Vi har undersökt hur gymnasieelever ser pÄ fysikÀmnet. Syftet med undersökningen var att ur ett elevperspektiv, beskriva gymnasieelevers studiemotivation för fysik. Vi anvÀnde oss av en kvantitativ undersökningsmetod i form av enkÀter dÀr respondenterna var andra- och tredjeÄrs gymnasieelever pÄ ett NV-program. Eftersom motivation Àr ett mÄngtydigt begrepp, har vi utformat enkÀtfrÄgorna sÄ att dessa anknyter till begreppet motivation utifrÄn den tidigare forskning vi undersökt. I resultatet ser vi att eleverna anser att det finns ett syfte med att fysik finns som ett Àmne pÄ gymnasiet, och utifrÄn vÄrt resultat och tidigare forskning, har vi dragit slutsatsen att det finns möjlighet att elevernas motivation kan höjas med hjÀlp av till exempel ökat elevinflytande och varierande undervisningsformer..

Denna diskursanalys har sin bakgrund i min frustration över att inte förstÄ anvÀndandet av ordet kulturarv i skolans styrdokument och i andra texter och medier. Syftet med arbetet Àr att bidra till diskussionen om kulturarv i lÀro- och kursplaner samt i skolundervisningen, speciellt i bildÀmnet. I uppsatsen diskuteras anvÀndningen av ordet/begreppet kulturarv i skolans styrdokument frÄn 1969 och framÄt, hur ett antal mÀnniskor inom skolvÀrlden anvÀnder begreppet samt hur dessa mÀnniskor menar att lÀroplansformuleringarna om kulturarv bör Äterspeglas i bildundervisningen. Det empiriska materialet bestÄr förutom styrdokumenten av transkriptioner av intervjuer, texter frÄn kommunala hemsidor och RiksantikvarieÀmbetets hemsida.I resultatet syns en diskursiv kamp mellan begreppen kultur och kulturarv. Kulturarv tycks anvÀndas synonymt med kultur, och det framgÄr att bÄde intervjupersoner och skolans styrdokument hanterar begreppet kulturarv pÄ ett osÀkert sÀtt.

Bakgrund och problem: I dagens globaliserade vÀrld tÀtnar konkurrensen och konsumenterna fÄr allt fler alternativ att vÀlja mellan. AvstÄndet mellan lÀnder har blivit mindre tack vare bland annat utvecklad infrastruktur och effektivare transporter. Studien Àmnar undersöka hur nödvÀndigt det Àr att ta hÀnsyn till olika kulturella aspekter nÀr man vill expandera utomlands.Syfte: Att undersöka vilken roll kultur spelar nÀr svenska företag etablerar sig pÄ utlÀndska marknader samt vilka etableringsstrategier de kan anvÀnda sig av.AvgrÀnsning: För att göra problematiseringen mer konkret tittar vi pÄ H&M som det svenska företaget, och tar hjÀlp av ExportrÄdet i USA, Kina och Saudiarabien.Metod: Kvalitativ metod med intervjuteknik Àr den metod som anvÀnds som tillvÀgagÄngssÀtt för att fÄ fram empirin.Resultat och slutsats: För att lyckas med en utlandsetablering krÀvs förstÄelse för kultur, samt att man till viss del anpassar organisationen och strategin dÀrefter. Nyckeln Àr att hitta den gyllene medelvÀgen, vilket innebÀr att man hittar en balans i anpassningen mellan sin egen kultur och den kultur man vill etablera sig i..

NÀr företag ska marknadsföra sig i ett land med en skild kultur kan det utvecklas till enkomplex process om de inte Àr bekanta och har förstÄelse för den andra kulturen. Sydkoreahar lÀnge sammankopplats med Koreakriget och Nordkoreas maktspel och har betraktas iskuggan av dess historia. Skillnader mellan den svenska och koreanska kulturen Àr stor, derassamhÀlle Àr kollektivistisk med en hög kontext kultur medan vÄrt samhÀlle Àr merindividualistiskt och av lÄg kontext karaktÀr.VÄrt huvudproblem syftar till att utreda hur ett litet modeföretag kan marknadsföra sig pÄ denkoreanska marknaden. Syftet med studien Àr att beskriva hur det kan gÄ till och somutgÄngspunkt anvÀnder vi oss av ett fallföretag, Josefin Strid, som inspiration ochavgrÀnsning. AvgrÀnsningen sker ocksÄ med hjÀlp av en sociokulturell synvinkel.

