Syftet med denna studie var att undersöka om rasistiska fördomar förekommer påboenden för ensamkommande flyktingbarn, både bland personal och mellan ungdomar,samt hur boendepersonalen förhåller sig till detta. Vi frågade boendepersonalen om deupplevt situationer, både på och utanför boendet, som uttryck för rasistiska fördomaroch hur dessa i så fall har kunnat yttra sig. Vi frågade också om boendepersonalen anseratt eventuella rasistiska fördomar är något problematiskt och som påverkar dem i derasarbete. Vi ville dessutom ta reda på om och på vilket sätt boendepersonalen i sitt arbetemed ungdomarna tar hänsyn till deras kulturella bakgrund samt vilka hinder respektivemöjligheter ungdomarna möter för att bli delaktiga i det svenska samhället. Vi hargenomfört kvalitativa intervjuer med boendepersonal som arbetar medensamkommande flyktingbarn.

Syftet med denna studie är att beskriva, analysera samt diskutera kommunikation och interaktion i den förskoledidaktiska verksamheten utifrån ett sociokulturellt lärande med utgångspunkt i lek. Under våra besök på förskolan så valde vi att använda oss av videoobservationer men även ta hjälp av fältanteckningar. Denna metod hjälper oss att få en djupare syn på kommunikationen samt interaktionen mellan barn-barn men också mellan pedagog-barn. Under tiden vi utförde dessa observationer så utförde vi detta genom att vara icke ? deltagande för att inte kunna påverka deltagarna.

Organisationer skapar egna kulturer innanför sina väggar, i likhet med varje land som har en egen kultur innanför landets gränser. Det finns ett intresse att ta sig innanför dessa väggar i ett försök att få en inblick i organisationskulturens prägel. Det var detta intresse som väckte idén till denna jämförande studie vars syfte är: att lyfta fram skillnader samt likheter mellan de två studerade organisationernas organisationskulturer. Organisationerna som har studerats är ett företag tillhörande den privata sektorn och en kommun tillhörande den offentliga sektorn.Studiens konkreta frågeställning lyder: Vilka likheter respektive skillnader finns mellan organisationskulturen i den studerade organisationen som är verksam i den privata sektorn och organisationskulturen i den studerade organisationen som är verksam i den offentliga sektorn?Den valda metoden är en kvantitativ studie i form av en webbaserad enkätundersökning där full anonymitet erbjudits de båda organisationerna och samtliga respondenter i hopp om att svaren på det viset ska vara sanningsenliga och öppna.Studiens slutsats är att det finns både kulturella skillnader och kulturella likheter mellan de två undersökta organisationerna.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka och inhämta information om den ryska och den tyska marknaden, både vad gäller lagar och restriktioner samt kulturskillnader, för att på så sätt få fram information som kan vara till nytta för svenska företag som funderar på att etablera sig på någon av dessa marknader.Metod: Studien är kvalitativ och resultat har erhållits genom en fallstudie av Ikea och de problem företaget upplevde vid etableringen i Ryssland och Tyskland. Intervjuer, såväl personligen som via mail, har genomförts med anställda inom Ikea i respektive land. Till detta har sekundärdata inom det valda området studerats och analyserats.Teoretiska perspektiv: Uppsatsens teoretiska syntes bygger på Porters sju etableringshinder, teorin om tariffära och icke-tariffära handelshinder och teorin om regional ekonomisk integration samt Hofstedes dimensionsmodell över nationella kulturer och teorin om hög- och lågkontextkulturer.Resultat: Resultaten av undersökningen visar bland annat att de konkreta handelshinderna, såsom statlig politik och höga tullar, upplevs vara de största svårigheterna vid en etablering på den ryska marknaden, medan kulturella skillnader ses som det största etableringshindret på den tyska marknaden. Detta beror på Tysklands EU-medlemskap, då EU i stort sett reducerat de konkreta handelshinderna mellan medlemsländerna..

