Bakgrund: I Sverige och globalt rapporteras att minoritetsgrupper med avseende på kultur och språk är socioekonomiskt utsatta och har sämre hälsa än majoriteten. Diskriminering och misstro till hälso- och sjukvården är faktorer som påverkar huruvida individer i dessa grupper söker vård eller ej. I Sverige föreskrivs en hälso- och sjukvård på lika villkor för alla individer. Hälso- och sjukvårdspersonalen ansvarar för att vårdrelationen är respektfull och patientcentrerad. Kulturellt säker vård innebär att patientens kulturella identitet, rättigheter och behov respekteras.

Det syfte vi har med den här studien är att undersöka hur det ligger till med förskollärares medvetenhet kring återvinning och hållbar utveckling. Varför arbetar förskollärare med återvinning och hållbar utveckling eller varför gör de inte det? Studien är en kvalitativ undersökning där vi intervjuat 14 förskollärare på två olika orter i samma kommun i södra Sverige. Vi har tolkat förskollärarnas svar om sin medvetenhet kring återvinning och hållbar utveckling. Resultatet visar att förskollärare vet vad återvinning är.

Sammanfattning Bakgrund: Med bakgrund i att ideella föreningar upplever sin verksamhet som ovillkorligt skattebefriad är det intressant undersöka den faktiska medvetenhet kring skatteredovisning, och hur den påverkar föreningarnas redovisningsval. Problematiskt är att samtidigt som ideella föreningars skatteregler är likartade, finns indikationer på skillnader i såväl medvetenhet som redovisningsval föreningarna emellan.Syfte: Syftet är att ur ett institutionellt perspektiv undersöka ideella idrottsföreningars medvetenhet kring skatteredovisning. Vidare avser vi undersöka hur denna medvetenhet uttrycker sig i föreningarnas redovisningsval.Teori: Teoribildningen utgår ifrån ett institutionellt perspektiv som förklarar organisationers ageranden. Fokus ligger vid formella regler och informella normer vilka utgör institutioner som formar organisationers beteenden. Vidare förklaras också vägberoende, som kan ses som ett resultat av organisationers tendenser att följa tidigare handlingsval.Metod: Tillvägagångssättet bygger på kvalitativ metod, i form av semistrukturerade intervjuer som genomförts med tio ideella idrottsföreningar i Uppsalaregionen.

Many questions are still left unanswered regarding the period c. 450-700 AD, when hordes of Anglo-Saxon migrants landed on the British Isles and by doing so made the starting point in the foundation of England. Who were these Germanic tribes? The theories of how the migration proceeded are today many. The two major theories today concerns whether it was a question of a mass migration or a gradual migration proceeded by smaller groups of military elite.

Portfolio är ett bra verktyg för att dokumentera och synliggöra lärandet. Det har forskats om portfolio ur lärarperspektivet men mindre utifrån elevernas perspektiv. Syftet är att eleverna ska se sin kunskapsutveckling och sitt eget lärande under hela skolgången. Det är inte dokumentationen i sig som är det viktiga utan de reflektioner den ger upphov till. Utgångspunkten är elevernas egna satta mål.

En studie inom förskolan i syfte att se till hur man arbetar med språkligmedvetenhet. Studien har utförts på en förskola med 12 barn i en femårsgrupp. Med metoden stimulated recall har jag gjort videoobservationer, observationer samt fört samtal med de två aktuella förskollärarna efter att gjort observationerna.Tanken med studien var att undersöka på vilket sätt förskollärare främjade barns språkutveckling samt hur de tog tillvara barnens egna erfarenheter. I och med att jag innan studiens genomförande visste att man på den aktuella förskolan aktivt arbetade med språklig medvetenhet så ökade det mitt intresse för studien betydligt. Med detta i åtanke så kom jag också fram till hur man som förskollärare kan främja barns språkliga medvetenhet och utveckling genom att på ett professionellt sätt utgå ifrån deras egna  rfarenheter.

I en longitudinell studie har elever i årskurs 1 och 2 på två olika skolor i Vallentuna kommun undersökts under tre på varandra följande projektår. Huvudsyftet med denna studie var att undersöka huruvida träning i fonologisk medvetenhet enligt den s.k. Bornholmsmodellen under elevernas tid i sexårsklass påverkar deras läs- och skrivinlärning. Tre typer av test användes, under årskurs 1 administrerades UMESOL för kartläggning av fonologisk medvetenhet och ITPA, för kartläggning av psykolingvistiska färdigheter. Under årskurs 2 kartlades elevernas läs- och skrivutveckling med UMESOL, ?läsning och skrivning?.

