Sök:

Sökresultat:

887 Uppsatser om Kulturell kännedom - Sida 59 av 60

Sverigefinnar - frÄn invandrare till nationell minoritet

Den 18 maj 1995 beslutade regeringen att tillkalla en kommitté med uppgift att utreda frÄgan om, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt, Sverige bör ansluta sig till EuroparÄdets konvention om regionala sprÄk och minoritetssprÄk. Till kommitténs ordförande valdes riksdagsledamoten Carin Lundberg (s). Den 17 oktober 1996 beslutade regeringen om tillÀggsdirektiv med den innebörden att kommittén skulle utreda frÄgan om Sverige bör ratificera EuroparÄdets ramkonvention för skydd av nationella minoriteter. Kommittén fick Àven i uppgift att utreda vilka ÄtgÀrder i sÄ fall vore nödvÀndiga för att Sverige skulle kunna efterleva bestÀmmelserna i konventionen. Kommittén delades i tvÄ sektioner och det nya uppdraget tilldelades kommitténs sektion 2.

Försvarets förmÄgebredd ? En strategisk kultur om premierad högteknologi och vÀrnande av idé om Ätertagna volymer : Diskursiva uttryck frÄn fackpressen 2007 - 2009

Denna uppsats utgÄr frÄn ett potentiellt problem att försvaret bytt inriktning frÄn ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar men ÀndÄ i stort behÄllit bredden av förbandstyper, den s.k. förmÄgebredden. Men hur Àr dÄ en nÀstan oförÀndrad förmÄgebredd ett faktum trots paradigmskiftet frÄn invasionsförsvar till insatsförsvar? Invasionsförsvaret begripliggjorde olika behov som kunde Äterspeglas i den dÄvarande förmÄgebredden. Ett historiskt arv kan dÀrmed utgöra en förklaring till hur förmÄgebredden bevarats in i insatsförsvaret.

Bilden av en förebild : En undersökning om hur förebilder anvÀnds i H&Ms reklam för att skapa genus

Undervisningen i skolan syftar att se till alla mÀnniskors lika vÀrde samt jÀmstÀlldhet mellan könen. Men hur ser det ut i bilder och representationer som finns inom reklam och media? Vilket tyst budskap figurerar bakom de förebilder i media som möter ungdomar i deras vardag? Undersökningen analyserar tvÄ inspirationsfilmer som fanns tillgÀngliga pÄ H&Ms hemsida under mars mÄnad 2014. Filmerna anvÀnder sig av förebilder, pÄ dam respektive herravdelningen. Med hjÀlp av bildutsnitt, val av kontext skapas skillnad i budskapet filmerna emellan.

"Förr var det förr torrt nu Àr det för blött" : En kvalitativ studie om nyktra anonyma alkoholisters sociala situation

INLEDNINGI samhÀllet kan alkoholism ses som ett avvikande beteende men ocksÄ nyktra kan ses som avvikande. I vÄr kultur anses ofta alkohol vara en social dryck som anvÀnds nÀr vi umgÄs med vÀnner och bekanta. Alkohol Àr betydelsefull för mÄnga och kan Àven vara en sjÀlvklar del i umgÀnget med andra. De som inte dricker ses dÀrmed ofta som "onormala" och "konstiga". Sanktioner som pÄtvingat utanförskap och ifrÄgasÀttande av handlingar och Äsikter utdelas dÄ nÄgon bryter mot normen att dricka alkohol.

Hinder för musikstudenters individuella konstnÀrliga utveckling

INLEDNINGI samhÀllet kan alkoholism ses som ett avvikande beteende men ocksÄ nyktra kan ses som avvikande. I vÄr kultur anses ofta alkohol vara en social dryck som anvÀnds nÀr vi umgÄs med vÀnner och bekanta. Alkohol Àr betydelsefull för mÄnga och kan Àven vara en sjÀlvklar del i umgÀnget med andra. De som inte dricker ses dÀrmed ofta som "onormala" och "konstiga". Sanktioner som pÄtvingat utanförskap och ifrÄgasÀttande av handlingar och Äsikter utdelas dÄ nÄgon bryter mot normen att dricka alkohol.

