Globalt sett har den rapporterade förekomsten av typ 2-diabetes ökat från 150 miljoner drabbade människor 1980 till nästan 350 miljoner idag. Typ 2-diabetes är ett växande globalt hälsoproblem vars förekomst associeras med ökningen av fetma över hela världen och att människor idag lever ett mer inaktivt liv. Syftet med denna litteraturöversikt är att ur ett mångkulturellt perspektiv beskriva patientens upplevelse av att leva med diabetes och att få vård samt beskriva sjuksköterskans kompetens. Litteraturöversikten är baserad på elva vetenskapliga artiklar varav sju kvalitativa och fyra kvantitativa. Resultatet visade att språkbarriärer upplevs som ett hinder för personcentrerad vård av både sjukvårdspersonal och patienter.

Modernismens storhetstankar om mänsklighetens obegränsade kapacitet har gjort den postmoderna människan smärtsamt medveten om mänsklighetens begränsningar. Medvetenheten förvandlar bland annat den problemfria semestern till en moralisk terräng. Valet av semester anses påverka både resenären och värddestinationen. I denna undersökning söks en förståelse för samtida moraliskt resande genom att studera volontärresans arrangemang och volontärresenärers upplevelser. Teorier som behandlar kulturell identitet, turismens kultur, den postmoderna resenären samt moraliskt resande och hållbar turismutveckling kopplas till empiri grundad på djupintervjuer med volontärresenärer samt representanter från två olika volontärresearrangörer.

Syfte och fra?gesta?llningar: Syftet med studien a?r att underso?ka pa? vilka sa?tt och vilka metoder tva? olika mediekanaler anva?nder sig av fo?r att o?vertyga och skapa trova?rdighet om HPV-vaccinet. Metod och material: Kritisk diskursanalys pa? ett avsnitt ur samha?llsprogrammet TV4 Kalla Fakta och tidningsartiklar ro?rande HPV-vaccinet.Huvudresultat: Framsta?llning av HPV-vaccinet skiljer sig va?sentligt a?t vid granskning av Kalla Fakta och tidningsartiklarna. Metoderna som anva?nds i texterna fo?r att skapa trova?rdighet a?r expertutla?tanden och skapa fo?rtroende med tittarna och la?sarna.  .

N?r jag p?b?rjade mina studier p? kandidatprogrammet Kultur drog jag mig f?r att svara p? fr?gor om vad jag g?r om dagarna. Jag m?rkte att jag sk?mdes till f?ljd av mitt studieval. Jag tyckte det var sv?rt att bem?ta det ifr?gas?ttande och den of?rst?else som jag upplevde att folk i min omgivning m?tte mig med.

Bristf?llig arbetsmarknadsintegration ?r ett samh?llsfenomen som drabbar b?de individerna och samh?llet. Syftet med denna studie har varit att belysa utomeuropeiska individers upplevelser p? den svenska arbetsmarknaden. Studien vill belysa b?de m?jligheter och hinder som dessa individer m?ter n?r det g?ller att f? tilltr?de till f?rv?rvslivet.

Bakgrund I Sverige o?kade den totala ko?ttkonsumtionen mellan a?ren 2000-2010 med 20 % per capita. Rekommendationer fra?n Svenska Livsmedelsverket a?r da?remot att minska intaget av charkprodukter och ro?tt ko?tt, samt att o?ka intaget av gro?nsaker och baljva?xter.Syfte Syftet med denna studie var att inom Umea? kommuns projekt, ?En vegetarisk dag i veckan?, utva?rdera elevers upplevda delaktighet kring skollunchen samt deras insta?llning till och efterfra?gan av vegetarisk skollunch.Metod I programmet esMakerNX2 utformades en enka?t som delades ut via mail, samt i pappersform till elever vid en gymnasieskola i Umea? kommun som deltog via ett bekva?mlighetsurval, va?rterminen 2014. Insamlat data analyserades i IBM SPSS Statistics 21 med signifikansniva?n p<0,05.Resultat Totalt besvarades 122 enka?ter varav 68 flickor och 54 pojkar.

Syftet med detta fördjupningsarbete är att belysa vilka hinder som kan uppstå vid mötet i patientens hem då patient och sjuksköterska har olika kulturell bakgrund, samt beskriva några av de faktorer som kan främja mötet. Då vi genom vårt arbete i hemsjukvården i invandrartäta områden dagligen möter patienter med invandrarbakgrund finns risk att kulturkrockar uppstår. Hur får vi patienter med invandrarbakgrund att känna sig som en del i ett sammanhang och hur får vi patienten att känna tillit och delaktighet? Vi har valt att göra en kvalitativ analys av 11 vetenskapliga studier och en doktorsavhandling. I studierna ingår sjuksköterskor, anhöriga och patienter.

Syfte och fra?gesta?llningar: Syftet med studien a?r att underso?ka pa? vilka sa?tt och vilka metoder tva? olika mediekanaler anva?nder sig av fo?r att o?vertyga och skapa trova?rdighet om HPV-vaccinet. Metod och material: Kritisk diskursanalys pa? ett avsnitt ur samha?llsprogrammet TV4 Kalla Fakta och tidningsartiklar ro?rande HPV-vaccinet.Huvudresultat: Framsta?llning av HPV-vaccinet skiljer sig va?sentligt a?t vid granskning av Kalla Fakta och tidningsartiklarna. Metoderna som anva?nds i texterna fo?r att skapa trova?rdighet a?r expertutla?tanden och skapa fo?rtroende med tittarna och la?sarna.  .