Ett hårdare konkurrensklimat vad gäller antalet produkter och tjänster påmarknaden i kombination med de möjligheter nya marknadsföringskanaler ger, harresulterat i att många företag idag väljer att anta experimentellamarknadsföringsstrategier för att lyckas profilera sig på marknaden. Syftet med våruppsats är att ur ett konsumentperspektiv undersöka medvetenheten kring hurföretag marknadsför produkter och tjänster genom att stimulera de mänskligasinnena samt undersöka reaktioner och åsikter om detta. För att svara vårt syfte haren kvalitativ undersökning gjorts och metoden vi valt är fokusgrupp samtkvalitativa intervjuer. Resultatet visar att det råder en medvetenhet hoskonsumenter kring företags arbetssätt samt över lag en positivitet gentemotexperimentella metoder. Konsumenter har en högre acceptansnivå till att blimanipulerade via subtil sinnesmarknadsföring än via traditionell sådan, så länge defår ett utbyte i form av en upplevelse eller känsla.

SAMMANFATTNINGIntroduktion: Statistiska centrabyrån (SBC) prognostiserar en växande andel utlandsfödda bland Sveriges befolkning. Detta medför en ökad kulturell mångfald i det svenska samhället och därmed fler tvärkulturella möten inom vården. Denna studie sökte att utforska primärvårdssjuksköterskors upplevelser av möten med patienter från utomskandinaviska kulturer, vilka svårigheter de kan stöta på samt vilka aspekter de upplever som viktiga vid vårdandet av dessa patienter.Metod: En kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design. Åtta primärvårdssjuksköterskor som arbetar på olika vårdcentraler i Stockholmsområdet och som har erfarenhet av kontakt med patienter från andra kulturer än den skandinaviska intervjuades med en semi-strukturerad intervjuguide. Innehållsanalys enligt Graneheim & Lundman användes för att analysera data.Resultat: Primärvårdssjuksköterskor upplever dessa möten som spännande, utmanande och lärorika.

BAKGRUND: Sverige har de senaste decennierna blivit ett multikulturellt samhälle. En god kommunikation är en viktig aspekt i omvårdnaden. Om patienten och sjuksköterska inte kan kommunicera med varandra, leder det till onödigt lidande för patienten och en påfrestande situation för sjuksköterskan. De kulturella aspekterna kan påverka kommunikationen och vårdmötet med patienter med annan kulturell bakgrund. Tidigare artiklar visar vikten av att sjuksköterskan har kunskap om andra kulturer.

En kulturell infill i Stockholms innerstad som fyller behovet av en samlad plats för visning av och samtal kring mode..

Immigrationen till Sverige har ökat markant de senaste åren. Kommuner och skolor får ta emot barn och ungdomar från många olika kulturer och grundsärskolan är inget undantag. På grund av elevernas funktionsnedsättning krävs ofta ett mer nära samarbete med elevens hem, vilket ställer andra krav på speciallärarnas insikt och bemötande. Syftet i studien var att undersöka interkulturell kompetens hos grundsärskolans speciallärare i mötet med elever och föräldrar av annan kulturell bakgrund. Undersökningen baseras på 17 halvstrukturerade intervjuer med fokus på respondenternas beskrivningar av mötet med och erfarenheter av, olika kulturbakgrunder och elever och familjers livsvärldar.

Studien syftar till att synliggöra sex elevers medvetenhet om bedömning i skolans vardag. I forskningsbakgrunden presenteras tidigare forskning om bedömning och hur det kan göras till en del av den pedagogiska verksamheten. Särskild uppmärksamhet riktas mot bedömning inom svenskämnet. Sex kvalitativa elevintervjuer i årskurs fyra utgör det empiriska materialet. Analysen av dessa visar att eleverna är medvetna om att det förekommer viss bedömning men de har dock svårt för att se sambandet mellan bedömning, undervisning och sin egen kunskapsutveckling. .

Den här studien handlar om coaching inom ridsporten. Den beskriver ryttares uppfattningar, genom intervjuer, om coaching utifrån aspekterna relation, medvetenhet och ansvar. Syftet är att beskriva ryttares uppfattningar om coaching inom ramen för ridsport. Ridsport och coaching är ett område som inte är väl forskat inom och denna studie hoppas på att tillföra till ökad forskning. Coaching har olika definitioner i olika sammanhang.

A litereture review about how significant treatment with respect is for patients with another cultural backgraund.