Inledningsvis beskriver jag bakgrunden till att jag valt detta område att skriva om, att försöka få kunskap om hur skillnader i kultur kan ge en ökad risk för kriminalitet, detta är också syftet och frågeställningen i rapporten. Den teori jag i huvudsak behandlar pekar på skillnader mellan grupp och individinriktade samhällen, och de problem det kan innebära att förflyttas mellan dessa kulturer. Holism och individualism beskrivs utifrån dess inverkan på individen, och utifrån individens ställning till det allmänna. Vidare berörs skillnader i rättssystem och skillnader i hur reaktioner mot avvikelser kan te sig. Konsekvenserna av resonemanget om holism/individualism förs vidare till en tanke kring hur ungdomar anammar normsystem, om det i samhället vedertagna systemet känns otillgängligt.

 Inledning: Syftet med denna studie var att undersöka vilket förhållningssätt och vilka uppfattningar fritidspedagoger har kring barn och matvanor ur ett mångkulturellt perspektiv. Metod: Intervjuer genomfördes på tre olika fritidsverksamheter med fyra fritidspedagoger som har erfarenhet av arbete med invandrarbarn. Vid intervjutillfällena användes en mall med förskrivna frågor. Den valda ansatsen är fenomenografisk inspirerad studie för att kunna skildra uppfattningar om fenomen. Vid bearbetningen av resultatet skildrades fyra beskrivningskategorier som utvunnits utifrån informanternas utsagor.

I populärkulturen finns en idé om en ja-kultur som är utmärkande för dagens samhälle, vilket kan bidra till negativa betingelser av ordet ?nej?. Syftet med uppsatsen är att utifrån ett emotionssociologiskt perspektiv undersöka unga människors förhållningssätt till de emotioner som uppkommer vid ett nej-sägande, samt hur de kulturella koder som existerar påverkar beslutsfattandet i privatlivet. Med en kvalitativ metod har tio personer mellan 22-28 år intervjuats enskilt. Urvalet motiveras med att denna grupp är i en process där de vill etablera sig i olika sammanhang och därmed reflekterar över hur de förhåller sig till, samt bemöter, de krav och förväntningar som ställs.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur nyanlända elevers språkliga och kulturella erfarenheter av matematik togs tillvara i matematikundervisningen i några förberedelseklasser. Stu-dien avsåg dels att belysa hur deras lärare arbetade med fokus på medvetenhet om språkliga och kulturella skillnader kopplat till matematiklärande. Den avsåg också att undersöka hur eleverna upplevde matematikundervisningen i Sverige. Fyra frågeställningar formulerades. Teori: Den empiriska delen av undersökningen bestod av fallstudier i förberedelseklasser.

Med en förståelse för att fysiska, ekonomiska, biologiska, organisatoriska, sociala, kulturella och estetiska värden måste utvecklas parallellt för ett hållbart samhälle valde jag ändå att endast lyfta de sociala och kulturella aspekterna i mitt examensarbete för att skapa en bättre förståelse för dessa frågor i planeringsprocessen. Begravningsplatsen är ett forum för mångkulturalitet i Sverige och en viktig del av vår fysiska miljö oavsett trostillhörighet. Syftet med mitt arbete var att undersöka hur framtida begravningsplatser skulle kunna se ut med tanke på att allt fler kulturer och religioner påverkar samhällsutvecklingen. Målet var att mitt examensarbete skulle ge en skildring av dagens begravningskultur men också fungera som ett planeringsverktyg vid utformning av framtidens mångkulturella begravningsplatser med syftet att verka integrerande för samhället. Arbetet skulle också verka som ett bidrag i debatten kring integration.

Bakgrund: Av de som dött i Sverige de senaste två åren har cirka 80 procent varit i behov av palliativ vård. Genom att fokusera på patienters och närståendes upplevelser av vad som är viktigt i livets slutskede så kan en värdig död främjas. Värdighet är ett begrepp som är komplext och saknar konsensus inom vården. Det är även ett begrepp som är centralt inom vårdvetenskap. Harvey Max Chochinov har skapat en värdighetsmodell för att försöka göra begreppet värdighet mer förståligt och utifrån denna modell skapades interventionen värdighetsterapi. Syfte: Syftet med vår uppsats är att beskriva hur värdighetsterapi upplevs av patienter och anhöriga, samt belysa andra aspekter av värdighetsterapi. Metod: Den metod som används är litteraturöversikt.

