Syftet med studien är att beskriva hur svenska rekryterare värderar meriter vid anställning av ny personal, då främst inom ekonomiutbildningsbaserade yrken. En jämförelse kommer att göras om den svenska rekryteraren värderar den finländska och den svenska arbetssökandens meriter olika och om så är fallet skall en förklaring försöka ges samt vilka konsekvenser detta kan få. Vi vill även tolka och förstå hur den finländska arbetssökandens mentalitet och egenskaper uppfattas av den svenska rekryteraren, dvs. om det förkommer skillnader i förhållande till den svenska arbetssökanden. Den problemformulering som låg till bakgrund för detta syfte är: Hur uppfattar svenska rekryterare finländare jämfört med svenskar samt vilka meriter värderas högst vid rekrytering av ekonomibaserade yrken?Denna studie är en kvalitativ undersökning bland sex stycken rekryteringsansvariga personer i Umeå.

Könsroller är något som barn i tidigt ålder lär sig av föräldrar och samhället. Kulturella processer påverkar de samhällen vi lever i. Syftet med studien var att undersöka hur flickor och pojkar berättar och tänker om leken, sin egen och det andra könets samt studera om det finns kulturella skillnader mellan flickors och pojkars lek. Sexton barn, 8 flickor och 8 pojkar, i åldern fem till sex år intervjuades. Fyra flickor samt fyra pojkar kom från en svensk kultur.

Med hänsyn till antalet invandrare i Sverige idag är det viktigt att denna delen av vår befolkning lyfts fram och får möjligheten att komma till tals. Skolan är en central mötesplats för människor från skilda kulturer. Lärare har därför ett viktigt uppdrag i att främja det mångkulturella samhället och öka förståelsen för lik- och oliktänkande. Detta examensarbete, gjort på lärarutbildningen vid Linköpings Universitet, syftar till att ge en bild av hur lärare värdesätter och använder sig av invandrarelevers kunskaper och erfarenheter i undervisningen. Arbetet består av två delar.

The purpose of this study is to investigate whether and how some teachers in primary education in a multicultural area discussing the interculturality in their teaching with students from grades 1-3. It also aims to examine how students? cultural interactions in the classroom are expressed..

En typiskt singalesisk måltid tar lång tid att göra, den ska bestå av flera smårätter och gärna med kryddor från hemlandet. Har den kulturella måltidssynen hos de singalesiska kvinnorna förändrats, förstärkts eller påverkats av att vara i ett annat land och i så fall varför? Är det fortfarande den singalesiska husmanskosten som anses vara ett ?proper meal?? Syftet är att undersöka fem singalesiska kvinnors egna uppfattningar om ämnet ?proper meal? från ett singalesiskt perspektiv och undersöka om deras uppfattning har förändrats under tiden de bott i Sverige. Studien är kvalitativ och för att undersöka hur singalesiska kvinnor uppfattade och tänkte kring dessa frågor har en pilotfokusgrupp samt en skarp fokusgrupp skulle utgjort metoden för datainsamling. En lunch eller middag ska enligt denna studie vara singalesisk och därigenom bestå av en kött- eller fiskrätt, serveras med ris och två till tre grönsaker som tillbehör för att den ska vara en riktig måltid både till vardagar och helger. Kopplingen till ?proper meals? kan göras från ett singalesiskt perspektiv för vardags-, helg- och även festmåltider.

Tidigare forskning pekar pa? att medarbetare bland annat motiveras av balans mellan insats och belo?ning, fo?rva?ntningar som a?r fo?renliga med organisationens visioner och instrumentell motivation. A?sikterna i forskningen skiljer sig a?t i hur ansta?llningsform pa?verkar graden av arbetstillfredssta?llelse. Syftet med studien var att, genom en kvantitativ metod, underso?ka graden av arbetsmotivation hos lagermedarbetare.

Denna studie utgår från Bourdieus begrepp kulturellt kapital och undersöker hur socioekonomisk bakgrund, kön och fritidsaktiviteter påverkar högstadieelevers förhållande till läsande och skrivande. Materialet är baserat på två källor, en enkätundersökning och en kvantitativ elevtextanalys där 102 elever i årskurs 9 har deltagit. Syftet med studien är att studera relationen och sambandet mellan elevernas kulturella kapital och läs- och skrivvanor, samt kulturellt kapital och en avgränsad skrivuppgift. Resultatet visar att kulturellt kapital står som en förklarande faktor för skillnader mellan elevers läs- och skrivvanor samt deras sätt att förhålla sig till och utföra en icke betygsgrundande skrivuppgift. Det framkommer också att kön kan komplettera det kulturella kapitalet.

