Syfte Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur elever i en särskolekontext kan stödjas i sin skrivutveckling genom ett förändrat arbetssätt. Kan ett förändrat arbetssätt i form av en modellerande undervisning i en socio-kulturell kontext, och med bildstöd och skrivmallar, stödja elevers förutsättningar att formulera och överföra sina tankar till skrift?TeoriDen teoretiska utgångspunkten är det sociokulturella perspektivet på lärande där lärande sker i en social kontext och i samspel med andra människor där elevens proximala utvecklingszon utmanas.MetodStudien ingår inom det specialpedagogiska verksamhetsområdet och har en samhällsvetenskaplig relevans. Ansatsen är övervägande kvantitativ då den avser att mäta effekten av en intervention men det finns kvalitativa inslag då effektens storlek mäts genom en jämförande för- och eftertest i form av en lärarskattning av elevers texter. SlutsatserEffekten av interventionen visar på ett positivt resultat.

Denna studie syftar till att undersöka vilken plats och betydelse kristendomen har och har haft över tid i religions-, historie- och samhällskunskapsundervisningen när det gäller att leva tillsammans i ett samhälle, familj eller bara som man och kvinna. Studien syftar också till att undersöka vilken betydelse kristendomen har för barn och ungas kulturella identitet och hur skolan kan bidra till att utveckla denna hos barn och unga. Metoden som använts är en så kallad textstudie, vilket innebär att olika texter studeras och jämförs för att ge svar på frågeställningarna och syftet. Den litteratur jag har studerat främst är kurslitteratur i ämnen historia, religion och samhällskunskap för mellanstadiet, årskurs 4 till och med 6. Böckerna är publicerade mellan tidsepokerna 1960-2010.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om Sverige som ett multikulturellt samhälle begränsar religionsfriheten och det fria valet av kultur utifrån användandet av slöja. Teorierna är Bhikhu Parekhs teori om och när man är skyldig att respektera en annan kultur; Susan Moller Okins teori om att grupprättigheter bidrar till förtryck av kvinnor inom minoriteter; och Anne Phillips teori om att sökandet efter ett jämställt samhälle i själva verket kan begränsa den fria viljan. Anne Sofie Roald och hennes redogörande av religionsfrihet i Sverige har använts som tidigare forskning. Kvalitativ forskningsintervju utgör metoden. Intervjuer av tre unga kvinnor om hur de blir bemötta i det svenska samhället utgör empirin och resultatet av undersökningen är att det svenska bemötandet inte begränsar eller bryter mot religionsfriheten med undantag om grupprättigheter fråntas och slöjan förbjuds, då det begränsar det fria valet till kultur..

The purpose of the essay is to discuss from the theory about the established and the Outsiders if the Culture Centre Blå Stället can serve as a meeting point between the majority of the people and the minority of the people in Gothenburg. The idea of Blå Stället is that it shall work as a house available for everyone and as a cultural meeting point between people in and outside Angered. I argue if Blå Stället really is a place where people from Gothenburg as a whole go or if there are some hindrances for their visions. My study is comprised of interviews with three of the staff at Blå Stället. With the theory about the established and the outsiders I want to show that the division in the city between ?them? and ?us? has to do with differences of power.

This paper deals with Will Kymlicka's and Charles Taylor's theories of multiculturalism, and the criticism of these theories by Jürgen Habermas and Seyla Benhabib. It also gives a brief background to the Swedish integration and minority policies and places them in relations to the academic discussion. Taylor advocates cultural survival to be a legitimate policy objective and Kymlicka argues that rights should be diversified in order to adapt to different needs of cultural minorities. The thesis aims to confront the theories with interviews of four persons who voluntarily or by profession work for the interest of minorities. The theories have been operationalized as questions and structured in four themes with the purpose of analyzing the interviews.

Ljudet a?r ett intressant kommunikationsmedium som utnyttjar varje individsegna erfarenheter och fo?resta?llningar da?r associationer fa?r stort utrymme. Mu-seer som idag kan va?lja fra?n ett stort urval av medier har mycket att vinna ge-nom att anva?nda sig av ljud - inte enbart fo?r att tekniken tilla?ter det.Den ha?r uppsatsen har fo?r avsikt att underso?ka ljudets mo?jligheter som kom-munikationsmedium i utsta?llningar. Syftet a?r att sprida ljus o?ver detta fo?rha?l-landevis outforskade omra?de som jag anser har ma?nga outnyttjade mo?jligheter.Fo?r att avgra?nsa min underso?kning har jag valt att studera utsta?llningen Dro?m-mens syster som finns pa? Va?rldskulturmuseet i Go?teborg.

Denna uppsats behandlar argumentationen kring folkskolla?rarnas lo?nedebatt som presenteras i Svenska la?raretidning a?r 1906. Fokus ligger pa? argumentationen kring lo?nefo?rslaget som tidningen presenterar, vilka argument som anva?nds och vilka delar tidningen tar upp. Detta har gjorts genom en argumentationsanalys utga?ende fra?n Toulmins (1958) argumentationsmodell.

Studiens fr?gest?llningar och syfte ?r att ta reda p? hur f?rskoll?rare uppfattar och resonerar kring begreppet popul?rkultur, f?r att d?refter unders?ka om deras f?rst?else f?r begreppet har en koppling till huruvida de implementerar popul?rkultur i sitt pedagogiska arbete i f?rskolan. Studien utg?r fr?n ett sociokulturellt perspektiv d?r v?rt insamlade empiriska material bygger p? kvalitativa intervjuer. Den teknologiska utvecklingen har och forts?tter utvecklas i hastig takt fram?t och barn som v?xer upp idag m?ter sk?rmar och olika digitala medier i st?rre utstr?ckning j?mf?rt med barn fr?n tidigare generationer. I f?rskolans l?roplan (Skolverket, 2018) framg?r det tydligt att de som arbetar i f?rskolan ska ta vara p? barns intresse och nyfikenhet.

