MÄngfalden i dagens samhÀlle har bidragit till större krav pÄ förskollÀrarna att verka i mÄngkulturella förskolor samt till att förbereda barnen för ett mÄngkulturellt samhÀlle. Denna mÄngfald stÀller Àven ökade krav pÄ lÀrarutbildningen nÀr det gÀller att förbereda nyblivna förskollÀrare. Det hÀr examensarbetet syftade till att undersöka hur verksamma förskollÀrare med arbetsvana i en mÄngkulturell förskola och snart nyexaminerade förskollÀrare frÄn en mÄngkulturell inriktning, tÀnker kring att arbeta med kulturell mÄngfald och interkulturellt förhÄllningssÀtt. De forskningsfrÄgor som studien har utgÄtt ifrÄn handlar om hur verksamma förskollÀrare frÄn ett mindre samhÀlle i GÀstrikland och lÀrarstudenter frÄn lÀrarutbildningen vid Högskolan i GÀvle reflekterar gÀllande att arbeta med kulturell mÄngfald i förskolan. Följaktligen hur de definierar begreppet interkulturellt förhÄllningssÀtt, hur de ser pÄ sin egen kunskapsnivÄ inom detta omrÄde samt hur eventuella likheter och/eller skillnader mellan de bÄda undersökningsgrupperna kan komma till uttryck. Studien behandlar en översikt av tidigare forskning gÀllande mÄngfald i samhÀlle, skola och förskola.

Den Svenska flottans ytstridsförmÄga Àr idag uppbyggd av ett antal relativt smÄ fartyg. Det Àr ett resultat av ett koncept som togs fram under det kalla kriget. Konceptet kallas för ?den lÀtta flottan? och bygger pÄ idén att med hjÀlp av modern teknik sÄ kan samma förmÄgor som ryms i ett stort ytstridsfartyg spridas pÄ flera smÄ enheter. Svenska flottans ytstridskrafter Àr sÄledes anpassade till det gamla invasionsförsvaret.

Sverige har gÄtt frÄn ett monokulturellt samhÀlle till ett mÄngkulturellt samhÀlle. En allt större del av Sveriges befolkning bestÄr av mÀnniskor med olika kulturella och etniska bakgrunder. Det senaste decenniet har kombinationen av en Äldrande befolkning med varierad etnisk och kulturell bakgrund stÀllt nytt krav pÄ svensk hÀlso- och sjukvÄrd. Detta innebÀr att sjuksköterskor kommer att trÀffa mÀnniskor frÄn olika kulturer och med olika vÄrd behov. Med detta i beaktande Àr det betydelsefullt att belysa vikten av kulturell omvÄrdnad och kulturkompetens i mötet med patienten.

Det har blivit allt dyrare att bygga i Sverige, den svenska byggnadsindustrin har halkat efter övrig producerande industri och byggföretagen mÄste börja tÀnka i nya banor om de ska klara de nya utmaningarna. Lean-tÀnkande har lÀnge nyttjats inom den tillverkande industrin och byggföretag har pÄ senare Är börjat snegla pÄ dessa koncept i syfte att öka sin produktivitet. Problemet Àr att byggindustrin inte har homogena produktionsmiljöer och dÀrmed inte kan anvÀnda samma lean-koncept som exempelvis bilindustrin. DÀrför har ett nytt koncept som kallas Lean construction utvecklats som bygger pÄ ett antal principer frÄn traditionella produktionssynsÀtt (Koskela, 2000). Konceptet Àr relativt nytt och forskningen inom omrÄdet har frÀmst fokuserat pÄ lösningar pÄ specifika problem istÀllet för att skapa förstÄelse för konceptets helhet.

Denna uppsats behandlar konflikter i konsultbranschen och i synnerhet konflikter i relationen mellan konsult och klient. Avsikten har varit att identifiera vad det finns fo?r orsaker till att konflikter uppsta?r och vad konflikterna kan ha fo?r pa?verkan pa? relationen mellan konsult och klient. Fo?r att a?stadkomma detta gjordes en litteraturgenomga?ng da?r teorier kring a?mnet behandlades, fo?ljt av en empirisk studie och en sammantagen analys da?r de teoretiska perspektiven anva?ndes som underlag fo?r tolkning av konsulters bera?ttelser om konflikter.

