Sök:

Sökresultat:

1813 Uppsatser om Kulturbärande tecken - Sida 59 av 121

Skillnad pÄ sprÄkutveckling och sprÄkutveckling : Att utveckla sprÄket med hjÀlp av Karlstadmodellen och TAKK

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur Karlstadmodellen och TAKK (Tecken somAlternativ och Kompletterande Kommunikation) kan anvÀndas i förskoleverksamheten för attfrÀmja hela barngruppens sprÄkutveckling.De metoder som har anvÀnds för att undersöka och svara pÄ frÄgestÀllningen Àr intervju ochenkÀtundersökning. Det gjordes tre olika intervjuer. En med en mamma till ett barn demDowns syndrom och som Àven Àr certifierad handledare i Karlstadmodellen. En med enbarnskötare som arbetat med ett barns sprÄkutveckling med hjÀlp av Karlstadmodellen. Ochden tredje intervjun gjordes med tre sjuksköterskor pÄ BarnavÄrdscentralen.EnkÀtundersökningen skickades ut till 16 förskolor och 14 svarade.

VarumÀrkeskapital för en elitidrottsklubb : En fallstudie av Almtuna IS

Att vara kreativ Àr idag en realitet företagen möter och som de mÄste konfrontera för att kunna hantera globala förÀndringar. I strÀvan efter att ta del av kreativitet bör företag placera sig dÀr de kan fÄ tillgÄng till kreativa medarbetare. VÄr studie syftar till att undersöka hur kreativa medarbetare pÄverkas av den geografiska omgivningen och dÀrmed vilken betydelse den har för företaget. De yttre faktorer som kan ha en inverkan pÄ kreativiteten i företag finns i företagens lokala nÀrmiljö och i staden. Studien har, genom semistrukturerade intervjuer, gjorts pÄ tre Stockholmsbaserade företag inom modebranschen. Av resultatet framgÄr det att de kreativa medarbetarna blir motiverade till att vara kreativa genom personliga möten och den inspiration som kan hÀmtas frÄn den kreativa staden.

Tre förskollÀrares och tre barnskötares röster om hur de uttrycker sin kompetens gÀllande litteracitet i förskolan : "Litteracitet - Àr det litteratur?"

Studiens syfte Àr att undersöka barnskötare kontra förskollÀrares kÀnnedom om begreppet litteracitet samt hur de arbetar med det. Litteracitet handlar om barns lÀs- och skrivaktiviteter vilket enligt Björklund (2008) bör ske i samspel med andra för att bli meningsfullt. Metoden som anvÀnds Àr intervjuer med tre barnskötare och tre förskollÀrare, dÀr frÄgor stÀlls med hjÀlp av en intervjuguide. I bearbetningen av samtalen har svaren kategoriserats för att synliggöra hur barnskötarna och förskollÀrarna uttrycker sin kompetens i verksamheten. Det synliggörs i examensarbetet att det stora engagemanget finns hos samtliga pedagoger angÄende hur de uppfattar samt arbetar med litteracitet i förskolan. UtifrÄn pedagogernas svar tolkas att de i samspel med barnen uppmÀrksammar barnens nyfikenhet kring symboler, tecken samt skriftsprÄk vilket benÀmns som skrivaktiviteter. Resultat visar pÄ likheter men Àven skillnader mellan barnskötare och förskollÀrare i sitt arbetssÀtt, tankar samt kunskap om begreppet litteracitet.

SprÄkstörning hos barn : vilka konsekvenser medför det för den sociala samvaron

Syftet med vÄr undersökning Àr att se om en sprÄkstörning hos barn kan fÄ konsekvenser i samspelet med andra barn i deras omgivning. I studien har vi observerat tre barn pÄ förskolan med olika former av sprÄkstörning samt intervjuat sex personer med olika erfarenheter av barn med sprÄkstörningar för att fÄ deras synpunkter. Informanterna bestod av en logoped, en specialpedagog med inriktning kommunikation, sprÄk och tal (talpedagog), tvÄ specialpedagoger samt tvÄ förskollÀrare. Resultatet av undersökningen stÀmmer överens med tidigare forskning som presenterats. Det visar att barnen fÄr problem med det sociala samspelet nÀr inte kommunikationen fungerar.

