Although research on gothic fiction has given limited attention to children?s fiction, the last two decades have witnessed an increasing interest. To date the focus has been mainly on English literature with a recurring tendency to define children?s gothic fiction as a text corpus separate from gothic fiction in general. As a result, children?s gothic fiction has become isolated and is not considered as part of the gothic genre, neither the literature nor its adaptations.The aim of this study is to view children?s gothic fiction as an integral part of the gothic genre.

Titel: Press pÄ kulturen eller kultur i pressen? ? En kartlÀggning av kulturen och kulturpolitiken i artiklar berörande VÀstra Götalandsregionen i regionens dagspress.Författare: Erik Karlsson, Jenny Svensson & Malin SvenssonUppdragsgivare: Kultursekretariatet i VÀstra GötalandsregionenKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2009Sidantal: 41 inklusive bilagorHandledare: Britt BörjessonSyfte: Studiens syfte Àr att kartlÀgga dagspressbilden av kultur och kulturpolitik i artiklar berörande VÀstra Götalandsregionen.Metod: Kvantitativ innehÄllsanalys samt kvalitativ textanalys.Material: Artiklar om kultur och kulturpolitik frÄn tio regionala/lokala dagstidningar.Huvudresultat: Resultatet av denna undersökning visar att rapporteringen av kultur och kulturpolitik i regionens dagspress Àr relativt stort, hela 10 % av all rapportering om VÀstra Götalandsregionen berör Àmnet kultur. InnehÄllet i de artiklar som fokuserar pÄ kulturpolitik utgörs till största del av negativt skrivna hÀndelser. Det gÄr att utlÀsa att de artiklar som Àr insÀndare samt debattartiklar Àr skrivna av politiker eller andra högt uppsatta personer. Genom att faststÀlla 3 stereotyper har man kunnat slÄ fast vilka olika typer av kulturpolitiska artiklar det finns..

Syftet med denna rapport Àr att utreda hur kultur vÀrdesÀtts i samhÀllet. Tanken Àr att strukturera upp den kulturpolitiska debatten och sammanföra olika begrepp och perspektiv i en överskÄdlig modell. Rapporten fokuserar pÄ de kulturverksamheter som Àr mÄl för den svenska kulturpolitiken, nÀmligen konstarterna, medierna, bildningsarbetet och kulturarven. Till grund för min analys ligger sÀrskilt Anders Frenanders forskning kring den svenska kulturpolitiska historien.NÀr det gÀller att vÀrdera kultur finns tvÄ dominerande synsÀtt genom historien. Med ett ?kulturkonservativt? synsÀtt uttalar man sig om vad som Àr bra och vÀrdefull kultur i allmÀngiltig bemÀrkelse.

Studien handlar om organisationskultur och har genomförts pÄ ett konsultbolag. Syftet har varit att undersöka vilka faktorer som bidrar till att skapa, upprÀtthÄlla och föra vidare organisationskulturen. Vi har Àven haft för avsikt att undersöka hur större hÀndelser har pÄverkat bolagets kultur. I undersökningen anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod. En sÄdan metod lÀmpar sig bÀst dÄ studerande av organisationskultur innebÀr tolkningar av mÀnniskors tankar, handlingar och beteenden.   Det rÄder delade meningar i frÄgan om ledningen kan styra organisationskultur.

Svenskundervisning för invandrare Àr en mÄngfacetterad verksamhet med mÄnga olika undervisningsinslag. Undervisningen syftar frÀmst till att ge kursdeltagarna sprÄkliga kunskaper och fÀrdigheter samtidigt som det finns ett behov av arbetslivs-, kultur- och samhÀllsstudier inom ramen för sfi. Behovet har sin grund i sprÄkets roll som kulturbÀrare samt i undervisningens kommunikativa mÄl som finns presenterade i styrdokumenten för sfi. Arbetslivs-, kultur- och samhÀllsstudier Àr olika vanligt förekommande i sfi-undervisningen. Vardagslivsundervisning anses vara det undervisningsinslaget som det Àr svÄrast att undervisa i.

