Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur språkforskningen ser på andraspråkselevers möjligheter att lära ett nytt språk. Vi har sökt svar på hur lärare som arbetar med andraspråkselever ser på elevernas språkutveckling och om de är medvetna om de språkliga kravsom ställs på eleverna i ämnesundervisningen. Genom litteraturstudier har vi sökt kunskap om genrepedagogiken och fördjupat oss i den sociokulturella skolan. Vi har använt oss av endeduktiv metod och kvalitativa intervjuer.Resultatet av intervjuerna med personer inom andraspråksforskningen visar följande: En socialt stödjande miljö är viktigt och elevernas kulturella bakgrund och tidigare kunskaper bör sessom resurser i andraspråksundervisningen. Forskningen ser ett behov hos lärarna av ökade kunskaper om språkets betydelse i ämnesundervisningen.

 Titel: Ska lika behandlas olika eller olika behandlas lika - En studie om äldre Syrianers deltagande i den kommunala äldreomsorgenFörfattare: Alexander Hammerlund och Zryan KarimHandledare: Runa Baianstovu Deniz SammanfattningEnligt de styrande regelverken för äldreomsorgen ska beviljade insatser styras av behovet oavsett vilket kön, kultur, religion, språktillhörighet etcetera som personen har. Den demografiska utvecklingens problematik är inte endast ett svenskt utan även ett globalt fenomen eftersom det kommer att ställa andra och högre krav på äldreomsorgen allteftersom omsorgsbehoven ökar. Föreliggande uppsats syfte är att undersöka äldre syrianers deltagande i den kommunala äldreomsorgen. Dessutom ämnas två frågeställningar besvaras dels kring vilket behov som finns av den offentliga äldreomsorgen. Dessutom rör frågeställningarna vad som kan påverka deltagandet i den offentliga äldreomsorgen och kan det påverkas av religiösa, språkliga eller kulturella faktorer? Uppsatsen utgår ifrån en kvantitativ ansats vars databearbetningsprocess baserar sig på en enkätundersökning innehållandes totalt 31 respondenter.

Bakgrund: Mångkulturella samhällen blir alltmer vanliga i och med den ökande invandringen.De olika kulturerna medför andra värderingar, seder och levnadssätt än de som är vanliga hos majoritetsbefolkningen. Invandringen skapar även ett nytt sjukdomspanorama med krav på sjukvården som inte funnits tidigare. Enligt den svenska hälso- och sjukvårdslagen skall all vård ges på lika villkor för alla individer. Leiningers transkulturella omvårdnadsteori går ut på att en professionell, kulturellt anpassad omvårdnad kan garanteras om den genomsyras av ett individcentrerat förhållningssätt och med kulturell medvetenhet hos sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kulturell medvetenhet hos vårdpersonal och hur detta påverkar vården.

År 1991 utbröt inbördeskriget i forna Jugoslavien. Kriget pågick fram till 1995. Följderna blev många civila offer, separerade familjer och hundratusentals flyktingar. Till Sverige kom under och efter kriget flyktingar från bland annat Kroatien, Bosnien-Hercegovina och Serbien. Många av flyktingarna var kraftigt traumatiserade av kriget i hemlandet.

Det kommer konstant ut amerikanska nyinspelningar av andra länders filmer. Vad är det som skapar behovet av nyinspelningar? Vi har analyserat och jämfört tre japanska skräckfilmer med amerikanska nyfilmatiseringar (s.k. ?remakes?) för att försöka förstå vad det finns för kulturella särdrag i respektive länders gestaltning av filmberättartekniska konventioner av rum och tid och skillnader i kunskapsnivå om filmens händelser mellan protagonist och åskådare..

Latinamerika är en kontinent i utveckling, som även kallas för en tillväxtregion.  Man har sett en stabil och positiv ekonomisk utveckling i Latinamerika de senaste tio åren, framför allt i Brasilien, Mexico, Colombia, Peru och Chile. Chile utmärker sig inte enbart för sin ekonomi utan också för sin politiska stabilitet. Chile är en av de länderna som genomför nya och stora investeringar, något som främjar utländska investeringar och ger svenska företag möjligheter att exportera eller etablera sig i landet. Exporten kan för många företag vara det första steget i en internationaliseringsprocess. Det kan bidra till en enorm utveckling, samt ett bra tillfälle för att förbättra och öka lönsamheten. Dock finns det flera faktorer, nämligen kulturella skillnader, nya ekonomiska förutsättningar, politiska risker, samt annorlunda lagar och regler, som gör det komplext att ta sig in i den utländska marknaden.

