Följande rapport Àr en dokumentation och utvÀrdering av vÀrdegrundsarbetet pÄ Karesuando skola Nationella minoriteter ? att gestalta ett ursprung som bedrivs i samarbete med VÀrdegrundscentrum i UmeÄ, Skolverket och LuleÄ tekniska universitet. Genom olika aktiviteter och lÀngre temaarbeten har man sökt överbrygga klyftor mellan de tre kulturer som möts i skolan. FrÀmst har arbetet syftat till att frÀmja generositet, tolerans och ansvarstagande hos eleverna. UtvÀrderingen har utförts i form av enkÀter, observationer och kvalitativa intervjuer.

Hybrid betyder korsningsform. Jag vill i mitt examnesarbete korsa och förena de omrÄden som intresserar mig mest yrkesmÀssigt: scenografi, utstÀllningsdesign och uttrycksfull inredningsarkitektur. Jag har undersökt hur man kan tÀnka kring scenrummet och utstÀllningsrummet och utvecklat ett rumsligt gestaltningskoncept utifrÄn de behov som finns i verksamheten pÄ det nystartade FisksÀtra Museum, i Nacka utanför Stockholm.Det rumsliga koncept jag tagit fram Àr förÀnderligt för att kunna fungera i olika typer av sammanhang ? för utstÀllningar, scenlösningar och workshops. VÀggar ska gÄ att flytta, spÀnnande rumsligheter ska kunna skapas.

Bakgrund: Sverige Àr ett mÄngkulturellt land dÀr mer Àn 2 000 000 mÀnniskor har en utlÀndsk bakgrund. Sjuksköterskor möter idag allt fler patienter med annan kulturell bakgrund, som kan ha olika vÀrderingar och behov. Kommunikationsproblem och kulturella skillnader kan pÄverka omvÄrdnaden vid palliativ vÄrd i livets slutskede. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av transkulturell omvÄrdnad vid palliativ vÄrd i livets slutskede. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie baserad pÄ 14 vetenskapliga kvalitativa artiklar som kvalitetgranskades och det gjordes en innehÄlls analys.

Uppsatsens syfte Àr att granska sexton recensioner publicerade i svensk respektive amerikansk press gÀllande filmen Den Gröna Cykeln (Haifaa Al-Mansour, 2012). Undersökningen grundar i kritikernas syn pÄ genus och jÀmstÀlldhet samt kulturell och nationell identitet som filmen berör. Recensionerna analyseras och jÀmförs för att hitta skillnader och likheter i den svenska respektive amerikanska receptionen. Analysen visar att skillnaden mellan de tvÄ nationernas reception Àr uppdelade mellan de tvÄ fokusomrÄdena, dÀr de amerikanska kritikerna fokuserar pÄ kulturell och nationell identitet och jÀmför filmens skildring av det saudiarabiska samhÀllet med den amerikanska kulturen. De svenska kritikerna tycks generellt ha större fokus pÄ filmens skildring av genus och jÀmstÀlldhet till skillnad frÄn amerikanerna..

DÄ dagens vapensystem blir allt effektivare med högre penetration och större verkan Àr det inte lÀngre möjligt att endast lÀgga pÄ mer pansar för att fÄ tillrÀckligt skydd. Fordonen blir för tunga och rörligheten pÄverkas negativt i allt för stor grad, dÀrför börjar nu system för aktivt skydd slÄ sig in pÄ marknaden. Dessa system söker aktivt av fordonets omgivning och skjuter ner inkommande hot sÄsom raketer och robotar och finns redan implementerade i en rad lÀnder i vÄrt nÀromrÄde. Infanteriets huvudbevÀpning, som mot bepansrade hot traditionellt sett varit just robotar, raketer och granater, Àr i mÄnga fall verkanslös i mötet med aktivt pansar.Uppsatsen undersöker vilka möjligheter som finns att med den utrustning som dagens svenska försvarsmakt Àr utrustad med nÄ verkan i mÄl som Àr skyddade av aktivt pansar. De befintliga systemen för aktivt pansar Trophy, Iron Curtain och Arena har valts som exempelsystem.

   Syftet med studien Àr att undersöka hur ett antal lÀrare i Ärskurs 1 till 6 arbetar med sprÄkutveckling och synliggörande av olika kulturer hos elever med svenska som andrasprÄk. Studien baseras pÄ Ätta intervjuer som genomfördes pÄ tvÄ skolor i mellersta Sverige. Av dessa skolor har den ena ett stort antal elever med svenska som andrasprÄk och annan kulturell bakgrund, medan den andra skolan har fÀrre. Skolorna kommer Àven att jÀmföras för att se likheter och skillnader. Resultatet i studien visar att medvetenheten för att frÀmja sprÄkutvecklingen hos elever med svenska som andrasprÄk Àr större bland lÀrarna pÄ den mÄngkulturella skolan.

Bakgrund: År 2013 var det 1,5 miljoner av den svenska befolkningen som hade invandrarbakgrund. VĂ„rdkontexten blir allt mer mĂ„ngkulturell och sjuksköterskan Ă€r skyldig att möta patientens kulturella och andliga behov. Syfte: Syftet med den systematiska litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vĂ„rda patienter med en annan kulturell bakgrund. Metod: En systematisk litteraturstudie som utgjordes av Ă„tta empiriska orginalartiklar. Ett induktivt förhĂ„llningssĂ€tt tillĂ€mpades vid analysprocessen.