NyanlÀnda flyktingars socialisering i GavlegÄrdarnas lÀgenhetsbestÄnd

ABSTRACT Titel: NyanlÀnda flyktingars socialisering i GavlegÄrdarnas lÀgenhetsbestÄnd     NivÄ: C -uppsats i Àmnet företagsekonomi Författare: Loveth Ikuobase och Marianne Skogh Handledare: Jonas KÄgström Datum: 2011 - januari  Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka och analysera hur GavlegÄrdarna och de boende ser pÄ GavlegÄrdarnas försök att socialisera nyanlÀnda flyktingar och hur GavlegÄrdarna önskar att man ska bete sig i deras lÀgenhetsbestÄnd. Vi tycker att Àmnet Àr företagsekonomiskt relevant eftersom lÄngsiktig ekonomisk hÄllbarhet för ett bostadsföretag förutsÀtter att alla boende trivs och kan förenas i bostadsföretagets vision för hur boendet ska fungera. Detta för att kunna minska kostnader för företaget lÄngsiktigt och för att förbÀttra relationerna bland hyresgÀsterna.  Metod: Vi valde att anvÀnda kvalitativ ansats eftersom vÄr uppsats fokuserar pÄ mÀnniskors socialisering samt kunskapsöverföring mellan mÀnniskor. Metoden har hjÀlpt oss att fÄ en ökad förstÄlelse kring hur de mÀnskliga aktörerna uppfattar verkligheten. PrimÀrdata och sekundÀrdata anvÀnds för att samla in data.

De norrlÀndska svÀltsnörena : en skogshistorisk analys av cykelstigsutbyggnaden under 1900-talet

Kommunikationerna i norra Norrland under den förindustriella tiden bestod i stort sett endast av vintervÀgar (Hoppe 1945, Lassila 1972). MÀnniskorna förflyttade sig trots allt över relativt stora omrÄden med slÀde efter hÀst eller ren (Friberg 1935, Mannerfelt 1936, Hoppe 1945). MÄnga nybyggen i Norrlands inland var under tidigt 1900-tal fortfarande isolerade frÄn omvÀrlden tillföljd av bristen pÄ vÀgar. Vid denna tid började DomÀnverket att anlÀgga smala vÀgar s.k. ?cykelstigar? pÄ statens marker för att underlÀtta framkomligheten för sina tjÀnstemÀn (Hoppe 1945) och pÄ sÄ vis ocksÄ bÀttre kunna tillvarata skogsrÄvaran.

FrÄn styrdokument till skolpraktik : MÄngkultur i undervisningen pÄ tvÄ skolor 

ABSTRACT Titel: NyanlÀnda flyktingars socialisering i GavlegÄrdarnas lÀgenhetsbestÄnd     NivÄ: C -uppsats i Àmnet företagsekonomi Författare: Loveth Ikuobase och Marianne Skogh Handledare: Jonas KÄgström Datum: 2011 - januari  Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka och analysera hur GavlegÄrdarna och de boende ser pÄ GavlegÄrdarnas försök att socialisera nyanlÀnda flyktingar och hur GavlegÄrdarna önskar att man ska bete sig i deras lÀgenhetsbestÄnd. Vi tycker att Àmnet Àr företagsekonomiskt relevant eftersom lÄngsiktig ekonomisk hÄllbarhet för ett bostadsföretag förutsÀtter att alla boende trivs och kan förenas i bostadsföretagets vision för hur boendet ska fungera. Detta för att kunna minska kostnader för företaget lÄngsiktigt och för att förbÀttra relationerna bland hyresgÀsterna.  Metod: Vi valde att anvÀnda kvalitativ ansats eftersom vÄr uppsats fokuserar pÄ mÀnniskors socialisering samt kunskapsöverföring mellan mÀnniskor. Metoden har hjÀlpt oss att fÄ en ökad förstÄlelse kring hur de mÀnskliga aktörerna uppfattar verkligheten. PrimÀrdata och sekundÀrdata anvÀnds för att samla in data.