I bemötandet finns många olika aspekter och har stor påverkan när sjukgymnast och patient möts. Grunden till bemötandet är sjukgymnastens förståelse för patienten. Många nya invandrare kommer till Sverige varje år och eftersom dessa personer kan ha behov av sjukgymnastik och därmed komma i kontakt med sjukgymnast kan det vara värdefullt att förstå vad som påverkar bemötande av patienter med invandrarbakgrund. Syftet med denna studie var att beskriva primärvårdsjukgymnasters upplevelser av vad som påverkade bemötandet av patienter med invandrarbakgrund, hur bemötandet påverkade behandlingsresultatet, samt hur bemötandet kunde förbättras. Metod: Intervjuer med sex primärvårdssjukgymnaster i Norrbotten som träffat minst tio patienter med invandrarbakgrund under sin sjukgymnastkarriär.

Syfte: Mitt syfte är att undersöka vad för erfarenheter de utländska lärarna tagit med sig och hur dessa erfarenheter från hemlandet påverkar deras lärararbete i Sverige. Hur ?översätter? de sina kunskaper och konstruerar sin läraridentitet, vilken roll spelar deras bakgrund i anpassningen till svensk skolkultur? Processen att skapa en läraridentitet och dess roll i ett interkulturellt möte är de frågor som jag skulle vilja fördjupa mig i med detta arbete. Teori: Jag analyserar intervjusvaren med hjälp av Kims teori om interkulturella anpassningen och Goffmans interaktionsteori och teori om stigmatisering. Dessutom, använder jag Baumans teori om ?flytande? samhälle där identitetsskapande är en ständigt pågående process.

Världen idag kännetecknas av att vara en global arbetsplats där landsgränser inte utgör ett hinder för att människor från olika kulturer ska kunna samarbeta med varandra. Vi ser det som intressant att behandla den internationella arbetskontexten utifrån ett ledarskapsperspektiv och se på hur man som chef kan behöva anpassa sitt ledarskap till en ny kultur.Syftet med denna uppsats är att analysera hur tre svenska chefers ledarskap fungerar i och har behövt anpassas till en polsk arbetskontext. Utifrån tre svenska och tre polska chefers utsagor undersöker vi hur förberedelserna inför deras uppdrag gått till, vilka kulturella skillnader som cheferna har stött på samt vilka lärdomar de svenska cheferna tar med sig från sitt uppdrag.Uppsatsen är en empirisk studie som ägt rum inom företaget Stena Recycling AB. Metoden har varit kvalitativ och det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tre svenska och tre polska chefer.För att ledarskapet för en svensk chef i en polsk arbetskontext ska fungera behövs förmågan att kunna anpassa sitt perspektiv på organisation och ledarskap samt sin människosyn för att kunna hantera den nya situationen. Inför ett internationellt uppdrag är det viktigt att lära sig om den kultur som kännetecknar ens nya arbetsplats.

Att införa ett nytt produktionssystem är ett stort projekt som påverkar arbetssättet för en stor del av de anställda i ett företag. Detta gör att det finns många ytor där problem kan uppstå och viljor kollidera. Stora förändringar kan riva upp invanda mönster och bryta mot den nuvarande kulturen i organisationen och därigenom skapa osäkerhet och ovilja gentemot förändringen.Denna rapport är tänkt att fungera som ett stöd för BT och Siemens i deras arbete med att införa nya, lean-baserade produktionssystem genom att försöka finna de kulturella hänsynstaganden som måste tas för att implementeringen av dessa ska bli framgångsrik. Specifikt syftar rapporten till att undersöka varför vissa människor är positiva till lean och varför vissa är kritiska. Vilka aspekter är det som folk finner attraktiva respektive mindre attraktiva?Resultaten av undersökningen visar på att medarbetarna finner grundläggande drag inom lean, såsom ständiga förbättringar samt medarbetarnas möjlighet att själva vara med och påverka, som positiva.