Att st? stadigt i stormen : En fenomenologisk studie om psykisk oh?lsa inoml?rarprofessionen

I denna studie unders?ks hur pedagoger i f?rskolan upplever och hanterar psykisk oh?lsaoch arbetsbelastning i relation till sin professionella roll. Syftet med studien ?r att f?rdjupaf?rst?elsen av hur dessa erfarenheter tolkas, ger mening och hanteras i vardagen.Forskningsfr?gan som ligger till grund f?r studien ?r: Hur resonerar pedagoger kringpsykisk oh?lsa, arbetsbelastning och strategier i relation till sin professionella roll if?rskolan? Studien utg?r fr?n en kvalitativ forskningsansats med fenomenologisk inriktning,d? det gjorde det m?jligt att f?nga deltagarnas egna perspektiv och levda erfarenheter. Datainsamlingen genomf?rdes genom sju semistrukturerade intervjuer, varav en digitalt,med f?rskoll?rare, barnsk?tare och vikarier verksamma i svenska f?rskolor.

Samtidskonst i skolan : ? en studie med fokus pÄ lÀrares syn pÄ samtidskonstens roll i gymnasieskolans bildundervisning

Abstract Syftet till denna studie Àr att den ska medverka till att undersöka begreppet samtidskonst i gymnasieskolans bildundervisning. Hur bildlÀrare pÄ gymnasieskolans estetiska program sÀger sig omsÀtta samtidskonst i sin undervisning diskuteras och belyses. Fyra bildlÀrare som arbetar pÄ gymnasieskolans estetiska program har intervjuats. En kvalitativ metod, diskursanalys, har anvÀnts. Intervjumaterialet har transkriberats med olika tecken och dÀrefter analyserats med hjÀlp av analytiska begrepp som variation, kategorikvalificering, extremisering och funktion. Olika diskurser har dÀrefter framkommit ur materialet.

? Annars kommer n?gra att sitta i tre ?r och bygga lego?

Fritidshemmet ska enligt syfte s? som beskrivet i l?roplanen ?stimulera elevernas utveckling och l?rande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid?. (Skolverket, 2022, s.25) Begreppet ?meningsfull fritid? kan upplevas som otydlig eller sv?vande, och m?nga personliga tolkningar kan komma att p?verka hur man v?ljer att definiera begreppet. Denna studie syftar till att unders?ka hur l?rare i fritidshem tolkar och implementerar begreppet "meningsfull fritid" i praktiken.

SprÄkstimulering i förskolan

The purpose of the paper is to examine how teachers in preschool is working with language stimulation for the prevention of difficulties in reading and writing before school starts. The method that was used to illuminate the problem is a qualitative interview. A specialpedagog and six preschool teacher, which is specifically focused on language stimulation in the work with children, have been included in the study. The results indicated that preschool teacher are working a lot with language stimulation. They work mostly with children throughout the group, to encourage and provide children with the tools to be able to communicate with each other and staff.

Frihetens tecken : en uppsats om konflikten mellan tvÄ förestÀllningsvÀrldar ur ett religionsvetenskapligt perspektiv

Temat för kursen Àr religion och förÀndring. Syftet Àr att undersöka hur religions- och samhÀllsförÀndringar pÄverkar varandra. Denna relation kan Àven vara ömsesidig. Denna uppsats Àr ett försök att belysa det komplexa fenomenet graffiti. Jag ska med denna litteraturstudie undersöka graffitimÄlarens belÀgenhet i samhÀllet och religionens roll.Uppsatsens syfte Àr att göra en deskriptiv beskrivning av tvÄ olika förestÀllningsvÀrldar samt att förklara och tolka det konfliktladdade mötet mellan dessa.