Sameskolan och Norrbottens arbetsstugor: en jÀmförelse av minoritetspolitik mot samer och tornedalingar

Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka de bĂ„da institutionerna Sameskolan och Norrbottens Arbetsstugor för att se hur statens minoritetspolitik gett upphov till/tagit sig uttryck inom dessa institutioner. Detta för att söka förstĂ„ varför den svenska staten förde olika politik gentemot minoriteter boende i Övre Norrland, d.v.s.samer och tornedalingar: samerna skulle bevaras som nomadiserande renskötande folkgrupp samtidigt som den finsktalande befolkningen i Tornedalen skulle försvenskas. Vid studiet av sameskolan, ligger koncentrerationen pĂ„ tiden kring och efter kĂ„taskolreformen 1913 eftersom det var denna reform som innebar en totalt segregerad skola för de nomadiserande samernas barn. AngĂ„ende Norrbottens Arbetsstugor ligger tyngdpunkten pĂ„ Ă„ren efter grundandet 1903 och upprĂ€ttandet av reglemente 1913 dĂ„ arbetsstugorna inordnades i försvenskningsarbetet pĂ„ ett tydligare sĂ€tt. KĂ„taskolreformen 1913 var ett resultat av den Bergqvistska Utredningen.

Maorierna och marken: den brittiska kolonisationen
av Nya Zeeland och dess följder för Aotearoas
ursprungsbefolkning

Denna C-uppsats handlar om den brittiska kolonisationen av Nya Zeeland och hur det maoriska samhÀllet till följd av detta förÀndrades drastiskt. Mitt syfte Àr att belysa hur den brittiska kolonisationen av Nya Zeeland berövat maorierna deras mark och vilka konsekvenser det fÄtt för maorisk samhÀllsutveckling. FrÄgestÀllningen Àr: Hur har förlusten av marken pÄverkat den maoriska samhÀllsutvecklingen? Kan markkonflikterna mellan maorier och pakhea lösas? Finns det nÄgon framtid för maorierna pÄ Nya Zeeland? Den brittiska kolonisationen av Nya Zeeland berodde dels pÄ imperialistisk tÀvlan om att lÀgga under sig nya territorium, men det nya landet fungerade Àven som en sÀkerhetsventil för Englands befolkning som ökade kraftigt under 1800-talet. Det industrialiserade och kapitalistiska samhÀllet hungrade efter utlÀndska marknader, rÄvaror, billig arbetskraft och lönsam jord.

Luthersk prÀstutbildning vid Makumira i Tanzania - Svenska kyrkans insatser 1942-1982

SÄvÀl utgÄngspunkter som förutsÀttningar för arbetet med teologisk utbildning inom luthersk kyrkotradition i Tanzania har förÀndrats avsevÀrt de senaste hundra Ären. Missionsinsatserna under förra seklets början inom utbildningsomrÄdet understödde kyrkornas territoriella expansion. Att bedriva undervisning betraktades som en sjÀlvklar del av missionsuppdraget och var ett sÀtt för kyrkan att etableras i det omkringliggande samhÀllet. Det var genom ökad kunskap som Afrika skulle civiliseras och tanzaniern gÄ frÄn ett obildat till ett bildat tillstÄnd. Denna utbildningsdiskurs, i vars kölvatten dagens teologiska utbildningssystem Ànnu befinner sig, innebar i flera stycken en ideologisk, ekonomisk, kulturell och teologisk import av vÀstvÀrldens ideal.

Svarte Mosse - en stadsdelspark i Göteborg :

Sammanfattning Park och Naturförvaltningen i Göteborg har tagit fram en parkplan för BiskopsgÄrden dÀr man pekar pÄ en möjlig utveckling av nÀromrÄdet runt sjön Svarte Mosse. Mitt mÄl med detta examensarbete har varit att utifrÄn en förstÄelse för de lokala förhÄllandena utveckla ett program med kriterier för hur omrÄdet skulle kunna utvecklas samt göra ett förslag pÄ gestaltning. Efterforskningar bland olika kÀllor gav ett generellt svar pÄ vad som Àr en bra park. Genom att studera statistik, dagstidningar och prata med boende i stadsdelen sÄ konstaterar jag att det karaktÀristiska för Norra BiskopsgÄrden Àr resurssvaghet, trÄngboddhet, hög otrygghet och en stor andel unga. Detta tror jag sammanfattningsvis gör utemiljön viktigare i sÄ kallade utsatta omrÄden. Jag valde att arbeta med ett grönomrÄde som angrÀnsar till en typ av stadsstruktur som har blivit kraftigt kritiserat för utemiljön. DÀrför valde jag att göra en bakgrundstudie av modernistiska förorter.

