Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i förskoleklasser uppfattar sitt uppdrag med att arbeta förebyggande för att begränsa barns framtida läs- och skrivsvårigheter och främja språklig medvetenhet. Studiens frågeställningar behandlar bland annat vad lärare anser vara förebyggande arbete vad gäller läsning och skrivning i förskoleklass samt uppfattningar kring tidig identifiering av barn i riskzon för eventuella läs- och skrivsvårigheter. I studien har en kvalitativ metod använts i form av intervjuer eftersom fokus ligger på lärares uppfattningar kring det förebyggande arbetet vid eventuella läs- och skrivsvårigheter. Utifrån ett didaktiskt perspektiv har det av resultatet framgått att lärare i förskoleklass arbetar på olika vis för att förebygga läs- och skrivsvårigheter, eftersom de använder olika metoder. Utifrån resultaten går det även att urskilja att samtliga lärare arbetar aktivt för att begränsa framtida läs- och skrivsvårigheter..

Syftet med undersökningen var att i ett högstadium på en grundskola undersöka elevernas attityder till vad de personligen anser är viktiga historiska områden för dem, och utifrån detta resonera kring lämpliga didaktiska överväganden inom ett mångkulturellt klassrum. I undersökningen användes en kvantitativ metod för att undersöka enkätsvaren från 124 informanter angående attityder till 55 olika delämnen inom historia. Resultatet visar att det finns skillnader mellan de elever som hade en svensk kulturell tillhörighet i förhållande till de som har en annan kulturell tillhörighet. Däremot fanns det endast några få skillnader beträffande hur relevanta eleverna ansåg olika delområden var i relation till vilken könstillhörighet de hade. Resultatet visar också att det skiljer sig mellan det perspektiv som eleverna efterfrågar och det som läroböckerna förmedlar då eleverna främst föredrog ett globalt perspektiv medan läroböckerna förmedlar ett eurocentriskt och västerländskt perspektiv..

Syfte: Syftet med studien är att undersöka om Bornholmsmodellen (Lundberg, 2007) skapar möjligheter till ökad fonologisk medvetenhet hos en grupp andraspråkselever. De frågeställningar som undersökts är: Vilka tendenser till skillnader i tillägnandet av fonologisk medvetenhet kan man se mellan första- och andraspråkselever under Bornholmsmodellens genomförande? Hur kan man se att Bornholmsmodellen är ett relevant arbetsredskap även för andraspråkselever? Hur anpassar pedagogerna i studien Bornholmsmodellen utifrån andraspråkselevernas perspektiv?Teori: Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv baserat på hur individer gör och lär av varandra i ett samspel.Metod: För att få svar på frågeställningarna användes både en kvantitativ och en kvalitativ metod. I den kvantitativa delen gjordes ett för- och eftertest (kartläggning enligt Bornholmsmodellen) för att mäta fonologisk medvetenhet hos första- och andraspråkselever som ingick i två undersökningsgrupper och två kontrollgrupper. Intervjuer av pedagoger som arbetade i undersökningsgrupperna ingick i den kvalitativa delen av studien samt observationer i dessa förskoleklasser då de använde språklekarna i Bornholmsmodellen.Resultat: Studien visade på klara tendenser till skillnader i fonologisk utveckling mellan undersökningsgrupper som fått undervisning enligt Bornholmsmodellen i åtta veckor och kontrollgrupper som inte fått ta del av modellen.

HIV/AIDS är en av de största epidemierna i modern tid. Sedan sjukdomen upptäcktes för 27 år sedan har den orsakat 25 miljoner människors död. Personer med kunskap om HIV-smittvägar, preventiva åtgärder samt utvecklad självförmåga har ofta högre medvetenhet om risker. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans insatser för att förändra individers medvetenhet om smittspridning av HIV/AIDS. Metoden som användes var en litteraturstudie.

