Huruvida organisationskulturer lyckas jämkas ihop har visat sig vara en viktig förutsättningför att nå framgång med sammanslagningar av olika organisationer. Under 2011 gick treförvaltningar i Göteborgs stad samman med olika kulturell särprägel; lokalförsörjningsförvaltningen, MedicHus och lokalsekretariatet. Tillsammans bildade de den nya organisationen lokalförvaltningen. Denna studies övergripande syfte är att få en förståelse för hur norm- och värderingssystemet har utvecklats på lokalförvaltningen sedan sammanslagningen och utifrån studiens resultat kunna dra slutsatser kring hur ledningen kan arbeta vidare mot en gemensam organisationskultur. För att uppnå syftet ville jag se hur de rådande normerna och värderingarna stämde överens med ledningens medarbetarpolicy och i vilken mån tidigare förvaltningarnas särprägel levde kvar.Organisationskultur är ett vitt begrepp och det finns flera olika tolkningar av begreppets definition och i vilken utsträckning det går att förändra den.

Globaliseringen som ständigt ökar kan i samband med utveckling av destinationer bli påverka de av kulturella interaktionerna på platsen. Förutom att olika nationaliteter befinner sig på en destination så ökar även de kulturella olikheterna/de olika nationaliteterna i de företag och organisationer som finns på platsen.Forskning som är inriktad på enhetligt samarbete mellan chefer och övriga anställda i organisationer, de människor som kommer ifrån olika kulturer och som kämpar för att förstå likheter och skillnader, ökar drastiskt. Globalisering av företag blir mer vanligt vilket gör att företag bör ändra sin "makeup" till en med mångkulturell struktur. Kraven för att utmana kulturella hinder för att nå konkurrensfördelar beror på andra grundläggande orsaker. När världen krymper genom globalisering och allt fler människor bor och arbetar i andra länder så ökar kontakten med människor som kommer ifrån mycket diversifierade ursprung.En förbättring och hantering av människor med olika kulturella ursprung kräver en utveckling av motivation, ledarskap och produktivitet för att utvecklas så effektivt som möjligt som företag.

Fusioner av myndigheter har blivit ett allt mer vanligt inslag i Europa och innefattar bland annat samgåenden mellan starka universitet och mindre högskolor. Anledningen till fusionerna är att skapa kvalitet i utbildningen, framförallt hos den mindre högskolan. Dock finns det aspekter som talar emot sammanslagningar då de kan skapa negativa effekter, främst på grund av kulturskillnader mellan de samgående myndigheterna.Förändringar är något som uppstår frekvent i organisationer och något som då påverkas i stor utsträckning är organisationskulturen. Uppsatsens syfte är att undersöka hur organisationskulturer förväntas bli påverkade i samband med en fusion. Fokus ligger på de kulturella skillnader som finns mellan samgående myndigheter, där den ena organisationen är större och har mer inflytande än den andra.I teoridelen av uppsatsen behandlas förändringar i organisationen, där människan har en huvudroll för utfallet av fusionen.

Ledarskapsforskning och forskning kring ledarskapskulturer har varit ett populärt ämne det senaste decenniet och det finns stor tillgång till uppsatser, artiklar och böcker inom ämnet. Enligt Mats Alvesson är det svårt att sätta fingret på ämnet ledarskapskultur och skapa en definition av just begreppet kultur. En annan intressant utgångspunkt inom ledarskap har varit den forskning som handlar om att försöka se hur tydligt det tidiga ledarskapet och kulturen format ledarskapskulturen som återfinns senare inom organisationer.Syftet är att ge en djupare förståelse för vilka utmärkande drag från ledarskapskulturen och ledarskapet som fanns under 1970-1980 talet på IKEA som lever kvar än idag och beskriva de verktyg som IKEA använder sig av för att behålla kulturen. Frågeställningar som uppsatsen avser att besvara är: Hur mycket av den initiala ledarskapskulturen som är bestående i ett internationellt expanderande företag över en viss tidsperiod? Vilka verktyg använder sig IKEA av för att hålla ledarskapskulturen intakt?Fallstudien baserades på en kvalitativ studie för att kunna ge en djupare förståelse för vilka utmärkande spår från ledarskapskulturen och ledarskapet som fanns under 1970-1980 talet på IKEA som lever kvar än idag.

