Uppsatsen syfte är att granska ett antal läroböcker i svenska för grundskolans senare år, för att där se hur det vidgade textbegreppet ? film och rörliga bilder ? uttrycks och behandlas. Enheten för styrdokument nämner i sitt tillägg till kursplanerna, Ett vidgat textbegrepp, ?medie­kompetens? som en utgångspunkt för det vidgade textbegreppet. Detta begrepp granskas närmare i uppsatsen utifrån ett internationellt och nationellt perspektiv för att sedan relateras till styrdokumenten.

Den här uppsatsen handlar om den mänskliga dimensionen iett företagsförvärv. Vårt syfte med undersökningen var att bidra till att fylladen kunskapslucka som handlar om den mänskliga dimensionen i ettföretagsförvärv. De frågeställningar vi använt oss av för att uppnå syftet är: Vad är HRs roll i ett företagsförvärv? Vilka uttryck tar sig den mänskliga dimensionen i ettföretagsförvärv?  Vad i den mänskligadimensionen är det som möjliggör respektive försvårar ett företagsförvärv? Vårtfokus har legat på tre teman som vi anser varit viktiga att lyfta fram och somför oss skapar den mänskliga dimensionen i ett företagsförvärv, vilka är HRsroll, transformerande ledarskap och kulturella skillnader. De här tre temanautgör vår teoretiska referensram och dessa teorier anser vi har lagt en bragrund för att kunna besvara våra frågeställningar.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om kulturella uttryck som drivkraft i Sofielunds gentrifieringsprocess, samt se på hur Malmö Stad förhåller sig till detta i sina planer för kvarteret Bryggeriet och kvarteret Trevnaden. Denna undersökning görs genom en fallstudie av Sofielund i Malmö och med viljan att belysa komplexiteten av en gentrifieringsprocess. Metoderna som har använts är intervjuer, statistik, dokument och litteratur. Sofielund är ett område som befinner sig i en fas av omvandling och undersökningen syftar till att definiera vart området befinner sig i för fas av gentrifiering. Undersökningen syftar också till att lyfta fram betydelsen av området sett som ett kulturellt centrum i ett gammalt arbetarklassområde, där konstnärer och kulturellt verksamma bosätter sig bland droger och arbetslösa.

Globaliseringen som skett har lett till en större global konkurrens. Den globala konkurrensen har drivit många svenska företag till en internationalisering. För ett svenskt tillverkande företag som är utsatt för konkurrens kan det bli aktuellt att förlägga produktionen i ett land med lägre produktionskostnader. En etablering i ett nytt land innebär ett möte med en ny kultur och nya förutsättningar. För företag som vill skapa internationella relationer finns det därför en hel del de behöver ta ställning till.

Att finna nya vägar för att reducera och effektivisera verksamheten blir allt vanligare bland dagens företag. Världen blir mindre och företag finner möjligheter att utveckla sin verksamhet med hjälp av andra företag. Detta innebär att de nationella gränserna alltmer börjar suddas ut, att söka internationella partners har därmed blivit allt vanligare för att integrera ny teknik och innovationer i verksamheten. Att välja att offshora delar av verksamheten till Indien innebär ofta nya utmaningar för företaget. I denna affärsrelation kommer företaget att möta kulturella, kommunikativa och organisatoriska skillnader.

Syftet med den här undersökningen är att studera, och identifiera tillvägagångssätt för tjänsteföretag att internationalisera sig samt sälja sina produkter. För att göra det, samt att kunna kartlägga ett eventuellt mönster är det väsentligt att öka förståelsen kring hur försäljningen av tjänsten går till samt hur säljaren hanterar de kulturella skillnader som uppstår vid internationalisering. Vi har valt en kvalitativ metod, med en deduktiv ansats för undersökningen där utgångspunkt finns i teori. Den teoretiska referensramen inkluderar välkända modeller som beskriver företags processer vid en internationalisering, samt teorier riktade mot tjänsteföretag, internationell försäljning, säljarens roll samt kultur och kommunikation. Därefter har vi i det empiriska materialet, redogjort för vad de fallföretag vi har arbetat med, i praktiken har hanterat dessa fenomen i deras internationaliseringsprocesser. I analysen har vi sedan ställt empirin mot teorin för att identifiera ett mönster rörande internationalisering samt internationell försäljning av tjänsteföretag. I slutsatsen har vi till sist haft möjlighet att presentera detta mönster för internationalisering av tjänsteföretag, där vi har konstaterat att processen är baserad på drivna individer på ledningsnivå som initierar internationaliseringen.

 In the global society of today it takes more and more to become a successful purchaser. One part of this is to understand distinctions between different countries. The first and the biggest thing that you think about are the languages. Of course this is a big obstacle but there are also big cultural differences to be considered. According to Van Weele (2002) this is something that not, until these days, have been prioritized but today it is becoming more common in the industries.The biggest question we asked ourselves before the work started was how cultural and verbal differences affected the global procurement on Husqvarna.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det föreligger ett samband mellan graden av egentillverkning (ET) och innovation samt hur detta samband i så fall ser ut. Metoden är en kombination av litteraturstudier och telefonintervjuer med företrädare för 24 olika företag i Europa som tillverkar packningar. De flesta av dessa företag ingår i Trelleborgskoncernens Sealing Solutions Division men även externa, liknande, företag har ingått i undersökningen. Intervjuerna har varit semistrukturerade och syftat till att få reda på de olika företagens innovations- och outsourcingsituation. Informationen som erhållits från intervjuerna har analyserats både kvantitativt och kvalitativt för att finna ett samband mellan graden av ET och innovation.

