Infertilitet Àr ett globalt problem som drabbar ungefÀr 186 miljoner kvinnor vÀrlden över. Infertilitet medför ett stort lidande och pÄverkar kvinnor psykiskt, fysiskt, kulturellt och emotionellt. DÄ sjuksköterskan har ett ansvar att upptÀcka och lindra lidande Àr det av relevans att ha kunskap om kvinnors upplevese av infertilitet. Syftet i litteraturstudien var att belysa kvinnors upplevelse av infertilitet. Metoden i studien Àr en litteraturstudie dÀr innehÄllet utgörs av elva vetenskapliga artiklar.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en förstÄelse för vilka arbetssÀtt pedagoger i förskolan anvÀnder sig av i arbetet med flersprÄkiga barn och deras sprÄkutveckling. Detta examensarbete Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ sex semistrukturerade intervjuer med pedagoger frÄn tre olika förskolor. I studien anvÀnds ett sociokulturellt perspektiv samt begreppen proximal utvecklingszon och mediering. I studiens resultat framhÀver pedagogerna att flersprÄkigheten bidrar med mycket i verksamheten, som t.ex. att barn och pedagoger lÀr av varandra om varandras olikheter och det skapas en gemenskap dÀr barn kan kÀnna en stolthet över sitt ursprung.

Syftet i studien var att beskriva, analysera och försöka förstÄ vad lÀrarkompetens var, men Àven att forskningsmÀssigt inringa regeringens sju grundkompetenser. För att besvara syftet anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod grundad i hermeneutisk teori. Studien byggde pÄ kvalitativ intervjuer samt en litteraturstudie. I studien intervjuades Àven verksamma gymnasielÀrare i en gymnasieskola i en mellanstor stad i Sverige. Resultatet av denna studie var att en lÀrare har lÀrarkompetens nÀr han/hon har en pedagogisk grundsyn, olika vÀrderingar, god attityd och reflektions- förmÄga.

Bakgrund: Barn som upplevt flykt m?ter komplexa psykologiska, fysiska och sociala utmaningar. Flyktingbarn utg?r en s?rskilt s?rbar grupp, d?r sjuksk?terskan har en avg?rande roll i att ge v?rd som fr?mjar trygghet, tillit och v?lbefinnande. Sjuksk?terskan har ett ansvar att bedriva personcentrerad v?rd.

Det övergripande syftet med den hÀr uppsatsen Àr undersöka hur barn och unga upplever kultursatsningar som berör dem. FrÄgestÀllningar som har anvÀnts för att nÄ fram till syftet Àr: Hur ser barn och unga pÄ offentligt finansierade kultursatsningar jÀmfört med egen kulturell aktivitet? Hur ser barn och unga pÄ medbestÀmmandefrÄgor?Upplever barn och unga att de kan pÄverka kultursatsningar som görs i den utstrÀckning som de vill? Hur skulle barn och unga vilja utforma kultursatsningar för dem om de fick bestÀmma? Hur tÀnker barn och unga om artikel 12, 13 och 31 i Konventionen om barnets rÀttigheter? Skiljer barn och unga pÄ begrepp som kultur och fritid?PÄverkar det pÄgÄende paradigmskiftet som barndomsbegreppet och barnkulturbegreppet genomgÄr barns och ungas syn pÄ kultursatsningar som berör dem?Jag har genomfört en materialinsamling i form av en skriftlig enkÀt som ca 700 skolbarn har besvarat och en kvalitativ del dÀr jag genom 21 intervjusamtal och ett tjugotal spontana samtal har frÄgat barn och unga i Äldrarna 4 till 17 Är om hur de ser pÄ kultur och kultursatsningar. Jag anvÀnder hÀr Àven ungas svar frÄn en av BOŽs webbfrÄgor.Studien vilar pÄ en hermeneutisk grund dÀr tidigare teoretiskt material och forskning har anvÀnts kring utgÄngspunkter som makt och diskurs, barndom och barndomsdiskurser, kultur och barnkultur, barnets rÀtt till sitt eget perspektiv samt metoder och tillvÀgagÄngssÀtt vid materialinsamling frÄn barn och unga.Jag har vid sammanstÀllning av materialet frÄn mina informanter funnit att barn och unga vill i större utstrÀckning Àn nu bli tillfrÄgade angÄende satsningar pÄ deras kultur och fritid. Barn och unga skiljer inte pÄ begrepp som kultur och fritid, de vill nÄs av mer kultur och de vill vara med och utforma kulturutbudet sÄ att det passar deras ekonomi och situation.