För dagens och morgondagens barn och vuxna i det mångkulturella och globaliserade samhället, blir kunskapen om andra kulturer helt avgörande. Det har bidragit till en förändring som kräver ökad förståelse och medkänsla hos individer eftersom möten med främmande kulturer har blivit en alltmer viktig del av vardagen.Detta arbete handlar om pedagogens uppdrag att arbeta med mångfalden, förhållningssätt, kulturell bakgrund samt samverkan. Studiens fokus har varit att undersöka hur nio förskollärare uppfattar om mångkulturella frågor och hur pedagoger arbetar med ett interkulturellt förhållningssätt. Genom kvalitativa intervjuer har förskollärarnas varierande uppfattningar vaskats och som sedan analyserats. Avsikten är att skapa utökad kunskap för att förstå en del av det komplexa samhället.I tidigare forskning framkommer det att den mångkulturella utbildningen i högskolan inte kom igång förrän på 1990 talet, det innebär att skolan långsamt försöker hitta nya interkulturella former.

En traditionell uppfattning som den humanistiska tolkningen tog över från tidigare tolkningar var att Utopia är att betrakta som Mores egen idealstat, något som innebar att den ursprungliga frågeställningen främst gällde vilken sorts ideal denne strävat efter att beskriva. Som vi senare kommer att se så tycks det dock som att denna bild gradvis har framstått som alltmer problematisk när man väl börjat analysera Utopia som ett verk författat inom en viss historisk och kulturell kontext, varför man började anpassa den för att överensstämma med en ökad kunskap om More och hans samtid. Från att ursprungligen ha betraktas som relativt självklar har således bilden av Utopia som en utopi under 1900-talet kommit att bli föremål för debatt, såväl när det gäller vilken sorts ideal More ville förmedla, i vilken grad han avsåg att göra detta, och till slut också huruvida detta alls var hans avsikt.Ett övergripande syfte med denna uppsats är att studera denna utveckling för att undersöka hur och varför bilden av Utopia som en entydig skildring av ett idealsamhälle kom att förändras när verket studerades under den humanistiska tolkningens premisser. För att klargöra detta förhållande lyfts ett antal läsningar av Utopia inom den humanistiska tolkningen fram för att analyseras. Styrande frågeställningar blir här hur man inom dessa väljer att framställa Mores verk, vilka argument man använder sig av för att befästa denna tolkning och eventuella bakomliggande motiv för dessa, hur man förhåller sig till de problem som uppstår när den traditionella bilden av Utopia möter den humanistiska tolkningens perspektiv, samt hur de olika tolkningarna förhåller sig till varandra.

Idag satsar många nationer resurser på att utveckla kulturella och kreativa näringar. Med en ökad kulturkonsumtion och ett skifte från traditionell tillverkningsindustri till kunskapsekonomi, anser man att det är en viktig näring där insatser kan skapa stora värden. I Sverige finns myndigheter så som Tillväxtanalys, Tillväxtverket och Vinnova, som har uppdraget att ge ett nationellt stöd till utveckling av dessa näringar. Enskilda regioner arbetar även med att utveckla näringarna regionalt. En god förutsättning för innovationer och tillväxt i regioner, är samverkan mellan olika områden.