The aim of this paper is to examine the experience of two Swedish women who survived the tsunami catastrophe in Thailand 2004. Through their biographies, Sävstam and Ernsth-Ohlsson have revealed their experiences, before, during and after the tsunami catastrophe. Coping theory is used to explain how they cope with the consequences of the tsunami catastrophe, and how culture affects the coping process. Pargament´s (1997) theories in coping are used to examine this paper. Pargament argues that the coping process is influenced by the culture context of the individual.

Syftet med den här studien var att belysa socialarbetares erfarenheter av klienter från kollektivistiska kulturer och med tanke på att i Sverige idag har invandringen ökat och särskilt med personer från kollektivistiska kulturer. Fågeställningarna var ? Hur stor är erfarenheten av personer från kollektivistiska kulturer och den andra var att ta reda på om det fanns någon uppfattning om vad som främjar och hindrar arbetet med klienter från kollektivistiska kulturer. Resultatet visar att erfarenheter och kulturell empati var något som främjade både första mötet men även arbetet i helhet och något som ökade ens personliga empatiska förmåga oavsett kultur och härkomst, samt att det som hämmade var språket och de olika traditionerna och strukturerna i hierariska familjer.. Kollektivistiska kulturer ökar i Sverige och med sig tar familjerna och individerna en annan kultur och levnadssätt.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på i vilka klassrumssituationer flerspråkiga elever i årskurs 2, upplever att andraspråksinlärningen blir meningsfull, samt att ta reda på vilken betydelse den kulturella identiteten har för andraspråksinlärningen.För att söka ett svar på syftet har en kvalitativ intervjustudie av flerspråkiga elever i årskurs 2 gjorts. Undersökningen har en sociokulturell syn på lärande. Frågeställningarna för undersökningen har varit; I vilka sammanhang och situationer upplever eleverna att andraspråksinlärningen är meningsfull? Vilken betydelse har elevens kulturella identitet för en meningsfull andraspråksinlärning?Undersökningen visar att eleverna tycker om att skriva texter där de själva får välja innehållet och de väljer vad de ska skriva om efter deras egna erfarenheter och intressen. De tycker det är roligast att läsa när de får läsa litteratur som de har valt själva från bokbussen eller hemifrån.

Föreliggande studie har behandlat elevers framtidsvisioner i ett segregerat Malmö. Syftet med undersökningen har varit att studera samband mellan elevers sociala bakgrund och deras framtidsvisioner avseende karriärplaner, samt vilka personer som de ansåg vara av betydelse i samband med studieval. Undersökningen har genomförts med hjälp av en kvantitativ metod, där elever från skolor i olika områden, med olika sociala bakgrunder ingått. De teoretiska ansatser vi använt oss av är Pierre Bourdieus teori där begrepp som kapital och habitus varit användbara i utformningen av analys, samt Ziehes teori om kulturell friställning. Av undersökningen har framgått att eleverna från den skola med högre socioekonomisk bakgrund, i större utsträckning tenderar att vilja välja högskolestudier samt att denna grupp oftare ser sina föräldrar som förebilder. Det har även framkommit att samma undersökningsgrupp var mer osäkra på framtida karriärplaner och att eleverna i större utsträckning såg sina föräldrar som mer betydelsefulla i val av karriärplaner..

Bakgrund: Allt fler personer kommer till Sverige från länder där kulturen skiljer sig från den svenska. Många av dessa personer har genomgått svåra trauman och det är en utmaning för den svenska vården att möta och hjälpa dessa personer. Flyktingar och sjuksköterskor har oftast olika förväntningar på möten i vården. Syftet med studien var att belysa upplevelser av möten mellan flyktingar och sjuksköterskor i den svenska vården. Metod: Innehållsanalys baserad på åtta artiklar med kvalitativ ansats.

Detta a?r en kvalitativ och kvantitativ studie som underso?ker hur kvinnliga och manliga makthavare framsta?lls i TV4:s och SVT:s morgonprogram Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige. Vidare underso?ks om det a?r na?gra skillnader mellan den kommersiella kanalen respektive den public service-a?gda kanalen i bemo?tandet och framsta?llningen av makthavare i morgonprogrammen.De tva? morgonprogrammen Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige underso?ktes genom totalt 28 klipp som sa?ndes i september och oktober 2012. Den kvantitativa studien har anva?nts fra?mst till ma?tbara fra?gor fo?r att underso?ka bland annat om tonen i intervjun a?r va?nskaplig, granskande eller neutral, om a?mnet i intervjun a?r ha?rt eller mjukt samt om samma tid la?ggs pa? profession och person na?r det ga?ller kvinnliga respektive manliga makthavare.

Uppsatsen tar avstamp i tidigare forskning om kulturella skillnader vid interaktion i Öresundsregionen. Vår utmaning och ambition har varit att se vilka möjligheter som finns vid det gränsöverskridande samarbete mellan organisationer i regionen. För att kunna jämföra, då och nu, utgår vi från ett tidsperspektiv från mitten av 1990-talet fram till idag. Uppsatsen kan ses som en kvalitativ fallstudie som är både kumulativ och byggd på intervjuer. Representanter från de två organisationerna, HH-samarbetet och HH-Ferries, ingår i intervjuerna.