Diskussioner kring kulturell ma?ngfald har la?nge varit och a?r fortfarande ho?gaktuellt i arbetsmarknadspolitik och organisationer. Da? majoriteten av tidigare forskning har fokuserat pa? de organisatoriska utfall som kulturellt ma?ngfaldiga ledningsgrupper genererat i, motiverades en studie som underso?ker arbetsprocessen. Trots ett allt sto?rre uttalat intresse fo?r ma?ngfald i fo?retagsledningar finns fortfarande brister i praktiken, och tidigare forskning har lyft fram ba?de fo?r- och nackdelar med kulturell ma?ngfald i arbetsgrupper.

syftet med studien var att beskriva faktorer som har betydelse vid interaktiva kommunikativa omvÄrdnadshandlingar vid rehabilitering avseende patienter som har afasi/dysfasi..

Titel: Hur fÄr man ?Carmen? att gÄ pÄ ?Trollflöjten?? Om GöteborgsOperans kommunikation för att nÄ en publik med en bred etnisk mÄngfaldFörfattare: Helena E:son AlmUppdragsgivare: GöteborgsOperanKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbete, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2012Handledare: Britt BörjessonAntal ord: 18 483Syfte: Att undersöka de kommunikativa aspekterna av GöteborgsOperans svÄrigheter att nÄ en publik med en bred etnisk mÄngfaldMetod: Kvalitativ studie med djupintervjuer och fokusgruppsamtalMaterial: Analys av samtalsintervjuer och fokusgruppsamtal med sammanlagt tio personer med en annan nationell, etnisk och kulturell bakgrund Àn svensk. De sju fokusgruppsmedlemmarna Àr studenter vid MÄngkulturella Folkhögskolan i Angered, Göteborg och de tre andra har valts ut för att de utnyttjat ett erbjudande frÄn GöteborgsOperan som delats ut i samband med Göteborgs Stads medborgarskapsceremoni till nyblivna svenska medborgare pÄ Nationaldagen 2012.Huvudresultat: Studien visar att huvudskÀlen till att de representanter för den etniskt mÄngfaldiga publiken som intervjuats inte besöker GöteborgsOperan i sÄ stor utstrÀckning, frÀmst hÀnger samman med brist pÄ vana och erfarenheter, och i förhÄllandevis liten grad hÀrrör till nationell, etnisk eller kulturell bakgrund. Andra orsaker Àr ekonomiska förutsÀttningar, liksom en vanligt förekommande (miss)uppfattning om GöteborgsOperans prissÀttning. Det utmÀrkande för gruppen som helhet Àr nÄgot begrÀnsade kunskaper i svenska sprÄket.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur gymnasieungdomar tÀnker och reflekterar kring begreppet mÄngkultur och dess innebörder.Studien har en kvalitativ ansats och bygger pÄ fokusgruppsintervjuer som undersökningsmetod. TvÄ fokusgruppsintervjuer har genomförts med fem deltagare i varje. Samtliga av deltagarna gick tredje Äret pÄ gymnasiet i yrkesförberedande program.Undersökningen visar att deltagarna i studien har övergripande negativa tankar kring mÄngkultur. Flera av dem menar att det innebÀr betydligt fler problem i samhÀllet Àn det ger möjligheter. Det uttrycks Àven en viss motvilja till att leva i ett mÄngkulturellt samhÀlle och flera av deltagarna talar till förmÄn för ett monokulturellt alternativ.