Den hÀr vetenskapliga essÀns syfte Àr att belysa svÄrigheterna i att hantera en mÄngkulturell skola och vikten av att ha en interkulturell kompetens. EssÀn bygger pÄ tankar kring att bejaka kulturell identitet och tankar om allas lika vÀrde. Jag vill ocksÄ visa pÄ hur lÀroplanen förhÄller sig till kulturell identitet och allas lika vÀrde. EssÀn speglar egna erfarenheter som anvÀnds i en utvecklande process och ett reflekterande skrivande. Slutsatsen visar att fritidspedagogerna i dagens mÄngkulturella skola möter flera hinder.

Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn en receptionsanalys av HÀrskarringens bilder av mÀn diskutera mediepedagogikens roll i skolan, samhÀllet och i elevens skapande av en egen kulturell identitet. Jag har genomfört tvÄ gruppintervjuer med totalt sex respondenter, tre pojkar och tre flickor. Detta kÀllmaterial analyserades med hjÀlp av annan vetenskaplig forskning och teori. Min undersökning visar att elevers kulturella identitet delvis Àr sammankopplad med hur man uppfattar medier. Respondenterna problematiserade Àven medias inverkan i skapandet av en kulturell identitet.

Detta examensarbete har genomförts i samarbete med ALMI Företagspartner ABsom arbetar med att frÀmja utveckling av företag och nyföretagande. Tillsammans med Landstinget i Jönköpings lÀn driver de projektet P.U.M.A, Produktutveckling med Medicinsk AnknytningExamensarbetet omfattar utveckling av ett skydd till en trevÀgskran.Skyddets syfte Àr att förhindra ofrivillig justering av de kranar som anvÀnds vid intravenös infusion av cytostatika, dÄ patienten behandlas i hemmet.Vid behandling flödar cytostatikan genom en trevÀgskran. Kranen monteras pÄ patienten, som har hudkontakt med denna under hela behandlingen.I den teoretiska bakgrunden beskrivs metoder för produktutveckling och en rad Äterkommande begrepp i rapporten.Vid genomförandet gjordes inledningsvis en marknadsundersökning, vilken utgjorde underlag för produktkraven.Efter idégenerering genomfördes sÄllning i tvÄ faser för att sortera bort koncept som ej uppfyllde stÀllda krav.SÄllningen följdes upp med tillverkning av enkla prototyper, vilka utvÀrderades och lÄg till grund för val av slutgiltigt koncept.Examensarbetet resulterade i ett fÀrdigt koncept som uppfyller de krav som stÀlldes med avseende pÄ funktion, sÀkerhet, pris och miljö. Vid eventuell massproduktion av produkten kommer ytterligare tester och finjustering av konstruktionen krÀvas..

I en v?rld som pr?glas av st?ndig f?r?ndring och oro ?ver klimatf?r?ndringar beh?vs ledare som uppmuntrar, engagerar och motiverar samh?llet och dess organisationer att anta ett mer h?llbart f?rh?llningss?tt. Idag l?gger m?nga olika intressenter vikt vid hur f?retag och offentliga organisationer prioriterar och planerar f?r att arbeta med klimatv?nliga val. Kommuners h?llbarhetsarbete styrs av lagar och ramverk som ledare m?ste anpassa sina organisationer till f?r att bedriva verksamhet.

Uppsatsens syfte Àr att granska sexton recensioner publicerade i svensk respektive amerikansk press gÀllande filmen Den Gröna Cykeln (Haifaa Al-Mansour, 2012). Undersökningen grundar i kritikernas syn pÄ genus och jÀmstÀlldhet samt kulturell och nationell identitet som filmen berör. Recensionerna analyseras och jÀmförs för att hitta skillnader och likheter i den svenska respektive amerikanska receptionen. Analysen visar att skillnaden mellan de tvÄ nationernas reception Àr uppdelade mellan de tvÄ fokusomrÄdena, dÀr de amerikanska kritikerna fokuserar pÄ kulturell och nationell identitet och jÀmför filmens skildring av det saudiarabiska samhÀllet med den amerikanska kulturen. De svenska kritikerna tycks generellt ha större fokus pÄ filmens skildring av genus och jÀmstÀlldhet till skillnad frÄn amerikanerna..