Denna artikel undersöker kulturella skillnader mellan Sverige och Lettland samt hur dessa skillnader påverkar verksamhetsstyrningen för svenska företag som etablerat verksamhet i Lettland. Artikeln utgår från Hofstedes teorier kring kulturella skillnader. Resultaten av enkäter som delades ut till respondenter i Sverige och Lettland visar att länderna skiljer inom dimensionerna maktdistans, osäkerhetsundvikande samt maskulinitet. För att undersöka hur dessa resultat påverkar verksamhetsstyrningen har sedan intervjuer genomförts med företagsledare på svenska företag i Lettland. Resultaten visar att skillnader inom dimensionen maktdistans framförallt leder till centraliserat beslutsfattande och mer direktstyrning i Lettland jämfört med i Sverige.

Globalisering och ökad invandring i västerländska populationer har sänkt de hinder som en gång delade kulturer, såväl nationellt som internationellt. Sjuksköterskor och andra vårdgivare är enligt lag skyldiga att tillgodose patienten med korrekt information, samt ge känsla av trygghet som bygger på patientens självbestämmande. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors upplevelser av transkulturell kompetens i omvårdnadsarbetet. Litteratursökning gjordes i tre databaser PubMed, Cinahl samt PsycInfo. Samtliga artiklar (14) granskades vetenskapligt, analyserades och sammanställdes.

Denna artikel undersöker kulturella skillnader mellan Sverige och Lettland samt hur dessa skillnader påverkar verksamhetsstyrningen för svenska företag som etablerat verksamhet i Lettland. Artikeln utgår från Hofstedes teorier kring kulturella skillnader. Resultaten av enkäter som delades ut till respondenter i Sverige och Lettland visar att länderna skiljer inom dimensionerna maktdistans, osäkerhetsundvikande samt maskulinitet. För att undersöka hur dessa resultat påverkar verksamhetsstyrningen har sedan intervjuer genomförts med företagsledare på svenska företag i Lettland. Resultaten visar att skillnader inom dimensionen maktdistans framförallt leder till centraliserat beslutsfattande och mer direktstyrning i Lettland jämfört med i Sverige.

Syftet med denna uppsats är att titta närmare på hur svenska företag angriper och bearbetar kulturella skillnader mellan Sverige och Indien. Frågor som hur dessa skillnader påverkar en företagsrelation och hur ett företag anpassar sig till dessa kommer att tas upp. I det teoretiska kapitlet så tas grunder om kultur upp samtidigt som skillnader mellan Sverige och Indien behandlas grundligt. Modeller kring anpassningskurvan, anskaffning av kulturell kompetens och Hofstedes model om de fem dimensionerna kring ett lands kultur. Hela uppsatsen genomsyras utav en stark fokus på kulturella inslag vid en etablering. Det empiriska kapitlet innehåller de svar som vi samlat in från de fyra intervjuer som vi haft, kapitlet är uppbyggt person för person och svaren kommer i den ordning de besvarats. Analyskapitlet jämför den teoretiska basen med den insamlade empirin från våra intervjuer.

Bäckahästen är inom nordisk folktro ett vattenväsen i hästgestalt med stor förvandlingsförmåga. Då han visar sig i mänsklig gestalt, kallas han Näcken. Karakteristiska sägner berätta, hur han lockar barn att rida på hans rygg för att sedan störta i vattnet med dem. Likartade föreställningar och sägner om vattenhästar  påträffas hos alla indoeuropeiska folk redan i gammal tid. Så visar bland annat  den forngrekiska myten om Poseidon, som visar ett tydlig släktskap med våra bäckahästsägner, och den forniriska traditionen.

Intresset för det valda uppsatsämnet uppstod av att se om det är kultur som påverkar varumärkesassociationer. Det var därmed intressant att fördjupa sig i två olika kulturer, nämligen USA och Sverige. Detta för att göra studien mer intresseväckande, då det handlar om en jämförelse mellan dessa två länder och för att ?verklighetsförankra? studien.Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ ansats och avser att studera konsumenternas varumärkesassociationer. Den komponent som har analyserats, för att undersöka vilka associationer som uppstår är kulturellt bakgrund.

Studien syftar till att undersöka vilka externa respektive interna faktorer som påverkar valet av etableringsstrategi då svenska tjänstebolag etablerar sig på den ukrainska marknaden. Med etableringsstrategi menar vi valet mellan uppköp(acquisition), kapitalallians(joint venture) eller nyetablering(green-field). I teoridelen redogör vi för de faktorer vi valt att utgå ifrån och vad tidigare forskning säger om deras inverkan på val av etableringsstrategi. De externa faktorerna är kulturella skillnader, marknad, landsrisk och produktion. De interna faktorerna är kontroll och risk, produkten och resurser.Kvalitativa intervjuer har genomförts på plats i Kiev med fem representanter som haft ledande positioner innan och under etableringen.

