Syftet med denna undersökning Ă€r att försöka belysa begreppet estetiska lĂ€rprocesser och ta reda pĂ„ hur bekant verksamma lĂ€rare i grundskolans tidigare Ă„r Ă€r med detta begrepp. Undersökningen strĂ€var ocksĂ„ efter att fĂ„ syn pĂ„ om estetiska lĂ€roprocesser Ă€r synlig i klassrummen. Litteratur som jag anvĂ€nt mig av behandlar tidigare forskning kring Ă€mnena estetik i skolan, skapandelust, kultur och Barn och ungdomspsykologipsykologi. Undersökningen visar att respondenterna inte har sĂ„ mycket erfarenhet kring att arbeta med estetiska lĂ€roprocesser. Även om viljan finns dĂ€r sĂ„ saknas modet att gĂ„ utanför det traditionella och kunskapen som krĂ€vs.

Uppsatsen behandlar sex kurdiska killar som bor i Stockholm och deras beskrivningar kring omvÀrldens bild av deras kultur.VÄr frÄgestÀllning lyder: hur förhÄller sig kurdiska killar till bilden av kurder som finns i omvÀrlden? Genom att intervjua dessa sex personer individuellt och ha med en liten medieanalys försöker fÄ en uppfattning om dessa kurdiska killars identitetskonstruktion.Resultatet som man kan ta del av Àr att dessa kurdiska killar ofta försvarar sin kultur och sitt ursprung samtidigt som de har börjat tÀnja pÄ grÀnserna som finns kring deras kultur..

Kulturens roll i samhÀllsutvecklingen Àr nÄgot som diskuteras allt mer intensivt. Idag kan en tendens dÀr man anvÀnder kultur som verktyg för att uppnÄ utveckling urskiljas i kulturpolitiken bÄde i Sverige och utomlands.Denna uppsats syftar till att studera och beskriva Region Hallands kulturpolitik, med fokus pÄ att urskilja hur man anvÀnder kultur som verktyg för att uppnÄ regional utveckling. Den teoretiska utgÄngspunkten i studien utgörs av tvÄ kulturpolitiska modeller genom vilka jag undersöker hur kulturpolitiken har utvecklats de senaste Ären, samt pÄ vilket sÀtt kulturen integreras i andra samhÀllssektorer.Materialet i uppsatsen har inhÀmtats genom intervjuer med representanter för de sex största partierna i Region Halland, samt med regionens kulturchef. Dessa intervjuer har tillsammans med en del sekundÀra kÀllor legat till grund för uppsatsens empiriska del.Det huvudsakliga resultatet i denna uppsats Àr att det rÄder en stor konsensus kring kulturpolitiken i Region Halland, oavsett partitillhörighet. Kulturen Àr pÄ god vÀg att bli en fullstÀndigt integrerad del i regionen, och den har stor betydelse för flera olika omrÄden.

Intresset för det valda uppsatsÀmnet uppstod av att se om det Àr kultur som pÄverkar varumÀrkesassociationer. Det var dÀrmed intressant att fördjupa sig i tvÄ olika kulturer, nÀmligen USA och Sverige. Detta för att göra studien mer intressevÀckande, dÄ det handlar om en jÀmförelse mellan dessa tvÄ lÀnder och för att ?verklighetsförankra? studien.Uppsatsen grundar sig pÄ en kvalitativ ansats och avser att studera konsumenternas varumÀrkesassociationer. Den komponent som har analyserats, för att undersöka vilka associationer som uppstÄr Àr kulturellt bakgrund.

Studien handlar om organisationskultur och har genomförts pÄ ett konsultbolag. Syftet har varit att undersöka vilka faktorer som bidrar till att skapa, upprÀtthÄlla och föra vidare organisationskulturen. Vi har Àven haft för avsikt att undersöka hur större hÀndelser har pÄverkat bolagets kultur. I undersökningen anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod. En sÄdan metod lÀmpar sig bÀst dÄ studerande av organisationskultur innebÀr tolkningar av mÀnniskors tankar, handlingar och beteenden.   Det rÄder delade meningar i frÄgan om ledningen kan styra organisationskultur.