Översättning av kokböcker innebär översättning av kulturspecifika begrepp och företeelser. För att närmare undersöka olika översättningsmöjligheter av just sådana begrepp översatte jag delar av kokboken Nigella Express: Good Fast Food av den engelska kocken Nigella Lawson. Valet av författare medförde att stilistiskt intressanta översättningsfrågor, som stilfigurer och personlig stil, också kunde undersökas.Efter att ha översatt själv jämförde jag min översättning med den befintliga, svenska översättningen av kokboken, Nigella Express: gott och snabbt (översättning av Erland Törngren och Kerstin Törngren Lind). I den delen av undersökningen utgick jag från de områden där jag stött på problem: stilfigurer, personlig stil, översättningsmöjligheter av cook samt kulturella skillnader inom matlagningsområdet.Resultatet av studien är att Nigellas speciella stil inte går att normalisera, som vissa teoretiker anser, eftersom den är avgörande för boken som helhet. Därför bör den översättas så att samma effekt skapas.

Syftet med denna uppsats är att göra en jämförande analys mellan de fyra vanligaste efterleden i Ullareds socken i Hallands län och Horns socken i Östergötlands län. Materialet som används i analysen består av både tryckta och elektroniska källor. Analysen har begränsats till en viss typ av bebyggelsenamn inom respektive socken. Resultaten från analysen visar att skillnader i topografiska förhållanden och kulturella företeelser i de båda socknarna tydligt återspeglas i de mest frekventa efterleden..

SAMMANFATTNING: Månsson, Paula & Jönsson, Lars-Gunnar (2011). Några rektorers syn på specialpedagoguppdraget ? Vad förväntar sig rektorer i grundskolan av specialpedagoger? Some head masters views on special education mandate ? What do head masters in primary and secondary schools expect from special educators? Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. I detta forskningsarbete vill vi undersöka hur väl specialpedagogprogrammets examensordning överensstämmer med de förväntningar som finns på vår kommande yrkesprofession bland rektorer ute på skolorna. Vi vill belysa detta från rektorers synvinkel eftersom det är de som anställer oss blivande specialpedagoger. Detta gör vi genom att tillfråga 50 slumpvis utvalda rektorer i Sverige. Det är våra tolkningar av de 25 inkomna svaren som ger oss en bild av hur rektorer ser på specialpedagogisk verksamhet. Vi sände ut en onlineenkät där rektorerna svarade på frågor om verksamheten, verksamhetens syn på elever i behov av särskilt stöd samt specialpedagogiska insatser. Frågeområden som vi anser ringar in vårt problemområde på ett relevant sätt. Undersökningen visade att rektorerna anser att den specialpedagogiska verksamheten är viktig men då budgeten är för snäv blir denna verksamhet lidande.

Den här undersökningen handlar om hur den kvinnliga reklammodellen i modemagasinet Vogue representeras. Uppsatsen baseras på tre olika delar som ska integreras och kopplas samman. I den första delen har jag analyserat tre reklambilder från modemagasinet Vogue, där jag beskriver, analyserar och tolkar hur kvinnor från olika kulturer upplever kvinnokonstruktionen i reklam har använt semiotik som analytisk redskap. Detta utför jag genom att ta bort de uttryck och symboler som objektifierar modellerna. I den andra delen av undersökningen, har jag försökt att rekonstruera Vogues reklambilder.

Vi strävar alltid efter att förstå det som sker i den värld vi lever i. Till vår hjälp har vi olika referenser och kunskaper som vi har lärt oss under våra liv. Dessa referenser och kunskaper förenklar och förklarar våra upplevelser och sätter in dem i ett sammanhang. Utan detta sammanhang blir enskilda händelser omöjliga att förstå och vi tvingas navigera oss fram med förbundna ögon. Kultur är ett av de verktyg vi människor använder för att förklara den verklighet vi lever i.

