Sammanfattning: Syftet med detta arbete Àr att skapa ett lÀttillgÀngligt material i fysik och kemi, och dÀrigenom fÄ fler pedagoger att arbeta med dessa Àmnen i förskolan. Ett handledarhÀfte med enkla experiment skapades och utvÀrderades pÄ tvÄ förskolor. Pedagogerna arbetade med detta hÀfte i tvÄ veckor, för att sedan utvÀrdera det via en enkÀt. Resultatet visade sig positivt, de tyckte att det varit roligt att arbeta med fysik och kemi med barnen. HÀftet var lÀttförstÄligt och man anvÀnde sig av material som normalt finns pÄ en förskola.

Bakgrund: S?mre v?rdkvalitet, bristande omv?rdnadsinsatser och on?diga sjukhusinl?ggningar ?r konsekvenser av brister i samverkan f?r ?ldre personer med komplexa v?rd- och omsorgsbehov. F?r samh?llet inneb?r brister i samverkan felaktig f?rdelning av v?rdresurser och h?ga ekonomiska kostnader. H?lso- och sjukv?rd st?r inf?r stora utmaningar i att tillgodose v?rdbehovet hos den ?ldrande befolkningen d?r multisjuklighet ?kar och h?lso- och sjukv?rdsresurser minskar.

Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka kulturprogrammet K specials profil kontra image, samt vad programmets medarbetare och tittare associerar till begreppet kultur.Metod: Studien Àr genomförd med kvalitativa metoder i form av personliga intervjuer och telefonintervjuer samt en nÀtundersökning.Resultat: K specials projektledare har en samlad bild av hur de vill att tittarna ska uppfatta programmet. Tittarna som har medverkat i denna studie har i mÄnga anseenden en positiv likartad uppfattning om programmet. Det finns dock en skillnad i hur en del tittare associerar till namnet K special, dÄ namnet stundtals associeras med frukostflingor. GÀllande kultur visar det sig att K special Àr en kultur i sig och utgör en livsstil hos tittarna som medverkar i denna studie. BÄde tittarna och programmets medarbetare ser begreppet kultur som ett samlingsnamn pÄ livet och mÀnniskors uttryck, allt som inte platsar inom ramarna för naturvetenskap.

Utvecklingsarbetet undersöker vad elever har för instÀllning till fysik och om det Àr nÄgon skillnad pÄ pojkars och flickors instÀllning till Àmnet samt om instÀllningen pÄverkas av ett laborativt arbetssÀtt. Elever i Ärskurs Ätta arbetade laborativt i Àmnet fysik. Genom enkÀtsvar i början och slutet av arbetsomrÄdet dokumenterade vi elevernas instÀllning. Resultatet visar att eleverna har en dÄlig instÀllning till fysik och att flickornas instÀllning Àr sÀmre Àn pojkarnas. InstÀllningen har inte i nÄgon större grad pÄverkats av utvecklingsarbetet..

Kultur har en central roll i utbildningen i moderna sprÄk och de lÀroböcker som anvÀnds i sprÄkundervisningen bidrar avsevÀrt till att forma elevens bilder av mÄlsprÄkskulturen. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka den syn pÄ kultur som förmedlas i tre olika lÀroböcker i franska respektive spanska. En innehÄllsmÀssig analys av de sex lÀroböckerna genomförs, dÀr fördelningen av Tornbergs tre kulturperspektiv studeras. Sammanfattningsvis visar undersökningens resultat att Ett fullbordat faktum Àr det kulturperspektiv som prÀglar de sex lÀroböckerna. HÀlften av samtliga nedslag som gjorts i lÀroböckerna Äterfinns i detta perspektiv. Resterande hÀlften fördelas mellan En kompetens för framtiden (30 %) och Ett möte i öppet landskap (20 %)..