I detta arbete undersöks det huruvida personer kan placera in animationsklipp, som skapats efter de skillnader som analyserats, i rĂ€tt kultur. För att besvara frĂ„gan har först en litteraturstudie genomförts som fokuserar pĂ„ omrĂ„dena kroppssprĂ„k och kulturskillnader. Åtta animationer med fyra olika slags rörelser har skapats med ledning av studien, fyra av dem Ă€r influerade av japanskt kroppssprĂ„k och fyra Ă€r influerade av amerikanskt kroppssprĂ„k. Dessa animationsklipp utvĂ€rderades sedan genom en kvalitativ underöksning dĂ€r det visade sig att de animationer vars rörelser Ă€r influerade av japanskt kroppssprĂ„k var lĂ€ttast att kĂ€nna igen..

Vikaholm Àr en fantastiskt trevlig plats med mÄnga fina natur-, kultur-, och rekreationsvÀrden. Platsen grÀnsar till stadsdelen Teleborg i södra VÀxjö. Examensarbetet beskriver hur det Àr möjligt att inrÀtta bostadsbebyggelse i ett sÄdant omrÄde utan att förstöra dess stora vÀrden. Arbetets intention Àr istÀllet att bostÀderna skall integreras i platsens stora vÀrden och dÀrmed göra platsen mer tillgÀnglig för flera av stadens invÄnare..

I detta arbete undersöktes och jÀmfördes begreppskoherens och attityd till fysik bland elever pÄ fysik- respektive naturvetenskapsprogrammet vid gymnasieskolan Polhemskolan i Lund. Begreppskoherensen undersöktes med Force Concept Inventory som Àr ett omdiskuterat flervalstest frÄn USA som ska mÀta studenters begreppskoherens för kraftbegreppet inom den klassiska mekaniken. Eftersom mÄnga undersökningar visar att intresset för fysik minskar undersöktes ocksÄ elevernas attityd till fysik med ett svenskt test av Likertmodell. Undersökningarna gjordes pÄ elever som precis börjat Äk 1 och pÄ Àldre elever som lÀst kursen Fysik A inom bÄda programmen. Resultatet av undersökningarna Àr att eleverna pÄ fysikprogrammet har större begreppskoherens för kraftbegreppet Àn eleverna pÄ naturvetenskapsprogrammet och att begreppskoherensen höjs efter Fysik A. Attityden till fysik Àr dessutom mer positiv pÄ fysikprogrammet men eleverna pÄ naturvetenskapsprogrammet har större spridning i attityd.

Denna uppsats grundar sig pĂ„ ett examensarbete via Scandinavian Islands dĂ€r syftet har varit att studera möjligheterna till att skapa en turistprodukt, utifrĂ„n temat vikingar, som kan förstĂ€rka och binda besöksnĂ€ringen i regionerna mellan lĂ€nderna Sverige och Finland. UtifrĂ„n detta har frĂ„gor tagits fram i form av: Är det möjligt att skapa en cross-border produkt, i form av en vikingarutt, som strĂ€cker sig mellan Sveriges och Finlands skĂ€rgĂ„rd? Hur ser samarbetsmöjligheterna ut för en potentiell vikingarutt?, och Är vikingatemat nĂ„got som skulle fungera Ă„ret om, eller Ă€r det sĂ€songsbetonat?För att besvara dessa frĂ„gor har vi utgĂ„tt frĂ„n framförallt kvalitativa metoder i form av intervjuer och informationssökning via olika webbsidor kopplade till temat. Den teoretiska referensramen grundar sig mycket utifrĂ„n turistiska perspektiv blandat med tankar frĂ„n det kulturgeografiska. Under tidigare forskning tas exempel upp som bĂ„de kan kopplas till temat och vikingarutten som attraktion, men Ă€ven styrka teoriernas grundvĂ€rderingar.Under arbetets gĂ„ng har vi kommit fram till att samarbete Ă€r nĂ„got som viktigt vid skapandet av en cross-border produkt.