Abstract Carlberg Ferdell, Ann (2011) Barn frÄn utsatta miljöer. Fem pedagoger berÀttar om hur de förstÄr och arbetar med utsatta barn. LÀrarutbildningen, Malmö Högskola Detta arbete handlar om utsatta barn och vilka signaler pedagogerna uppmÀrksammar nÀr de misstÀnker att ett barn far illa. Syftet med arbetet Àr att fÄ en inblick i hur man pÄ tvÄ förskolor uppmÀrksammar och arbetar med barn frÄn utsatta miljöer. FrÄgestÀllningen Àr: Hur förstÄr och hanterar pedagoger vid tvÄ förskolor barn frÄn utsatta miljöer? Den empiriska undersökningen grundar sig pÄ intervjuer med fem pedagoger pÄ tvÄ förskolor som arbetar med barn mellan ett och fem Är. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna Àr vÀl medvetna om och förstÄr vilka signaler barn i utsatta situationer sÀnder ut.

Matematik Àr en social och kulturell företeelse som berör oss alla. Vuxna och barn kommer dagligen i kontakt med matematik i nÄgon form. Förskolan har enligt Skolverket (1998) i uppdrag att frÀmja barns lÀrande, bland annat i matematik i en trygg och stimulerande miljö. För att uppnÄ strÀvansmÄl i den behöver pedagogerna kunskap i Àmnet. De behöver Àven vetskap i hur och nÀr barn lÀr.

Examensarbetet Àr en litteraturstudie om för tidigt födda barn i skolan, men den neonatalape-rioden finns med som förklaringsgrund. Jag har valt att begrÀnsa mig till att i första hand an-vÀnda mig av litteratur publicerad under 1990-talet. Flertalet av forskarna pÄvisar en ökad risk för koncentrationssvÄrigheter och svÄrigheter i skolan. Fler för tidigt födda barn jÀmfört med kontrollgrupperna var i behov av specialundervisning i nÄgon form. Arbetet tar i första hand upp de skador för tidigt födda barn riskerar att fÄ, men det Àr viktigt att pÄpeka att 90% av de för tidigt födda barnen Àr friska och gÄr i vanlig klass i skolan..

Denna systematiska litteraturstudie handlar om definitioner av psykopatiska drag hos barn och ungdomar. Denna studie Àmnar redovisa hur psykopatiska drag kan yttra sig, om de Àr knutna till arv eller miljö samt huruvida dessa personlighetsdrag hos barn och ungdomar Àr tillfÀlliga eller bestÄende. Riskbedömningsinstrument som PCL: YV och APSD samt aktuell forskning kring genetiska och sociala förklaringar till psykopatiska drag hos barn och ungdomar Àr inkluderat. Psykopatiska drag hos barn och ungdomar Àr ett kontroversiellt Àmne. Studiens huvudsakliga frÄgestÀllning Àr; kan psykopati identifieras hos barn och ungdomar?.

Detta Àr ett examensarbete som undersöker barns och vuxnas tankar kring barns rum, med frÄgan:Hur skulle barns rum utformas om barnen fick bestÀmma och hur tÀnker barnens förÀldrar om utformningen?Syftet med undersökningen Àr att belysa barns rum hemma. Med utgÄngspunkt i drömrum och genom designpedagogiska workshops med vuxna och barn, undersöks miljön som skapas i barns rum och pÄ sÄ sÀtt kan ocksÄ en barnrumsdiskurs utkristalliseras. I förlÀngningen kan denna undersökning ge ny insikt i hur vi ordnar rum för barn och lÄter barn vara medskapare av miljö. Det Àr viktigt att betona att det bara Àr en barnrumsdiskurs bland mÄnga.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur Ätta lÀrare i grundskolan talar om att hantera kulturkrockar och kulturell mÄngfald i skolan. Vi har utgÄtt ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÄ vi tror att det sociala samspelet har betydelse för individens utveckling. I litteraturgenomgÄngen tar vi bland annat upp vad skolmyndigheterna sÀger och undervisningens innehÄll. Vi tar Àven upp lÀrarens bemötande och betydelsen av vilken instÀllning lÀraren har. Vi har undersökt hur 8 lÀrare beskriver sitt arbete med en mÄngkulturell klass.