Ungefär 14 procent av den svenska befolkningen utgörs av invandrare. Studier visar att många invandrare är utsatta i samhället då de kommer till ett nytt land. Denna utsatthet kan vara språksvårigheter, arbetslöshet, rasism och diskrimination. I samband med att invandringen ökar i Sverige ökar även sannolikheten att man som sjuksköterska kommer i kontakt med patienter med annan kulturell bakgrund. På så sätt kan det uppstå det kulturkrockar i mötet med invandrarpatienter.

Syftet med denna uppsats är att kasta ljus över ämnet Corporate Social Responsibility (CSR). Inom detta ämne kommer fokus att ligga på det initiativ som heter Global Compact (GC), och som blivit föremål för såväl beundran som skepticism. Målet är att utröna om GC i Sverige blivit, eller är i riskzonen för att bli, en front för det som i uppsatsen kallas kulörtvätt, eller om det tvärtom är en välfungerande sammanslutning som hjälper till att sprida CSR. Frågeställning: �Hur och vart åberopar de svenska företagen sitt medlemskap i Global Compact?�, �Av vilka anledningar ansluter sig företag till Global Compact?�, �Vilka effekter kan företagens frivilliga val av Global Reporting Initiative (GRI) som rapporteringssystem ha på de åtaganden av transparens och kommunikation som Global Compact medlemskapet för med sig?� Metod: För att uppfylla syftet och frågeställningarna används en kvantitativ och en kvalitativ metodel. Intervjuer har genomförts med Global Compacts svenska medlemsföretag och dessutom har hemsidor, årsredovisningar, artiklar samt litteratur inom området använts.

Kursplanen för ämnet svenska framhåller i många passusar vikten av att möjliggöra elevers personliga utveckling. I ämneskommentaren för svenskämnet används ordet identitet vid tre tillfällen. I denna kontext, i och med att ett klassrumsklimat där elever och lärare gemensamt diskuterar exempelvis måluppfyllelse kräver av parterna att ha gjort klarhet i vad de diskuterar, faller det sig naturligt att fråga hur begreppet identitet uppfattas av elever. Uppsatsens syfte var att med hjälp av en fenomenografisk femstegsmetod beskriva vilka olika tankar kring identitet som eleverna genom skriftspråket strukturerar, men också att granska vad elevtexterna har gemensamt. Efter att ha brutit ned elevuppsatserna i citat och bildat innebördskategorier utkristalliserades sju innehållsskategorier.

Bakgrund Arbetsterapeuter har en central roll i ryggm?rgsskadade patienters str?van mot ett meningsfullt aktivitetsliv. Ungef?r 330 personer per ?r f?rv?rvar en ryggm?rgsskada i Sverige. En ryggm?rgsskada p?verkar funktionen nedanf?r skadest?llet och aktivitetslivet f?r?ndras.

Studiens syfte var att föra en diskussion utifrån en enkätundersökning av två niondeklasser och en åttondeklass rörande deras musikvanor. Jag utgick från Ove Sernhedes diskussion om kulturell friställning och undersökte om den är applicerbar på ungdomar i dag år 2007.Till grund för uppsatsen ligger dels en empirisk studie i form av en enkätundersökning utförd i två olika skolor på elever i åldrarna 14-15 år gamla och dels en litteraturgranskning av tidigare skriven litteratur inom problemområdet.Jag har kommit fram till att Ove Sernhedes teori om kulturell friställning delvis i sin ursprungliga version ej längre är applicerbar på ungdomar i dag år 2007. Dagens unga, tillika The MeWe Genaration, är inte kulturellt friställda till så vida att de som sina generationsföregångare är vilsegångna i det virrvarr av stilar, tecken och symboler som samhällets upplösta normer och traditioner bidragit till. Ungdomens rotlöshet har nu i stället förvandlats till ungdomens flyttbara rötter, ett bejakande av livets möjligheter och val i stället för en flykt från dess krav och stress. Slutligen har jag även kommit fram till att ovannämnda förändringar har tagit sig konkreta uttryck i hur de förhåller sig till populärmusik..

En postkolonialistisk studie om Tornedalen. Genomförd genom närläsning av två romaner, skrivna därifrån. Som komplement används postkolonialistiska teorier samt identitets- och minoritetsteorier..

I studien undersöks individers olika behandling i det svenska skolsystemet utifrån etnisk, kulturell och religiös härkomst. Fokus ligger på skolans styrdokument och den teoretiska utgångspunkten är den universalistiska och mångkulturalistiska perspektiven på hur en individ ska behandlas och vilka fri- och rättigheter den ska kunna åtnjuta. Studien belyser de olika perspetiven och eventuella spänningar dem emellan. Slutsaten är att båda perspektiven finns representerade i styrdokumenten och att spänningar faktiskt existerar. Där till konstateras det att det universalistiska perspektivet alltid har ett övertag gentemot det mångkulturalistiska.