BakgrundGlobaliseringens effekter har lett till att mÄnga samhÀllen idag Àr mÄngkulturella. Detta stÀller högre krav pÄ sjuksköterskor dÄ de mÄste kunna bemöta de mÄnga och olika kulturer som finns. För att göra detta behövs kulturell medvetenhet samt kompetens hos sjuksköterskor. Transkulturell omvÄrdnadsteori Àr en förutsÀttning för att kunna tillfredstÀlla de patienter som sjuksköterskor möter inom hÀlso- och sjukvÄrdenSyfteSyftet med studien Àr att utifrÄn sjuksköterskors upplevelser identifiera de faktorer som pÄverkar vÄrdrelationen nÀr patienten och anhöriga har annan kulturell bakgrund.MetodStudien kommer att vara en litteraturstudie. InnehÄllet kommer inkludera kvalitativa samt kvantitativa vetenskapliga artiklar och litteratur.ResultatSjuksköterskor upplever att det största hindret för att skapa en god vÄrdrelation Àr sprÄkbarriÀrer samt kommunikationsproblematik.

Bakgrund- och problembeskrivning: Den traditionella ekonomistyrningen har tidigare m?tt motst?nd i att den endast inkluderat interna faktorer. Diskussionen i hur externa faktorer kan p?verka kontrollsystem har varit centralt d?r kundfokus har lyfts fram som relevant. Trots detta ?r kundfokusets p?verkan p? kontrollsystem tvetydig och det finns ett behov av att unders?ka hur kundfokuset p?verkar utformningen av kontrollsystemet. Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur kontrollsystemet relaterar och p?verkar organisationers arbete till f?ljd av ett kundfokuserat arbetss?tt.

Introduktion: Sverige Àr ett mÄngkulturellt samhÀlle och invandringen frÄnutomeuropiska lÀnder har ökat de senaste decennierna. Fler kvinnor med annan kulturellbakgrund genomgÄr en graviditet och förlossning i Sverige Àn tidigare. Detta innebÀr attbarnmorskor möter kvinnor med annan uppfattning av graviditet och förlossning inommödravÄrden. MödravÄrden fyller en viktig funktion för kvinnor i det förebyggandetarbetet under graviditeten. MÄnga studier inom omrÄdet fokuserar frÀmst pÄ kvinnormed annan kulturell bakgrund och deras upplevelser inom hÀlso- och sjukvÄrden.

 Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka och försöka förstÄ vilka kulturmöten som Àr synliga pÄ en mellansvensk gymnasieskola, hur personalen upplever dem och hur de handskas med de problematiska kulturmöten som uppstÄr. I studien, som Àr en kvalitativ empirisk studie, har jag intervjuat sex olika personer ur personalen pÄ en mellansvensk gymnasieskola.Resultatet visar att de kulturmöten och krockar som var mest förekommande, inte Àr de mellan mÀnniskor med olika etiskt ursprung. Det visade sig att det fanns mÄnga andra slags kulturmöten. De kultyryttringar som hÀr nÀmndes var till exempel musikkultur, klÀdkultur, matkultur, ungdomskultur för att nÀmna nÄgra.Slutsatsen av studien visar att de intervjuade personerna Àr positiva till kulturell mÄngfald och de upplever inte ?krockar? som nÄgot stort problem.

Syftet med studien var att beskriva hur personer med diabetes upplevde sin sjukdom utifrÄn kultur och hur sjuksköterskan kunde bemöta dessa olika personer. Metoden var en beskrivande litteraturstudie baserad pÄ 10 vetenskapligt granskade artiklar. Resultatet visade att det fanns kulturella skillnader i upplevelsen av sjukdomen som i stort baserades pÄ religion och tro. Det har Àven visat sig att det fanns obalans i mötet mellan personen och sjuksköterskan. För att balansera mötet behövde sjuksköterskan bland annat ta sig tid att lÀra kÀnna personen.

Syftet med studien ?r att unders?ka elevers upplevelser av kroppsideal p? sociala medier och hur de upplever att dessa ideal formar deras kroppsbild och sj?lvk?nsla. Studien har tv? forskningsfr?gor: ? Hur beskriver elever sina m?ten med kroppsideal p? sociala medier? ? Hur f?rh?ller sig elever till de kroppsideal de m?ter? Studien anv?nder en kvalitativ metod som bygger p? semistrukturerade intervjuer med sex elever fr?n ?rskurs 7-9. Materialet har analyserats med en tematisk analys.

Vi lever idag i en allt mer globaliserad vÀrld, vilket bidragit till ett mÄngkulturellt samhÀlle. Dagens organisationer stÄr i och med detta inför utmaningen att anpassa sig. Utmaningen med mÄngfald Àr, att trots skillnader, lyckas samarbeta. Genom samspel och god kommunikation formas mÀnniskan in i den sociala miljön pÄ arbetsplatsen. Denna studie undersöker medarbetarnas attityder till och upplevelse av sin organisations kulturella mÄngfaldsarbete.

I föreliggande studie undersöks om olika delar av barnets bÀsta nÀmns och/eller beaktas i 24 domar frÄn migrationsdomstolarna. Vidare undersöks pÄ vilket sÀtt barnets bÀsta har beaktas i dessa domar, vilka Àr frÄn augusti 2006 ? januari 2007 och behandlar barnfamiljer och uppehÄllstillstÄnd pÄ grund av synnerligen ömmande omstÀndigheter. För att skapa en förstÄelse av hur principen om barnets bÀsta kan tolkas anvÀnds Johanna Schiratzkis teori om barnets bÀsta som ett öppet koncept samt Àven FN:s barnkonvention och den svenska utlÀnningslagen. Undersökningen visar att migrationsdomstolarna i större utstrÀckning nÀmner Àn beaktar barnets bÀsta.