Elever i musikklasser med ko?rinriktning i grundskolan inga?r i en lokalt situerad musikkultur som a?r formad av traditioner med ro?tter i fo?rra seklets fo?rsta ha?lft. I denna tradition har konventioner om sa?ng med barn utvecklats. Undervisning i musikklasser sker i stora grupper men den enskilda eleven internaliserar kunskapen om att sjunga individuellt.

Diabetes mellitus är en folksjukdom som trots preventiva åtgärder har en stadigt ökad prevalens i hela världen, förorsakar 5 % av dödsfallen globalt varje år och som sannolikt kommer att öka mer än 50 % de nästkommande 10 åren. I Sverige likt många andra länder i Europa har invandringen lett till att vi lever i samhällen med kulturella skillnader. Egenvården vid diabetes mellitus är en viktig del av behandlingen som minskar risken för diabeteskomplikationer. Internationellt sett har forskningen mestadels fokuserat på etniska minoritetsgrupper och sjukvård utifrån skillnader mellan sjukdom och dödlighet. Forskningen tenderar att påvisa att socioekonomiska skillnader och etnicitet är viktiga faktorer som påverkar dålig hälsa.

Kina har det senaste decenniet haft en enastående ekonomisk tillväxt samtidigt som landet har en enorm marknadspotential för många svenska företag. Detta har medfört att många svenska företag har valt att flytta hela eller delar av sin verksamhet till Kina. Att etablera sig på en utländskmarknad där kulturen, lagar, språk och allt annat man stöter på är nytt kan innebära en stor risk och utmaning för företaget. Syftet med vår uppsats var därför att analysera och redogöra för de problem som små och medelstora företag stöter på vid etableringar i Kina samt vilken roll en agent kan spela för att hjälpa dessa företag vid deras etablering. Vår undersökningsmetod bestod av fem djupintervjuer med tre agenter och två företag samt en email-enkät som vi skickade till ett 60-tal små och medelstora företag där vi fick svar från 15 företag.

Syftet med vår uppsats är att diskutera hur SME bör agera på den egyptiska marknaden för att göra framgångsrika affärer. Detta genom hänsyn till kulturella skillnader, nätverksbyggande samt personliga relationer. Syftet är att alla företag inte ska behöva göra samma misstag från grunden utan kunna ta lärdom av de fakta som finns och de misstag som andra redan gjort.Detta är en kvalitativ studie där vi samlat in data med hjälp av mestadels semi- strukturerade intervjuer där våra respondenter själva fått berätta vad de anser vara relevant. Intervjupersonerna har erfarenheter från internationell försäljning, Egypten samt politiska uppdrag vilket har gett oss en djup kunskap angående den Egyptiska affärskulturen.Som en slutsats har vi arbetat fram en modell som kännetecknar det väsentliga när ett företag gör affärer i Egypten och baseras på de slutsatser vi kommit fram till. Vi har enats om att den personliga relationen är extremt viktig för att göra affärer i Egypten varför det är grundstenen i modellen.

Föreliggande uppsats har haft ett syfte som utgått i att undersöka utvecklingssamtalets natur i den svenska skolan. Med hjälp av en systematisk litteraturstudie har en analys av utvecklingssamtalet med interkulturell betoning gjorts. Frågor som berörts är skolans flexibilitet och skolans kulturella kommunikationskanaler med vårdnadshavare. Det har även gjorts en jämförande analys gällande kulturella skillnader mellan olika utvecklingssamtal. Resultaten visar att fördomar gentemot invandrarföräldrar finns på flera plan i den svenska skolan.

Syftet med denna uppsats var att ge en bild av hur ett antal skolledare upplever pedagogisk kvalitet. Intervjuer och observationer har legat till grund för undersökningen som gjorts. Undersökningen inriktade sig på den process som ligger bakom utvecklandet av kvalitet inom skolan. Denna process har sedan beskrivits analyserats med hjälp av olika teorier som har med förändringsarbete att göra. I huvudsak har House (1981) tre perspektiv på förändring legat tillgrund för analyserna.

Från att IT tidigare varit en stödfunktion till framförallt produktion inom främst tillverkandeindustri har IT sedan 90-talet övergått till att ses som en grund för affärerna. Samtidigtkarakteriseras många organisationers IS/IT miljöer av låg interoperabilitet. Tillsammans har detföranlett ett behov inom både privat och offentlig sektor att investera i integrationsplattformarför att bli mer agila. Då det råder en informationsbrist kring vad som påverkar beslutsfattare vidbeslut om att investera i integrationsplattformar har det varit uppsatsens primära syfte att bidratill att skapa en ökad förståelse och dokumentation för dessa investeringar. Ett sekundärt syftevar även att undersöka om det fanns kategorier av faktorer som har en större påverkan än andravid dessa beslut och om dessa kategoriers påverkan skiljer sig åt mellan privat och offentligsektor.