Följande är en studie som tar sin utgångspunkt i ett förändringsarbete som pågår på Abba Seafood. Initiativet till en förändring har tagits på ledningsnivå där målet är få till stånd en förändring inom kulturen, genom att ta avstamp från ett mer problemorienterat förhållningssätt till ett mer lösningsorienterat. Syftet med uppsatsen är att undersöka de föreställningar som ledningsgruppen respektive produktionspersonalen har gällande den pågående förändringsprocessen och att ställa dessa i förhållande till varandra. Studien avgränsas till att fokusera på hur förändringsarbetet tagit sig uttryck inom produktionen i Kungshamn samt på en ledningsnivå, övriga delar av företaget är således inte inkluderade i denna studie. För att uppnå studiens syfte användes följande forskningsfrågor: ?Hur uppkom förändringsinitiativet och vilka uttryck har det tagit sig inom ledningen respektive produktionen??, ? Hur kan Abba Seafoods förändringsprocess beskrivas utifrån olika förändringsstrategier? ?Vad krävs för att implementeringen av ett förändringsarbete skall nå samtliga led inom en organisation??.

Idag har cirka 20 procent av Sveriges befolkning invandrarbakgrund. Trots detta är invandrare som målgrupp mycket ouppmärksammade. Sverige är idag en mångkulturell marknad, och därför är det viktigt för företag och organisationer att ständigt revidera sin bild av kunder och deras önskemål och behov. Banken spelar en central roll för landets finansiella system och är ett tjänsteföretag som nästintill alla människor kommer i kontakt med. Bankmarknaden för privatkunder kännetecknas av långsiktiga kundrelationer.

Bakgrund Skolinspektionen konstaterar att Malmö inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att säkerställa att förskolan medverkar till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Därför beslutade förskoleförvaltningen att modersmålstödet till Malmös förskolebarn skulle förändras i grunden. Modersmålsstödet ska bli en naturlig del i det vardagliga arbetet och alla medarbetare ska arbeta i vardagen med att stödja och skapa möjligheter för barn att utveckla alla sina språk. I den mångkulturella förskola pedagogerna möter idag ställs krav och ges utmaningar i arbetet med flerspråkigheten. Förskolan har som uppdrag att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.

SAMMANFATTNING Turismen är den största folkvandringen i modern tid. Under år 2008 reste 922 miljoner turister, denna siffra beräknas stiga till 1,6 miljarder år 2020. I många år har turismindustrin blivit utmanad av media och myndigheter att ge ett snabbt socialt ansvar, till följd av öppna gränser och arbetskraftens migration. Två speciellt besvärliga fenomen är, människohandel och barnsexturism. Denna problematik är vanlig i Thailand, ett land med rykte om att vara en sexdestination. Thailand är idag en stor turistdestination med ungefär 14 500 000 miljoner turister varje år.

Läsning av barnlitteratur anses i den svenska läroplanen vara en viktig del av undervisningen då den kan bidra till personlighetsutveckling, kulturell förståelse och motivation till vidare läsning. Att lära sig läsa är en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig skönlitteraturen. Ett sätt är genom läsinlärningsmetoden whole language som med hjälp av kiwiböckerna fått genomslag i flera svenska skolor. Kiwimaterialet är ämnat för att skapa läsförståelse samt läsintresse och är baserat på småböcker från Nya Zeeland. Då både val av läsinlärningsmetod och barnlitteratur är viktiga delar i elevers läsutveckling, väcktes en undran om det går att sammanföra traditionell barnlitteraturläsning med kiwiböckernas systematiska upplägg och färdiga bokmaterial.

Sverige har kommit att förändras i takt med att inflyttningen av folk av annan etnicitet och kulturer har ökat på senare decennier. Sverige har nuförtiden en kulturell och etnisk mångfald som är ett resultat avkrissituationer i omvärlden och där Sverige har kommit att bli ett nytt hem för många. Konsumenterna i Sverige är med andra ord inte lika homogena som förr. Samtidigt har marknadsföringen genomgått ett paradigmskifte där professionella har alltmer gått från transaktionsmarknadsföring till relationsmarknadsföring där allt större tyngd sätts på att känna kunden ochskapa en tillit och en förtroendeingivande relation med denne. Direktmarknadsföring är den metodik som vi har utgått ifrån inomrelationsmarknadsföringen.