Uppsatsen diskuterar frÄgan hur skolans syn pÄ kultur har förÀndrats genom Ären. Vidare pÄ vilket sÀtt detta har skett i praktiken. Uppsatsen gÄr igenom den förÀndringsprocess som skett frÄn slutet av 1960-talet och nÄgra Är in Ä 2000-talet.Uppsatsen visar att de förÀndringar som skett till stor del varit ett resultat av politiska direktiv, frÀmst genom lÀroplanerna och statliga kultursatsningar. Den största förÀndringen har dock inte varit ett resultat av politiska pekpinnar, utan av politiska möjligheter. Senare lÀroplaner har öppnat upp för en mer mÄlstyrd verksamhet vilket har lett till att pedagoger har anvÀnt kulturen som redskap för att uppnÄ de mÄl som faststÀllts i lÀroplanerna för alla Àmnen..

Kultur differentierar samhÀllen vÀrlden över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den hollÀndske forskaren Geert Hofstede har under mer Àn 40 Är bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt vÀrderat ett stort antal lÀnder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av OsÀkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrÄn Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frÄgor kopplade till nationell kultur baserade pÄ Hofstedes dimensioner anvÀnts och personer pÄ fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka kommunikationskanaler som lÀmpar sig för att nÄ ungdomar som kan tÀnka sig att delta i poesievenemang. Detta uppdrag har jag fÄtt av Culturen, som vill starta ett evenemang inom poesi. Vid sidan av detta vill jag ta reda pÄ ungdomars kultur- och medievanor. Min metod Àr kvalitativa intervjuer med sex ungdomar med syftet att undersöka deras vanor och attityder kring litteratur och poesi, kulturevenemang i allmÀnhet och Culturens framtida poesievenemang. Dessutom behandlas medievanor och kommunikationskanaler.     Bland mina informanter Àr intresset för litteratur, poesi och annan kultur stort och de Àr alla positiva till Culturens framtida kultursatsning inom poesi.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka om ?fysikens karaktÀr? kan skönjas i lÀroböcker för fysik i grundskolans senare Är. Med ?fysikens karaktÀr? Äsyftas hÀr hur fysiken belyses genom sin historiska utveckling och framvÀxt av kunskap, vilket anknyter till texterna under avsnittet om ?fysikens karaktÀr? i kursplanen för fysik för grundskolan. Arbetet försöker finna svar pÄ följande frÄgor.

Denna intervju- och textanalysstudie undersöker tankar om begreppet kultur hos fransklÀrare samt framstÀllningen av begreppet kultur i kursplanen i moderna sprÄk frÄn 2011 ur LÀroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet (Lgr 11). Dessa tvÄ analyser jÀmförs sedan sinsemellan och med den analys som Tornberg (2000) har gjort av kursplanen för moderna sprÄk frÄn 2000 i anslutning till LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). Studien utgÄr frÄn Tornbergs tre kulturperspektiv, som anvÀnds som idealtyper vid analysen av lÀrarintervjuerna och vid analysen av kursplanen 2011: ett fullbordat faktum, en kompetens för framtiden och ett möte i öppet landskap.Det huvudsakliga resultatet Àr att ett fullbordat faktum och en kompetens för framtiden dominerar i de bÄda kursplanerna. Kursplanerna skiljer sig dock Ät dÄ kursplanen 2000 har en nationalromantisk uppfattning, medan kursplanen 2011 har en mer varierad syn dÀr nation och kultur inte nödvÀndigtvis mÄste höra samman. FransklÀrarna tycks uppdelade i tre grupper.

I vÄr studie, FörestÀllningar om Àldre dementa - ur vÄrdpersonal och kulturarbetares perspektiv, undersöker vi förestÀllningar om Àldre dementa samt förestÀllningar om kultur för Àldre dementa. Vi har intervjuat tvÄ kulturarbetare och tvÄ vÄrdpersonal för att kunna belysa deras förestÀllningar. Vi har Àven undersökt förestÀllningar som förekommer i litteratur. Vi har belyst kopplingar mellan vÄrt litteraturresultat samt vÄrt intervjuresultat dÄ vissa förestÀllningar förekommer i bÄda. Vi har Àven diskuterat och analyserat resultaten utifrÄn delar av teorier som socialgerontologi samt kategorisering.