Introduktion: Sverige är ett mångkulturellt land och sjuksköterskor möter dagligen människor med olika kulturell bakgrund vilket ställer krav på kulturell kompetens. Leininger har utvecklat en teori i transkulturell omvårdnad vilken har kritiserats för att kategorisera människor utifrån etnicitet och kultur. Det kan leda till att grupper vårdas istället för personer, vilket går emot den personcentrerade vården som sjuksköterskor idag bör arbeta utifrån. För att nå en djupare förståelse för detta problem krävs en kunskap om hur sjuksköterskor upplever det mångkulturella mötet. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor kan uppleva mötet med människor från andra kulturer än den egna.

Syfte: Studien avser ta reda på:Om det finns ett internationellt gångbart ledarskap Eller om det krävs nationella anpassningar Vad eventuella anpassningar beror påVad som kännetecknar en respekterad internationell ledareMetod: Studien är baserad på sju kvalitativa djupintervjuer, som analyserats med hjälp av kulturdimensions- och ledarskapsteorier. Intervjuerna har sammanställts i en matris, för att bli överskådligare. Nyckelord och samband har därefter markerats för att hitta gemensamma teman.Resultat & slutsats: Fyra huvudresultat har framkommit:Det internationella ledarskapet finnsDock krävs vissa kulturella anpassningarDe mest utmärkande skillnaderna mellan Sverige och Singapore är, hur personer motiveras, hur man kommunicerar effektivast och hur problem löses och arbetet strukturerasDen effektiva ledaren är bl a målfokuserad, en bra kommunikatör och lyhördFörslag till fortsatt forskning:Utöka studien med att innefatta enkäter, fler djupintervjuer eller observationer, för att få ett bättre statistiskt underlag Studien kan göras på fler länderStudera flera stora internationella ledares egenskaper Intervjua ledarnas medarbetare för att få ett bredare material i ämnetUppsatsens bidrag: Uppsatsen visar på att nationella anpassningar behöver göras, för att bli en framgångsrik internationell ledare. Den visar på vilka anpassningar som behöver göras i Singapore, men för övriga länder krävs att kunskap inhämtas. Studien bör därmed kunna användas som diskussionsunderlag för svenska företag som ska skicka ledare utomlands..

BakgrundGlobaliseringens effekter har lett till att många samhällen idag är mångkulturella. Detta ställer högre krav på sjuksköterskor då de måste kunna bemöta de många och olika kulturer som finns. För att göra detta behövs kulturell medvetenhet samt kompetens hos sjuksköterskor. Transkulturell omvårdnadsteori är en förutsättning för att kunna tillfredställa de patienter som sjuksköterskor möter inom hälso- och sjukvårdenSyfteSyftet med studien är att utifrån sjuksköterskors upplevelser identifiera de faktorer som påverkar vårdrelationen när patienten och anhöriga har annan kulturell bakgrund.MetodStudien kommer att vara en litteraturstudie. Innehållet kommer inkludera kvalitativa samt kvantitativa vetenskapliga artiklar och litteratur.ResultatSjuksköterskor upplever att det största hindret för att skapa en god vårdrelation är språkbarriärer samt kommunikationsproblematik.

Vi har i denna studie undersökt hur tjejer på yrkes- respektive studieförberedande program på två olika orter ser på sin framtid. Våra forskningsfrågor löd: Vilken syn på framtiden har gymnasietjejer på studieförberedande respektive yrkesförberedande program i Stockholms innerstad och Avesta? Vilka skillnader går att skönja i den syn på framtiden som tjejer på studie- respektive yrkesförberedande gymnasieprogram har, i Stockholms innerstad respektive Avesta? Samt hur kan man förstå dessa eventuella skillnader? Svaret på forskningsfrågorna sökte vi genom att knyta an de svar ett antal intervjuade tjejer gav, till tidigare forskning och teoretiska perspektiv med relevans för ämnet. Här har främst Pierre Bourdieus studier om det kulturella kapitalet samt Donald Broadys och Ida Lidegrans studier om utbildningskapital utgjort det material vi tagit avstamp i för analysen. Vi kom fram till att  det främst finns skillnader mellan programmen och att det går att förstå de här tjejernas olika syn på framtiden genom att titta på deras bakgrund.