fyra bosniska invandrarnas upplevelse av integration i det svenska samhallet

SAMMANFATTNING Syftet med min uppsats Àr att fördjupa förstÄelsen för hur fyra bosniska invandrare upplever integration i det svenska samhÀllet. I uppsatsen lÀggs fokus pÄ de fem integrationsdimensionerna, arbetsmarknadsintegration, social integration, medborgerlig integration, boendeintegration samt subjektiv integration dÄ jag betraktar dessa som grundlÀggande för den enskildes fullstÀndiga integration. Min b-uppsats i sociologi behandlade samma Àmne som föreliggande undersökningen. Men koncentrationen lÄg dÄ pÄ de fyra bosniska invandrarnas integration pÄ arbetsmarknaden. Anledningen till att jag har valt att behandla samma problemomrÄde som tidigare Àr att jag Àr intresserad av integrationsfrÄgor Den tidigare forskningen presenterar hur integrationen upplevs och vad det allmÀnt innebÀr.

fyra bosniska invandrarnas upplevelse av integration i det svenska samhallet

SAMMANFATTNING Syftet med min uppsats Àr att fördjupa förstÄelsen för hur fyra bosniska invandrare upplever integration i det svenska samhÀllet. I uppsatsen lÀggs fokus pÄ de fem integrationsdimensionerna, arbetsmarknadsintegration, social integration, medborgerlig integration, boendeintegration samt subjektiv integration dÄ jag betraktar dessa som grundlÀggande för den enskildes fullstÀndiga integration. Min b-uppsats i sociologi behandlade samma Àmne som föreliggande undersökningen. Men koncentrationen lÄg dÄ pÄ de fyra bosniska invandrarnas integration pÄ arbetsmarknaden. Anledningen till att jag har valt att behandla samma problemomrÄde som tidigare Àr att jag Àr intresserad av integrationsfrÄgor Den tidigare forskningen presenterar hur integrationen upplevs och vad det allmÀnt innebÀr.

Fritid i fritidshem. En etnografisk studie kring beskrivningar av meningsfull fritid, fritidshemmets innehÄll och meningserbjudande

Inledning: Fritidshem Àr en verksamhet som skall erbjuda barn meningsfull fritid och rekreation (Skollagen 2010:800) Vad detta kan vara och vem som definierar vad som Àr meningsfullt kan diskuteras. Pedagoger har stort inflytande över vad för pedagogisk verksamhet som skapas och fritidshemmets innehÄll kan antingen planeras för barn som med barn beroende pÄ hur man tolkar uppdraget i fritidshem och hur man ser pÄ barn, barndom och pedagogik. Syfte och frÄgestÀllningar: Studiens syfte Àr att fÄ kunskap om barns beskrivning av fritid och meningsfull fritid. Vidare vill jag undersöka hur fritidshemmens verksamhet styrs, organiseras, utformas för att möta barns önskemÄl betrÀffande innehÄll samt undersöka vilka faktorer som pÄverkar verksamhetens meningserbjudanden. Mina frÄgestÀllningar Àr; Hur beskriver barn fritid och meningsfull fritid? Hur organiseras och utformas fritidshemmet? Vad erbjuds för innehÄll och meningsskapande i fritidsverksamheten? Vilka faktorer pÄverkar verksamhetens innehÄll, utformning och meningserbjudanden?Tidigare forskning: I denna del beskrivs barns fritid och fritidshemmets framvÀxt och dÀrefter fritidshemmets styrning och teoretiska grund.

<- FöregÄende sida 59 NÀsta sida ->