Uppsatsen syftar till att underso?ka om redovisningsstandarden IAS 36 efterfo?ljs i Sverige samt om det finns indikationer pa? att resultatmanipulering fo?rekommer inom standarden. IAS 36 behandlar redovisningen av goodwill. Tidigare forskning menar att fo?retag utnyttjar den subjektiva bedo?mningen av goodwill som standarden ger utrymme fo?r, genom att antingen skriva ned fo?r mycket eller avsiktlig fo?rdro?ja och skriva ned fo?r lite.

Det finns en stor utmaning i hur pedagoger bem?ter fysisk lek i f?rskolan. Denna studie syftar till att ta reda hur, n?r och varf?r pedagoger begr?nsar, avbryter eller p? annat s?tt blandar sig i fysiska lekar mellan barn i f?rskolan. De fr?gor som studien besvarar ?r: ?Vilka strategier anv?nder pedagoger f?r att bem?ta barns fysiska lekar i f?rskolan och hur motiveras dessa strategier av pedagogerna? N?r anser pedagoger att den fysiska leken har g?tt f?r l?ngt och varf?r? Vilka konsekvenser f?r pedagogernas ageranden i f?rh?llande till den fysiska leken, n?r det g?ller barns handlingsutrymme??.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att utifrÄn Campinha-Bacotes IAPCC beskriva hur den kulturella kunskapen och den kulturella kompetensen ser ut bland sjuksköterskestudenter och sjuksköterskor. Samt att granska artiklarnas kvalitet utifrÄn de metodologiska aspekterna urval och bortfall.Metod: Studien har en beskrivande design och baseras pÄ totalt elva artiklar av bÄde kvantitativ och kvalitativ ansats.Resultat: I denna litteraturstudie framkom det att den kulturella kunskapen var lÀgre hos sjuksköterskestudenter Àn hos sjuksköterskor. Kulturell medvetenhet Äterfanns i högre grad hos sjuksköterskestudenter medan det visade sig att sjuksköterskor var mer kulturellt kompetenta. Resultatet visar pÄ att sjuksköterskestudenter utvecklade sin kulturella kunskap över tid, vilket understryker vikten av undervisning och utbildning inom transkulturell omvÄrdnad. Med stÀrkt kulturell kompetens medföljer en god omvÄrdnad dÀr patienter ses som en unik individ och dÀrmed erhÄller en trygg och sÀker vÄrd.

Uppsatsen syftar till att underso?ka om redovisningsstandarden IAS 36 efterfo?ljs i Sverige samt om det finns indikationer pa? att resultatmanipulering fo?rekommer inom standarden. IAS 36 behandlar redovisningen av goodwill. Tidigare forskning menar att fo?retag utnyttjar den subjektiva bedo?mningen av goodwill som standarden ger utrymme fo?r, genom att antingen skriva ned fo?r mycket eller avsiktlig fo?rdro?ja och skriva ned fo?r lite.

Denna uppsats beskriver min designprocess, frÄn uppdrag till den fÀrdiga produkten. Uppdraget har varit att göra en artefakt till Boda Borg i Karlskrona. De vill Àndra uttrycket i sin korridor och jag har designat ett koncept som kan förÀndra korridoren till att bli mer lekfull och kreativ, samt försökt fÄ in in företagets identitet mer i inredningen.Vidare beskriver jag min process dÀr jag utforskar vad lekfull design Àr, samt hur jag har kopplat tv-spel till att bli inspiration Ät ett inrednings-koncept för Boda Borg korridorer.Detta följs sedan av att jag har designat en sittmöbel med inspiration frÄn Nintendo 8-bit och med hjÀlp av min syn pÄ lekfull design. Jag har anvÀnt mig av olika designmetoder och mycket skissande för att komma fram till form och fÀrg pÄ möbeln. Jag har tÀnkt pÄ hur den ska placeras i samman-hanget.