Jag har gjort en fallstudie av sex- och samlevnadsundervisning i en muslimsk fri skola. Studien bygger pÄ en kvalitativ undersökning. Jag har frÀmst anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer och observation.Studiens syfte Àr att fÄ förstÄelse pÄ hur denna undervisning Àr utformad i en religiös skola som har en muslimsk profil. Vidare Àr syftet att försöka öka förstÄelsen för hur elevernas religion eller islamisk kultur kan pÄverka deras lÀrande och uppfattningar om sex - och samlevnadsfrÄgor utifrÄn lÀrarens perspektiv.Undersökningens resultat visar att mÀnniskokroppens byggnad och funktion samt pubertetens inverkan pÄ individen, Àr i fokus i sex- och samlevnadsundervisning i denna skola sÄvÀl för flickor som för killar. Fokus i flickors undervisning var i arrangerat Àktenskap och omskÀrelse.

Datorns möjligheter erbjuder idag mÄnga olika sÀtt att presentera ett material pÄ vilket torde vara ett viktigt redskap för inlÀrningen.Vi har skapat tre olika visualiseringsmetoder som vÀnder sig till eleverna pÄ gymnasiet som har Àmnet fysik i undervisningen.Metoderna bestÄr av en videofilm, text och bild (webbsida) samt interaktiv produktion. InnehÄllet i alla tre produktioner Àr det samma och behandlar delomrÄdet energi. Syftet med studien Àr att försöka kartlÀgga vilken metod som Àr effektivast vad det gÀller elevernas inlÀrning.Resultatet av denna studie visar att det inte finns nÄgon generell metod som passar alla. Dock har vÄr studie visat att videoproduktionen var effektivast inom ramen för de uppsatta avgrÀnsningarna..

Kultur differentierar samhÀllen vÀrlden över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den hollÀndske forskaren Geert Hofstede har under mer Àn 40 Är bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt vÀrderat ett stort antal lÀnder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av OsÀkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrÄn Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frÄgor kopplade till nationell kultur baserade pÄ Hofstedes dimensioner anvÀnts och personer pÄ fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

Invandringen sker i Sverige i allt större utstrÀckning, och till följd av det stÀlls högre krav pÄ den transkulturella omvÄrdnaden. Nya krav stÀlls pÄ vÄrdpersonalen i deras arbete. Med detta som grund utformades studiens syfte, som var att genom en litteraturstudie belysa patienters upplevelser och uppfattning av sjukdom och hÀlsa relaterad till deras kultur, samt vad som kan göras för att förbÀttra vÄrden utifrÄn deras kulturella bakgrund. I resultatet visas att kulturella vÀrderingar Àr de mest framtrÀdande faktorerna som pÄverkar patientens uppfattning om sin hÀlsa och sjukdom. Kunskap och förstÄelse om kulturella vÀrderingar Àr grunden för en optimal omvÄrdnad. Nyckelord: transkulturell omvÄrdnad, sjuksköterskan, kultur, respekt, patienter med annan kulturell bakgrund..

Det finns de som menar att taktiska beslut allt som oftast Àr baserad pÄ en helt omedveten kraft, trots att faktorer som motstÄndaren, egna styrkor och geografi, för att nÀmna nÄgra, verkar vara de som avgjorde ett taktiskt beslut. Denna omedvetna kraft kan vara av kulturell art och dÀrför upplevs den naturlig. NÄgot som Àr naturligt utsÀtts inte för medveten reflektion och dÀrför tillÄts den kontrollera dess medlemmar. Detta Àr uppsatsens identifierade problemomrÄde och det Àr hÀr som uppsatsen fokuserar.Denna uppsats försöker sÀtta ord pÄ denna kulturella yttring, denna taktiska kultur som verkar kring beslutsfattare i alla nivÄer. Dilemmat Àr dess naturliga yttring, och problematiken att medvetengöra den samma.