Forskning visar att det är viktigt för barn i förskoleklass att få språklig stimulering i sin vardag. I vår studie jämförde vi två pedagogers språkstimulerande arbete i två förskoleklasser. Vi ville se om pedagogerna arbetade efter samma metoder som de förespråkade. Därför observerade vi naturliga situationer i två förskoleklasser samt intervjuade en pedagog ur varje klass. Jämförelsen visade att pedagogerna hade kunskap om den språkliga medvetenheten och arbetade medvetet för att stimulera detta hos barnen.

Uppsatsen avser undersöka attityder till utomeuropeisk invandring i sex europeiska länder: Sverige, Norge, Danmark, Nederländerna, Frankrike och Storbritannien. Attityder till invandring undersöks utifrån de två begreppen essentialistisk homogenitet och kulturell homogenitet samt syn på invandrare. Även ett komparativt perspektiv tillämpas för att undersöka huruvida det finns skillnader i attityder mellan olika länder. Uppsatsens bakgrundsavsnitt ger en kort genomgång av immigrationshistoria och dagens invandrarstruktur samt ländernas olika förhållningsätt i mottagandet av invandrare. Därefter diskuteras uppsatsen teoretiska bakgrund i kulturforskning och postkolonialism, följt av den tidigare forskningen som genomförts på området attityder till invandring.

Informationssäkerhet samt IT-säkerhet är ett ständigt aktuellt ämne. I och med att utvecklingenhela tiden går framåt, så uppstår det ständigt nya hål i säkerheten hos ny programvara. Dettaberor delvis på att det självklart är själva programmet som kommer ut först, inte den skadligaprogramvaran. Syftet med den här uppsatsen är att på ett kvantitativt sätt analysera data somsamlas in via enkätsvar, för att få en överblick i hur IT-säkerhetsmedvetna de tillfrågade är närdet gäller mobila enheter. Även vanliga hot mot mobila enheter presenteras, för att få en inblick ivad det finns att skydda sig emot, samt för att öka läsarens medvetenhet angående de olikahoten.

Denna uppsats är en studie av barn och ungdomars syn på sin identitet i förhållande till sin kultur. Uppsatsen grundar sig på en tentativ analys av vilka möjligheter ungdomarna har och hur de tas tillvara på både i samhället och skolan. Jag har valt att begränsa mig till hip hop kulturen eftersom jag har ett inifrån och utifrån perspektiv i det att jag själv är insatt i den. I min strävan att besvara dessa frågor har jag via Grundad teori använt mig av observationer samt intervjuer för att nå fram till mina svar. Som teoretisk utgångspunkt har jag använt mig av Bourdieu och Ziehe och deras diskussioner och tankar kring kulturell friställning respektive socialt och kulturellt kapital samt vilken roll habitus spelar i det sociala kapitalet.

Syftet med det här arbetet har varit att beskriva, undersöka och analysera en modell för den tidiga läs- och skrivinlärningen som används på skola XX. Jag ville ta reda på hur skola XX arbetar med läsinlärningsmodellen för att förebygga läsinlärningsproblem hos elever i förskoleklass och årskurs 1. För att undersöka skola XX läsinlärningsmodell genomfördes en fallstudie och undersökningsmetod som användes var deltagande observationer. Undersökningens huvudresultat blev att den läsinlärningsmodell som skola XX använder verkligen fokuserar på den tidiga läsinlärningen. Insatserna som modellen fokuserar på är att förebygga läs- och skrivsvårigheter genom systematiskt arbete med att utveckla språklig medvetenhet i förskoleklass inför den egentliga läsinlärningen i årskurs 1.

 Denna uppsats undersöker vilket kulturell roll tatueringarna har haft historiskt genom en litteraturstudie. Tatueringskonsten har praktiserats av människor världen över i tusentals år och man har funnit bevis på att man använde sig av tatueringar i antika Grekland och Romarriket. Många kulturer har av olika anledningar använt sig av tatueringar och gett tatuering en stor social och kulturell mening. Tatueringar har använts för att markera brottslingar, slavar och andra stigmatiserade grupper men har också varit en statussymbol och en identitetsmarkör. Kan man se likheter i hur tatueringar blivit framställda i litteraturen trots skillnader i både tid och rum hos de som utövat tatueringskonsten? Uppsatsen undersöker även hur tatueringar framställs inom populärkulturen idag genom att analysera två realitytv-serier; Miami Ink och LA Ink.