Uppsatsens syfte är att komparativt studera fornskandinavisk sejd och samisk schamanism. Traditionernas likheter och skillnader behandlas. En jämförelse görs av dessa religiösa uttrycks specialist, attribut, extas och syfte. Anmärkningsvärt är att ritualernas kultledare har skilda genus. God argumentation kring ämnets likheter och skillnader kräver orientering i genusproblematiken.

Bakgrund: Invandringen till Sverige har ökat under de senaste åren, vilket har medfört att sjuksköterskan kommer att få möta många patienter från olika kulturer. Att ge en god och likartad vård är viktigt oavsett vilken kultur patienterna kommer ifrån. En god kommunikation är av betydelse för att göra patienterna mer delaktiga i sin vård. Syfte: att belysa sjuksköterskans erfarenhet av att kommunicera med patienter som kommer från en annan kultur i samband med vård på sjukhus. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes med databaserna PubMed, Cinahl och Psycinfo.

Reformen Snabbare lagf?ring inf?rdes f?r att p?skynda r?ttsprocessen och effektivisera hanteringen av mindre allvarliga brott. Syftet var att minska tiden mellan brott och lagf?ring samt att effektivisera resursanv?ndningen i utredningsarbetet. Samtidigt har reformen m?tt kritik f?r att inskr?nka r?ttss?kerheten, s?rskilt n?r det g?ller den misst?nktes r?tt till f?rsvar och m?jligheten att ?verklaga.

Syftet med uppsatsen var att analysera Tysklands anfall mot Frankrike år 1940 och närmre bestämt vad som hände vid floden Meuse mellan den 12 ? 14 maj utifrån ett beslutsfattande perspektiv. För att kunna uppnå syftet valdes först en beslutsfattningsteori, OODA ? loopen, som låg till grunden för bildandet av ett analysverktyg. Därefter användes en fallstudie för att beskriva de olika händelserna mellan den 12 ? 14 maj.

Forskningen om det psykologiska kontraktet a?r ofta oka?nd i organisationer som anva?nder sig av ma?l- och prestationsstyrning (Petersitzke, 2009). Denna studies syfte var att underso?ka med- arbetares upplevelser av ma?l- och prestationsstyrning relaterad till inneha?llet i deras psykologiska kontrakt. Ma?l- och prestationsstyrning underso?ktes utifra?n ma?ltydlighet och feedback respektive psykologisk empowerment.

Den här studien syftar till att utveckla kunskap om hur lärare ser på begreppet likvärdig bedömning vilket är intressant eftersom bedömning och likvärdighet är ständigt aktuella ämnen i skoldebatten. Frågeställningarna rör sig om vad likvärdig bedömning innebär för lärare och vad som är betydelsefullt för den likvärdiga bedömningen. Den metod som används är kvalitativa intervjuer med sex yrkesverksamma lärare. Teoretiska utgångspunkter är sociokulturellt perspektiv (Vygotsky, 1987; Säljö, 2000; Gipps, 1999) med fokus på likvärdighet och alla elevers rätt till utveckling där bedömning är dynamiska kulturella processer som kan användas som verktyg för lärande (Eggen, 2010). I studiens resultat beskrivs hur lärare dels uttrycker att det är omöjligt att uppnå likvärdig bedömning och dels att likvärdig bedömning handlar om hur alla elever ska ges möjligheter till lärande och utveckling. Slutsatser som dras är att likvärdig bedömning har olika betydelser beroende på de studerade lärarnas kunskapssyn.

Sedan Covid-19 utbrottet har distansarbetsm?jligheter f?tt en ?kad popularitet. Denna f?r?ndring har skapat ett ?kat behov av forskning inom detta omr?de. D?rf?r syftar denna studie till att genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer ge insikter om IT-anst?lldas preferenser av arbetsmilj?, s?rskilt i j?mf?relse mellan kontorsarbete och distansarbete.

Denna studie ämnar undersöka vilka egenskaper chefer besitter som bäst kommer motiverar nästagenerations anställda att följa chefers order och beslut och hur detta påverkas av kulturellafaktorer. För att uppnå detta syfte har en enkätundersökning utförts bland studenter på ettuniversitet i Sverige och ett i Spanien, mer specifikt Karlstads och Alicantes universitet.Enkätundersökningen visar hur studenter rangordnar fem faktorer som enligt French och Raven(1959) definierar makt. Respondenterna till enkätundersökningen ombads rangordna dessa PowerBases (PB:s) efter hur mycket auktoritet varje PB ansågs ge upphov till i en anställds synvinkel.Stickprovsresultatet från Karlstads universitet anses vara representativt för helastudentpopulationen vid Karlstads universitet. Detta antagande grundas på att stickprovet varslumpvist utvalt, samt att stickprovet är tillräckligt stort med tanke på populationensstandardavvikelse och storlek. Stickprovet från Alicantes universitet uppfyller inte ovanståendekriterier och kan ej användas i generaliserade syfte.