Föreliggande studie genomfördes i form av en enkätundersökning och syftade till att kartlägga förekomsten av självskadehandlingar bland studenter vid Lunds Universitet. Ett annat syfte var att ta reda på i vilken utsträckning faktorer, som påverkan från subkulturella strömningar, medias influenser eller en önskan att utmana tabun och "spränga" gränser kan vara bidragande till fenomenets uppkomst och vidmakthållande. Könsskillnader, frekvens och motiv bakom självskadehandlingarna var andra faktorer som undersöktes. Resultaten visar att 31.8 % av studenterna någon gång hade skadat sig själva. Studien fann inga signifikanta skillnader mellan könen i förekomst av självskadebeteende, vilket däremot gjordes avseende anledningen till självskadehandlingarna.

Syftet med vår uppsats är att diskutera hur SME bör agera på den egyptiska marknaden för att göra framgångsrika affärer. Detta genom hänsyn till kulturella skillnader, nätverksbyggande samt personliga relationer. Syftet är att alla företag inte ska behöva göra samma misstag från grunden utan kunna ta lärdom av de fakta som finns och de misstag som andra redan gjort.Detta är en kvalitativ studie där vi samlat in data med hjälp av mestadels semi- strukturerade intervjuer där våra respondenter själva fått berätta vad de anser vara relevant. Intervjupersonerna har erfarenheter från internationell försäljning, Egypten samt politiska uppdrag vilket har gett oss en djup kunskap angående den Egyptiska affärskulturen.Som en slutsats har vi arbetat fram en modell som kännetecknar det väsentliga när ett företag gör affärer i Egypten och baseras på de slutsatser vi kommit fram till. Vi har enats om att den personliga relationen är extremt viktig för att göra affärer i Egypten varför det är grundstenen i modellen.

I denna explorativa studie undersöks vilka skillnader som finns i förväntningar på ledarskap mellan Sverige och Storbritannien samt hur dessa skillnader kan påverka ledarskapsstrategier för ett svenskt företag på den brittiska marknaden. Studien genomförs i det svenska företaget Clas Ohlson med hjälp av kvalitativa intervjuer och en kvantitativ enkätundersökning med de anställda. En av Clas Ohlsons målsättningar vid företagets etablering i Storbritannien var att bevara den svenska kulturen i företaget samt att implementera det svenska arbetssättet i de brittiska butikerna. Företag som etablerar sig i nya kulturer kan erfara ledarskapsproblem om ledarskapet inte stämmer överrens med de förväntningar som finns på ledarskap i den nya kulturen. Därför är det intressant att undersöka hur de kulturella skillnaderna påverkade ledarskapsstrategin vid Clas Ohlsons etablering i Storbritannien.

Mellan 40- 90 % av alla produktlanseringar som görs världen över misslyckas (Gourville 2006) Insikten om att så är fallet kan ge många företag huvudbry inför deras egna nya produktlanse-ringar, även om den interna organisationen - eller åtminstone de med ledande befattningar - är övertygade om att de har en säker vinnare på gång.I uppsatsen som är uppbyggd kring fem teknikintensiva idéer, studeras vilka urvalskriterier olika användare och experter utgår ifrån när de bedömer idéerna. Ett framträdande kriterie var enkel-het, där enkelhet kan kopplas både till det direkta användandet men även till upplevelsen av hur idén skulle kunna fungera. Även om ett flertal kriterier nämndes av de intervjuade så var det inte kriterierna i sig som väckt mest intresse i studien. Resultatet från vår undersökning kan ifrågasätta användandet av begreppet urvalskriterier, speciellt i den begynnande utvecklingsprocessen av framtida innovationer.I studien har det framkommit att flera deltagare i experimentgrupperna simulerar sitt faktiska användande av idéerna. Det intressanta med denna simulering av idéerna, är att användarna skulle kunna anses vara det som von Hippel (1986) kallar för "lead users", utan att idén ens realiserats.