Bakgrunden till denna uppsats grundas i ett egenintresse i förvandlingen av stationshuset i Vara. Sedan jag genom mina föräldrar som bor kvar i orten, på tidig vår 2010 fick reda på att huset skulle bli korallrött har detta numer blåa konstverk retat mig. Detta kandidatarbete har gett mig möjligheten att på ett vetenskaplig sätt utröna bakomliggande orsaker till stationshusets förvandling till det Vara kallar, Sveriges största konstverk. Syftet med denna uppsats är att utreda hur den estetiskt tilltalande utformningen av byggnader vilka klassas som konstverk bör regleras enligt Plan- och Bygglagen och vilken roll kulturell planering spelar i den estetiskt tilltalande utformningen av den offentliga miljön. Genom två olika typer av fallstudier har tre olika konstverksprojekt studerats och analyserats utifrån inventeringar, observationer, intervjuer och innehållsanalys om bland annat begreppen byggnad, estetik och konstverk.

SYFTE; Syftet är att utifrån ett språkutvecklande perspektiv undersöka förskollärares uppfattning om språkutveckling. Samt om deras intervjusvar enligt oss speglar en medvetenhet kring de språkutvecklande teorierna. BAKGRUND; Bakgrunden till arbetet ska förmedla en ökad förståelse kring begreppet språkutveckling och presentera det som formulerats om språkutveckling i läroplanen för förskolan (Lpfö98). I Läroplanen för förskolan står det bl.a. att språk och lärande hänger samman och att förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling. Språkutveckling handlar om att tala, lyssna och uttrycka sig med hjälp av kroppsspråk.

     Dagens mångkulturella samhälle kräver en ökad kunskap och förståelse för olika kulturer. Forskning visar att sjuksköterskor upplever att det är svårt att relatera till patienten på grund av språkliga och kulturella skillnader. Brist på kulturell kompetens leder till konflikter orsakade av missförstånd och misstolkningar. Sjuksköterskor uttrycker en önskan att utveckla kunskap i transkulturellt vårdande. Utan denna kunskap är det svårt för sjuksköterskor att utveckla en vårdande relation med patienten, vilket i längden kan leda till ett bristande förtroende för sjukvården från patientens sida.

Syftet med undersökningen är att belysa vilken medvetenhet pedagoger i förskolan/förskoleklassen har om barns olika inlärningsstilar och om pedagogerna anpassar sin verksamhet utifrån varje barns inlärningsstil. Litteraturgenomgången lyfter upp tre olika teorier om inlärningsstilar. Litteraturen behandlar även betydelsen av att kunna identifiera och att använda sig av ett barns inlärningsstil, pedagogens roll, förskolans syn på barn samt kritik mot inlärningsstilar. En kvalitativ undersökning, i form av intervjuer, har genomförts med sju olika pedagoger verksamma i förskola och förskoleklass. Resultatet visar att pedagogerna inte har någon större medvetenhet om inlärningsstilar hos barn, och att de inte anpassar sin verksamhet utifrån varje barns inlärningsstil.

Detta arbete handlar om hur de isländska sagorna används i den isländska skolan och vilka syften och metoder lärarna ser med arbetet. Ett av mina syften med arbetet har också varit att se vilka implikationer arbetet i den isländska skolan kan ha på den svenska skolan. Lärarnas uppfattningar har undersökts genom samtal och intervjuer och även elevers och lärarutbildares uppfattningar redogörs för. På plats i Reykjavik har ett antal lärare (5 st), elever (12 st) och lärarutbildare (2 st) intervjuats. Dessa intervjuer har tillsammans med mina egna observationer varit det resultat som utgjort underlag för de diskussioner som förs i kapitel 6.