LÀroböcker som anvÀnds i undervisningen i arabiska som modersmÄl importeras frÄn arabiska lÀnder, bland annat Syrien, Libanon och Jordanien. PÄ grund av stora skillnader mellan utbildningar och undervisningsmetoderna i arabiska skolor och i svenska skolor vill jag genom min uppsats undersöka och analysera en av dessa böcker som anvÀnds i undervisningen hÀr i Sverige. Det övergripande syftet med min uppsats Àr att undersöka hur den arabiska kulturen och identiteten representeras i lÀroboken ?Al qeraa al arabia?, som anvÀnds i undervisning i arabiska som modersmÄl pÄ grundnivÄ. För att analysera den valda lÀroboken har jag valt att kombinera tvÄ analysmetoder, nÀmligen en hermeneutisk metod kallad ?kritisk nÀrlÀsning? och en sprÄkvetenskaplig metod, dÀr jag anvÀnder valda delar av en analysmodell konstruerad av Hellspongs. Resultatet av mina analyser visar att lÀroboken ?Al qeraa al arabia? inte kan bidra till att bygga kultur och identitet hos elever i Sverige som Àr frÄn olika arabiska lÀnder. Avslutningsvis diskuteras Àven tÀnkbara konsekvenser av resultaten och exempel ges pÄ vidare forskning inom omrÄdet..

Rajic, M Diabetes mellitus typ II. Hur invandrares egenvÄrd av diabetes typ II pÄverkas av sprÄksvÄrigheter kultur och kön. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng. Malmö Högskola: HÀlsa och samhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad 2011. Diabetes mellitus typ II Àr en kronisk sjukdom som drabbar vuxna mÀnniskor. Idag sjunker debuten i allt lÀgre Äldrar.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera hur IKEA, ett företag med stark företagskultur, anpassar sin personalstrategi vid etablering i Kina, ett land med stark nationell kultur..

Examensarbetet handlar om hur eleverna upplever igenkÀnnandet av sin egen kultur i skolan och vad pedagogerna gör för att eleverna ska kÀnna igen sig. Barngruppen bestÄr av barn frÄn Äldrarna sju Är upp till fjorton Är frÄn olika skolor och kulturer i Malmö stad. Pedagogerna kommer ocksÄ frÄn olika kulturer och frÄn olika skolor och delar av Malmö. En intervju med en bitrÀdande rektor i Malmö som aktivt arbetat med kultur i flera Är och information om brobyggare projektet och om en brobyggare i Malmö. Syftet med examensarbetet Àr att ta reda pÄ elevernas upplevelser och erfarenheter av igenkÀnnandet av sin kultur i skolan och vad pedagogerna gör för att nÄ mÄlen i Lpo 94 gÀllande kultur.

Examensarbetets syfte Àr att undersöka vad Kultur pÄ recept för lÄngtidssjukskrivna personer kan betyda för individen och samhÀllet, samt vilken kultursyn som genomsyrar projektidén. FrÄgestÀllningarna diskuteras via tvÄ kanaler: ljud och akademisk text. Ljudproduktionen, som bör lyssnas pÄ innan uppsatsen lÀses, Àr nyfiket undrande medan den akademiska uppsatsen Àr mer kritiskt analyserande. De bÄda Àr lika ?sanningsbÀrande? trots att de ska förmedla olika kÀnslor, insikter och frÄgor hos mottagaren.

Tidigare forskning har visat att kultur kan bidra till och Àven frÀmja hÀlsa (Clift, 2012). Norrbottens lÀns landsting har som mÄl att stÀrka norrbottningarnas hÀlsa med hjÀlp av kultur. Syftet med detta examensarbete var att genom intervjuer studera chefers uppfattningar om betydelsen av samt förutsÀttningarna för kultur i vÄrden pÄ hÀlsocentralerna i LuleÄ och Bodensamt hur informationsmaterialet KulturhÀlsoboxen har tagits emot. KulturhÀlsoboxen har skickats ut till alla hÀlsocentraler i Sverige, men ingen uppföljning har gjorts. FrÄgestÀllningarna rörde vilka möjligheter och hinder, som chefer kÀnner inför ett införande av kultur i vÄrden.