I mitt examensarbete har jag undersökt hur pedagoger anvÀnder det vidgade textbegreppet i sin undervisning samt hur man ser pÄ barns egen kultur. Den frÄgestÀllning jag hade var: I vilken utstrÀckning anvÀnder man det vidgade textbegreppet i skolan? Vilka exempel pÄ det vidgade textbegreppet möter man i skolan? Hur ser pedagogerna pÄ att tillvarata barns kultur i skolan? Genom intervjuer med tre pedagoger har jag kommit fram till att pedagogerna inte kÀnner till det vidgade textbegreppet som stÄr beskrivet i styrdokumenten. Efter att ha förklarat begreppet och innebörden av det, har samtliga förmedlat att de arbetar med en del av de olika uttrycksformer som styrdokumenten anger. Barnkultur i skolan Àr vÀlkommet hos en pedagog, men barnen mÄste lÀmna sina Àlsklingsfigurer i hallen tills skoldagen Àr slut.

Sverige beskrivs som ett mÄngkulturellt samhÀlle. Detta Àr av betydelse för förskolans uppdrag med att utveckla barnets medvetenhet och förstÄelse för andra kulturer och religioner. För att undvika fördomar och diskriminering Àr det betydelsefullt att redan i tidig Älder pÄvisa mÄngfalden av kultur och religion eller annan trosuppfattning Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i hur ett antal förskollÀrare talar om hur man praktiskt arbetar för att synliggöra och lyfta fram kultur och religion eller annan trosuppfattning i förskolan. Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt ? och interkulturellt perspektiv. Syftet och frÄgestÀllningarna har besvarats genom en kvalitativ undersökningsmetod med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer.

Syftet med denna uppsats Àr att titta pÄ och jÀmföra hur Sverigedemokraterna och Feministiskt Initiativ konstruerar och talar om kultur och gemenskaper i politisk kommunikation. Intresset i studien Àr ocksÄ att se huruvida man kan koppla dessa konstruktioner till reaktioner pÄ globaliseringsprocessen. Materialet till denna studie grundar sig i politiska texter om kultur funna pÄ respektive partis hemsida. Analysen utgÄr frÄn ett diskursteoretiskt perspektiv och anvÀnder diskursanalytiska verktyg för att titta pÄ konstruktioner av ?vi och dom? i texterna.

Hur skapar man arkitektur för sociala och kulturella sammanhang pÄ en plats som framstÄr som en ogÀstvÀnlig boplats för mÀnniskor?Syftet med studien var att fÄ bÀttre förstÄelse för relationen mellan natur, kultur, landskap, mÀnniska, teknik och miljö i ett av vÀrldens nordligaste samhÀlle, Longyearbyen pÄ Svalbard, vars extrema klimat med rÄdande istid och lÄnga mörkerperioder framstÄr som en skrÀmmande boplats för mÀnniskor. Finns det plats för arkitektur som Àr nÄgot mer Àn bara ett konstruktivt skydd mot rovdjur, vÀder och vind?MÄlet var att skapa en plats för aktiva och oförpliktade möten; ett Campus Kultur som fungerar som knutpunkt dygnet runt..

Syftet med denna uppsats Àr att synliggöra och problematisera vad kulturen sÀgs vara i svensk kulturpolitik, hur kulturpolitiken Àr utformad och för vem. Genom kvalitativ textanalys av 2009 Ärs kulturproposition Tid för Kultur visar undersökningen att det i propositionen inte finns nÄgon tydlig definition av vad begreppet kultur innebÀr. Det finns en uttalad medvetenhet om att kulturbegreppet Àr svÄrdefinierat men eftersom kulturbegreppet inte definieras i propositionen medför det en inkonsekvent anvÀndning.En viktig utgÄngspunkt för uppsatsen Àr att kulturen ? liksom kulturpolitiken ? kan utgöra en arena för maktspel. Av den anledningen Àr sociologen Pierre Bourdieus teorier om kulturella dominansförhÄllanden viktiga för undersökningen.

En femtedel av de elever som har utlĂ€ndsk bakgrund nĂ„dde inte mĂ„len i matematik i År 9, 2009. Denna uppsats handlar om varför dessa elever inte nĂ„r mĂ„len, vad man kan göra Ă„t det och framför allt hur eleverna upplever sin undervisning. Intervjuer med 5 elever genomfördes under hösten 2010 i tvĂ„ skolor i en kranskommun till Stockholm. SprĂ„k och kultur Ă€r faktorer som kommer behandlas i denna text och detta var tvĂ„ av de faktorer som eleverna trodde pĂ„verkade eleverna med utlĂ€ndsk bakgrunds mĂ„luppfyllelse i matematik..