöker hur den så kallade minoritetsreformen, som kom 2010, har påverkat arbetet med material på samiska på Umeå stadsbibliotek. För att ta reda på detta har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med bibliotekarier på stadsbiblioteket och Samernas bibliotek samt en representant för Umeå kultur. Intervjuerna visade på ett antal utmaningar och svårigheter i detta arbete, framförallt knutet till beståndsutveckling och förvärv samt synliggörandet av den samiska litteraturen. Analysen förhåller sig till och bygger vidare på tidigare studier som berör de svenska bibliotekens arbete med de nationella minoriteterna och minoritetsspråken. Det som framförallt framgår i såväl intervjuerna som källmaterialet är ett tydligt behov av utrymme och resurser för arbetet samt material som tilltalar de tänkta användarna.

Denna studie syftade till att öka förståelsen för hur mottagandet av äldre invandrare kan upplevas i en svensk medelstor kommun. Frågeställningarna rörde hur företrädare för invandrades egna organisationer och yrkesverksamma uppfattar att mottagandet fungerar. För att undersöka detta har dokument rörande mottagandet av invandrare i kommunen undersökts. Företrädare för tre olika invandrarorganisationer har intervjuats enskilt och tre yrkesverksamma kommunala tjänstemän har deltagit i en fokusgruppsintervju i ämnet. Med hjälp av Aaron Antonovskys individteori känsla av sammanhang (KASAM), Roine Johanssons organisationsteori och Berth Danermarks tankar om samverkan har materialet analyserats hermeneutiskt.

I denna uppsats intervjuas pedagoger för att undersöka hur en skola hanterar mångfalden bland eleverna. Syftet med undersökningen är dels att analysera vad mångfald innebär för respondenterna dels att undersöka i vilken utsträckning elevernas erfarenheter och kulturella bakgrund tas tillvara i undervisningen. Vi vill också se hur dessa frågor framställs i litteratur. Alla tillfrågade i undersökningen lägger etnicitet i begreppet mångfald och alla utom en anger det som det allra första de tänker på. Vid utförligare beskrivning nämns även kön, social klass, sexualitet, funktionshinder och intressen som delar av mångfalden.

De flesta politiska riktlinjer har idag en hållbar samhällsutveckling som övergripande och gemensam nationell ambition. Det innebär att uppsatta mål för ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet ska nås i samverkan mellan aktörer från olika sektorer och på olika beslutsnivåer. Att förstå vad det innebär på lokal och regional nivå, och hur man kan nå de målen, är inte så enkelt. Syftet med denna studie är att skapa ett underlag som kan användas i arbetet med hållbar landsbygdsutveckling, inom den informella regionen Bergslagen i Sverige. Hinder och möjligheter för hållbar landsbygdsutveckling har analyserats genom att arrangera fokusgruppdiskussioner med olika intressegrupper i samhället.

Uppsatsens syfte är att studera huruvida revisorer i de fyra länderna Sverige, Norge, Danmark och Island samt revisorer anställda inom BIG 4 ärrörliga. Vi har använt oss av kvalitativ metod, vilken har en analytisk utgångspunkt. En dokumentstudie samt semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in det empiriska materialet. Uppsatsens teoretiska referensram utgörs av institutionell teori tillsammans med intressentteori. Uppsatsens respondenter är åtta till antalet.

Denna rapport behandlar hur framställningen av ledarskap ser ur ett teoretiskt könsperspektiv. Genom att analysera tidningarna "Chef" och "Dagens Samhälle" med hjälp av kritisk diskursanalys som metodredskap synliggörs i denna rapport den manliga normen som en dominerande del i den sociala och kulturella konstruktionen av ledarskap, detta har även format framställning av manliga respektive kvinnliga ledare. Under analysen framkommer det tydliga mönster i framställningen av de båda könen, där manliga ledare och deras ledaregenskaper betonas som ner naturliga och ofta med en koppling till deras respektive sportsliga karriärer och bakgrund. För de kvinnliga ledarna sker en generell koppling mellan deras ledaregenskaper och deras privata sfär så som familjen, olika relationer och deras barndom. De kvinnliga ledarna och deras karriärväg fram till den ledande positionen framställ som mindre naturliga..

Baserad på en enkätundersökning som besvarades av 55 olika restaurangägare i Uppsala undersöker denna uppsats frågan; vilka motiv har varit mest inflytande för personer som har startat en restaurang i Uppsala stad? Efter en genomgång av tidigare teoretisk litteratur ochstudier av motivation för entreprenörer, samt en kvalitativ- undersökning, identifierades 8 motiverande psykiska faktorer. De motiverande faktorerna undersöktes med frågor som ställdestill respondenterna i studien. En analys av insamlat data visar att de fyra mest motiverande faktorerna var (rangordnat) självständighet, passion, materiell rikedom och att utvecklas som person. Även de faktorerna som fick lågt resultat är av intresse.

Denna studie behandlar ämnet åldrande finska krigsbarn. Dessa barn förflyttades i unga åldrar till Sverige på 1940- talet. Då krigets intensitet i Finland kom att växla blev dessa barn förflyttade fram och tillbaka mellan länderna med en eller ett par års intervaller. Detta påverkade av förklarliga skäl deras sociala trygghet och utveckling under resten av livet. Syftet med denna studie har varit att ta reda på om huruvida gruppen åldrande finska krigsbarn är i behov av särskilda insatser eller särskilda kunskaper hos socialarbetare i bemötandet av denna grupp.Studien utgår ifrån en fenomenologisk forskningsansats av induktiv karaktär. I studien genomfördes sex kvalitativa intervjuer med personer som har denna bakgrund.