I dagens snabbt förÀnderliga affÀrssamhÀlle Àr innovation en nödvÀndig förutsÀttning för framgÄng och kanske till och med för överlevnad. Det Àr pÄ grund av detta som innovation har tagit sig till toppen av agendan i organisationer runt om i vÀrlden. Organisationskultur Àr avgörande för innovation och företag behöver förstÄ denna koppling bÀttre för att kunna dra nytta av det. Innovation uppkommer genom bra idéer som kopplas till en kultur och ett bra arbetsklimat. Innovation har blivit viktigt i organisationer och en kultur som stödjer innovation kan vara nödvÀndig.

Examensarbetet behandlar förskollÀrarnas instÀllning och uppfattning om fysik i förskolan. Undersökningen hjÀlper mig och andra intresserade att fÄ en uppfattning om förskollÀrarnas instÀllning till fysik. Det Àr gjord i fyra förskolor i tvÄ olika kommuner. EnkÀten besvarades av 22 förskollÀrare. FörskollÀrarna Àgnar sig medvetet Ät de pedagogiska frÄgorna: vad, varför och hur? Undersökningen granskade förskollÀrarnas eget minne av fysik i sina skolÄr.

För att Ästadkomma en hÄllbar utveckling lyfts utbildning, av internationella policydokument för en hÄllbar utveckling, fram som mÀnsklighetens bÀsta hopp och mest effektiva medel[1]. DÀrför intresserar denna studie sig för hur svensk skola tar ansvar för att den potential som utbildning bÀr pÄ skall utnyttjas. Studieobjektet i denna studie Àr lÀroböcker för den inledande fysikkursen pÄ svenska gymnasieskolan, fysik A eller fysik 1. Vidare har undersökningen, med stöd i forskning om undervisning för hÄllbar utveckling, avgrÀnsats ytterligare genom att endast rikta sig mot de uppgifter som finns i böckerna. Metoden som anvÀnts Àr en kvantitativ innehÄllsanalys dÀr frÄgor om nÄgon, och i sÄ fall vilka, aspekter av hÄllbar utveckling och vilka kunskapsemfaser som betonas har stÀllts till böckernas samtliga uppgifter.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr undersökningen Àr skapa bÀttre förstÄelse för hur mÀnniskor pÄverkas av att delta (passivt eller aktivt) i kulturella aktiviteter samt vidga kunskapen kring kultur som hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrd. Följande frÄgestÀllningar har anvÀnts: Hur pÄverkas mÀnniskan av mötet med kultur, fysiologiskt och psykologiskt. Vilka sjukdomstillstÄnd kan pÄverkas av kulturutövande? Vilken typ av kompetens krÀvs av personal som vÀgleder deltagarna i kulturella aktiviteter i hÀlsointerventioner? Vilka ÄtgÀrder behövs, inom vÄrd, politik, samhÀllsstruktur och forskning för att kultur som hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrd skall nÄ de mÀnniskor som behöver den?MetodDen hÀr studien Àr kvalitativ och bygger pÄ halvstrukturerade djupintervjuer med fyra forskare. Intervjuerna Àr analyserade med meningsinnehÄllet (inte sprÄket) i fokus.

Kultur Àr viktigt inom sprÄkundervisningen. De flesta forskare Àr överens om Àr att kultur Àr inlÀrd, och resultat av en process, att den kommuniceras via sprÄket och att den Àr ett socialt samspel. DÀremot visar forskningen att inom undervisningen har kultur alltid liktstÀlls med faktainformation samt att kultur presenteras som en enhetlig produkt, ett ?fullbordat faktum? dÀr traditioner, vanor, sÀtt att vara och tÀnka blandas med fakta om mÄlsprÄkslandet.Syfte med detta examensarbete har varit att undersöka hur innehÄllet i gymnasieskolans textböcker i spanska har förÀndrats över tiden utifrÄn ett kulturellt perspektiv. Genom att analysera bÄde texter och illustrationer har jag studerat vilka kulturella aspekter som dominerar samt vad som utelÀmnas.