Syfte/problemställningar: Att med en kvalitativ undersökning studera om det tydligt via text och bild går att urskilja några globala och kulturella influenser i utvalda reportage från magasinet Elle Decoration, från fem olika länder. Vi studerar även skiljelinjerna mellan vad som är privat och vad som är offentligt genom framställningen av hemmet och dess inredning. Teori: Birgit Öbergs kulturperspektiv, John Tomlinsons globaliseringsperspektiv, Anja Hirdman, Madeleine Kleberg och Kristina Widestedts teorier kring intimiseringen av journalistiken och Jürgen Habermas offentlighetsteori. Metod: Semiotisk bildanalys och textuell diskursanalys. Resultat och slutsats: Via undersökningen har vi kommit fram till att det globala kan ses som ett nytt ideal inom heminredning där en gemensam underliggande mall ligger till grund för hemmens utformning och framställning.

År 1972 skickade NASA upp en rymdsond, kallad Pioneer 10, ut i rymden med en bild fastsatt på sondens utsida. Bilden var ett meddelande till utomjordiska varelser och illustrerade information om människan och jorden. Med bilden som en visuell utgångspunkt har jag designat en workshop för åtta gymnasielever i två olika grupper som fått i uppgift att skapa en animation att skicka upp i en rymdsond idag. Genom att omformulera den digitala berättelsens metod har jag velat undersöka hur deltagarnas process och animation kommer att formas om utgångspunkten är visuell. Jag har utifrån mina didaktiska designval undersökt vad deltagarna har gjort för egna val, material och tillvägagångsätt de använt sig av. Under projektets gång har jag samlat in empiri i form av ljudupptagningar, filmmaterial, fotografier och fältanteckningar samt analyserat deltagarnas animationer.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att se hur kunskap överförs och information hanteras från svenska företag till deras samarbetspartners eller dotterbolag i staden Qingdao i Kina, men även att se vilka problem som kan uppstå när dessa processer genomförs. Författarna vill även utreda vilken informationshantering som är mest effektiv samt om det uppstår några problem i samband med de kulturella skillnaderna mellan Sverige och Kina.Den allmänna anledningen till att ett företag investerar i ett annat land är de ekonomiska utvecklingsmöjligheter som kan ge stor avkastning, men vilket land ett företag väljer att investera i varierar. De tio senaste åren har Sveriges ekonomiska relationer med Kina utvecklats snabbt och idag är Sveriges största handelspartner i Asien, landet Kina. När utländska företag etablerar sig i Kina överförs kunskap och information till de kinesiska företagen och deras arbetstagare. Detta kan skapa ekonomiska möjligheter för de utländska företagen men innebär även en utmaning.

Bakgrund: I början på 80-talet väcktes ett intresse för företagskultur och det skrevs en mängd böcker inom ämnet. Samtidigt som intresset för företagskultur har blivit större har även fusioner och företagsförvärv blivit allt vanligare och nådde under 90-talet rekordnivåer. När ett företag går samman med ett annat eller blir förvärvat existerar olika företagskulturer i företagen och det kan innebära att företagen har väldigt olika arbetsmetoder. I företag som sammanslås kan kulturskillnader lätt leda till spänningar som kan urholka fusionen eller förvärvet. Efter en fusion eller ett företagsförvärv måste företaget snabbt ta ett beslut om hur de kulturella skillnaderna ska hanteras för att inte eventuella krockar mellan företagskulturerna ska minska chansen till att fusionen blir lyckad.

Medias makt att påverka individers sätt att tolka verkligheten är stor. Alltså blir betydelsen för hur man väljer att skriva någonting viktigt då det påverkar den sociala praktiken, i fråga om makt, inflytande för individer och grupper. Vi har i denna uppsats lagt fokus på svensk nyhetsmedias framställning av invandrarkvinnan. Vårt syfte med uppsatsen var att undersöka och analysera diskursen kring invandrarkvinnan i svensk dags- samt kvällspress utifrån frågeställningarna; Hur skildras den invandrade kvinnan i svensk dags- samt kvällspress? och Förekommer stereotyper kring invandrarkvinnan och i så fall hur ser de ut? Det finns ingen tidigare forskning med samma syfte, dock förekommer det forskning kring hur media skildrar invandrare och flyktingar.