Syftet med denna uppsats Àr att utreda hur gymnasieelever ser pÄ skönlitteratur, vad de har för krav för att den ska upplevas som lÀsvÀrd, samt att se hur skönlitteratur kan anvÀndas för att frÀmja kulturell förstÄelse. Vidare vill jag se hur pedagoger ser pÄ möjligheterna att anvÀnda skönlitteratur för att frÀmja elevernas kulturella förstÄelse. Uppsatsen Àr riktad mot Àmnet engelska och undersökningen genomfördes i form av djupintervjuer med fyra engelsklÀrare samt en enkÀtundersökning med elever. EnkÀtundersökningen genomfördes i en klass som undervisades av vardera pedagogen. Resultatet av undersökningen visade att lÀrarna och eleverna till stor del Àr överens om vad som ska lÀras ut Àven om lÀrarna tenderar att bli lite mer faktaorienterade i sjÀlva genomförandet.

Syftet med denna studie var att öka förstÄelsen för hedersproblematik inom ramen för socialt arbete samt hur problemet kan begripas av professionella som kan komma att stöta pÄ hedersrelaterat vÄld och förtryck i sitt yrke. Studien baserade sig pÄ en kvalitativ metod, en kunskapsöversikt som hade en hermeneutisk ansats för att försöka ökan kunskapen för hedersproblematik. Med 11 primÀrdokument urskiljde vi tre teman; kvinnans underordnade stÀllning, kultur och generation, lojalitet och makt. Resultaten visade att det finns olika sÀtt att förklara hedersrelaterat vÄld och mord, men vi fann överensstÀmmelser; att flickans oskuld mÄste vara icke ifrÄgasatt, om bara sÄ ett rykte om motsatsen förekom fanns det en direkt fara för hennes liv. Kultur var en omdiskuterad förklaring till fenomenet, dÀr resultaten visade att de kulturella normerna och synsÀtten var olika i en kultur dÀr det praktiserades heder i jÀmförelse med en kultur utan.

Denna diskursanalys har sin bakgrund i min frustration över att inte förstÄ anvÀndandet av ordet kulturarv i skolans styrdokument och i andra texter och medier. Syftet med arbetet Àr att bidra till diskussionen om kulturarv i lÀro- och kursplaner samt i skolundervisningen, speciellt i bildÀmnet. I uppsatsen diskuteras anvÀndningen av ordet/begreppet kulturarv i skolans styrdokument frÄn 1969 och framÄt, hur ett antal mÀnniskor inom skolvÀrlden anvÀnder begreppet samt hur dessa mÀnniskor menar att lÀroplansformuleringarna om kulturarv bör Äterspeglas i bildundervisningen. Det empiriska materialet bestÄr förutom styrdokumenten av transkriptioner av intervjuer, texter frÄn kommunala hemsidor och RiksantikvarieÀmbetets hemsida.I resultatet syns en diskursiv kamp mellan begreppen kultur och kulturarv. Kulturarv tycks anvÀndas synonymt med kultur, och det framgÄr att bÄde intervjupersoner och skolans styrdokument hanterar begreppet kulturarv pÄ ett osÀkert sÀtt.

Vi har undersökt hur gymnasieelever ser pÄ fysikÀmnet. Syftet med undersökningen var att ur ett elevperspektiv, beskriva gymnasieelevers studiemotivation för fysik. Vi anvÀnde oss av en kvantitativ undersökningsmetod i form av enkÀter dÀr respondenterna var andra- och tredjeÄrs gymnasieelever pÄ ett NV-program. Eftersom motivation Àr ett mÄngtydigt begrepp, har vi utformat enkÀtfrÄgorna sÄ att dessa anknyter till begreppet motivation utifrÄn den tidigare forskning vi undersökt. I resultatet ser vi att eleverna anser att det finns ett syfte med att fysik finns som ett Àmne pÄ gymnasiet, och utifrÄn vÄrt resultat och tidigare forskning, har vi dragit slutsatsen att det finns möjlighet att elevernas motivation kan höjas med hjÀlp av till exempel ökat elevinflytande och varierande undervisningsformer..