Uppsatsens syfte Àr att utreda vad som hÀnt med utvecklingen inom Tornedalens skolvÀsende vad gÀller sprÄkfrÄgan efter det att en utredning pÄ uppdrag av Skolöverstyrelsen 1968 fÀrdigstÀllts, fram till starten av Pello kultur- och sprÄkskola hösten 2003. Metoden var att analysera utredningar, lagar, förordningar samt projektplanen för Pello kultur- och sprÄkskola. Resultatet visar en utvecklingen för bevarande, uppmuntran och stöd för Tornedalens sprÄk, meÀnkieli och svenska. Pello kultur- och sprÄkskola Àr det senaste i denna utvecklingsfas. I skolan finns Tornedalens sprÄk stÀndigt runt eleverna eftersom finska och svenska elever samt lÀrare blandas i en för sprÄket positiv miljö.

Syftet med undersökningen Àr att se pÄ fysik med de minsta barnen pÄ förskolan, hur det uppfattas och hur det arbetas med. Har man bra material för att arbeta med fysik och kÀnner man att man kan det? Metoden som anvÀnds i undersökningen Àr intervjuer av det kvalitativa slaget. Fyra förskollÀrare och tvÄ förskolechefer intervjuades utifrÄn 2 frÄgescheman som skiljde sig lite Ät ifall man var förskollÀrare eller förskolechef.  Resultatet visade att förskollÀrarna ansÄg att de inte hade sÄ jÀttemycket kunskap inom fysikomrÄdet och att det kan vara lite knepigt att arbeta med. Att se vilket material som passar att anvÀnda i en fysiksituation sÄgs inte som superlÀtt av tvÄ stycken medans tvÄ ansÄg att det mesta gick att anvÀnda..

AbstraktTitel: Halal eller haramFörfattare: Fatima VeladzicHandledare: Åke TilanderUtbildning: Religionsdidaktik C, 30 hp Antal sidor: 25Sökord: Koran, haditherna, slöja, hijab, kultur identitet, kultur och kulturmötenBakgrund: Koranen och haditherna samt förklaring av olika hijab hjĂ€lpte mig att hitta de religiösa skĂ€llen till slöjanvĂ€ndning.Syfte: Syfte med denna studie Ă€r att genom kvalitativa fenomenografiska intervjuer undersöka en grupp bosniska muslimska kvinnors erfarenheter kring hijab. Det Ă€r intressant att se om det Ă€r religionen, identitet, traditionen eller kultur som avgör bĂ€rande av slöjan.Metod: Kvalitativ fenomenografisk metod anvĂ€ndes i studierna. Det var en halvstrukturerad intervjuguide med tvĂ„ övergripande frĂ„gor. Sju informanter intervjuades i olika Ă„ldrar men med bosnisk bakgrund. Insamlingen av data har skett bĂ„de med telefon och med mötes intervjuer pĂ„ plats dĂ€r jag har utgĂ„tt frĂ„n tvĂ„ frĂ„gor: Varför bĂ€r/ inte bĂ€r du slöja?Teori: Studiens teoretiska utgĂ„ngspunkter Ă€r identitet, tradition, kultur och kulturmöten.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa rummets vikt i en skapande kultur, samt belysa pedagogens tankesÀtt kring uppbyggnaden av det skapande rummet. Detta har skett pÄ tvÄ olika förskolor med olika pedagogiska inriktningar. Vi har anvÀnt oss av tre materialinsamlingsmetoder; observation, fotografering och halvstrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat sex olika pedagoger pÄ tvÄ förskolor. Studien har utgÄtt utefter följande frÄgestÀllningar: Hur arbetar pedagogen i det fysiska rummet för att frÀmja en skapande kultur? Hur inspirerar rummet barnen till kreativitet, nyfikenhet och meningsfylld lek? Kulturen, pedagogen och rummet Àr de tre omrÄden som vi har utgÄtt frÄn och anser pÄverkar den skapande kulturen.

Caroline Frost. PopulÀrkulturens plats i skolan. En studie om hur populÀrkultur anvÀnds och kommer till uttryck i undervisning. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö Högskola Syftet med min studie har varit att ta reda pÄ hur elevers populÀrkultur uttrycks, hur den bemöts av lÀraren samt hur populÀrkulturen anvÀnds i undervisningen. Insamlingen av materialet skedde under tvÄ veckor i en Ärskurs 2.