SkiljemÀns (o)partiskhet : SÀrskilt om relationen mellan skiljeman och partsombud

En av de mest framsta?ende fo?rdelarna med skiljefo?rfarande som tvistlo?sningsmetod a?r att parterna har mo?jlighet att utse skiljema?n som de ka?nner fo?rtroende fo?r och som har sa?r- skild kompetens fo?r tvistens avgo?rande. Enligt 8 § lagen (1999:116) om skiljefo?rfarande (LSF) ska en skiljeman vara opartisk, och om det finns omsta?ndigheter som rubbar fo?rtro- endet fo?r skiljemannens opartiskhet ska denne skiljas fra?n sitt uppdrag. Om en skiljeman a?r partisk kan a?ven skiljedomen klandras och uppha?vas.Denna uppsats syftar till att utreda skiljema?ns (o)partiskhet enligt 8 § LSF samt att fo?rso?ka faststa?lla ga?llande ra?tt fo?r partiskhet i relationen mellan skiljeman och partsombud.Relationen mellan skiljeman och partsombud a?r inte reglerad i LSF men i ra?ttspraxis finns va?gledning fo?r vilka omsta?ndigheter som kan vara av fo?rtroenderubbande karakta?r.

Effekter av kriminella MC-gÀng pÄ brottsfrekvens i Sveriges kommuner 1996-2003

Den snabba tillvÀxten av organiserad brottslighet under de senaste tio Ären ger en bra möjlighet att undersöka dess inverkan pÄ brottsförekomst ? ett relativt outforskat omrÄde i Sverige. Denna studie syftar till att undersöka hur kommuners brottsfrekvens pÄverkas av förekomsten av kriminella MC-gÀng. En panel med kommundata för Ären 1996?2003 ligger till grund för den modell, med kommun- och tidsspecifika effekter, som anvÀnds för att undersöka effekterna av kriminella MC-gÀng pÄ ett antal brottskategorier.

Hindrande faktorer för önskad viktnedgÄng : Varför Àr det sÄ svÄrt att bli lÀtt?

Bakgrund. Övervikt och dess negativa följder har blivit alltmer uppmĂ€rksammade de senaste hundra Ă„ren dĂ„ prevalensen framförallt i vĂ€stvĂ€rlden har ökat kraftigt till följd av den automa- tiserade vardagen och tillgĂ„ngen pĂ„ mat med högt nĂ€ringsinnehĂ„ll. Problemformulering. DĂ„ snart hĂ€lften av alla mĂ€nniskor i Sverige Ă€r drabbade av övervikt, vilken innebĂ€r stora hĂ€lso- risker och psykosocialt lidande, Ă€r viktminskning en önskan hos mĂ„nga. Trots kunskap om överviktens nackdelar och en önskan om att förlora sin övervikt Ă€r det svĂ„rt för mĂ„nga att lyckas med sin viktminskning.

OhÀlsa hos barn med dyslexi : - en angelÀgenhet för skolsköterskor

Dyslexi innebÀr problem med att lÀsa och skriva. Problemet Àr vanligt och cirka fem till tio procent av alla skolbarn berÀknas ha dyslexi. Dyslexi Àr ett funktionshinder som ofta leder till ohÀlsa hos skolbarn. OhÀlsan Àr svÄrtolkad och skolsköterskan har en viktig roll i att förebygga, upptÀcka samt minska konsekvenserna av funktionshindret. Syftet med studien var att identifiera tecken pÄ ohÀlsa hos barn med dyslexi och vilka faktorer som pÄverkar ohÀlsan.

Patienters och n?rst?endes perspektiv p? Ej HLR-beslut : Litteratur?versikt

Introduktion: Vid hj?rtstopp upph?r kroppens cirkulation. Omedelbara insatser med hj?rt- och lungr?ddning (HLR) ?r avg?rande f?r ?verlevnad och god prognos. Varje ?r drabbas cirka 13 000 personer i Sverige av hj?rtstopp.

Resan som distinktion : En kritisk diskursanalys av realityserien Den stora resan

Att resa a?r idag en va?sentlig del av va?r kultur. I en globaliserad va?rld definierar vi alltmer oss sja?lva utifra?n var vi har varit och vad vi har sett. Resande a?r med andra ord starkt statusba?rande.

<- FöregÄende sida 59 NÀsta sida ->