Denna uppsats behandlar ÀmnesomrÄdet islam och demokrati. Studien Àr kvantitativ och innehÄller 154 lÀnder. För att nÀrmare analysera dessa har vi anvÀnt oss av en multipel regressionsanalys .Resultatet av denna analys Àr att vi inte med sÀkerhet kan bevisa att muslimsk kultur förklarar de muslimska lÀndernas demokratiska tillkortakommanden. DÀremot har variablerna arabisk kultur, rÄvaruberoende, militÀrutgifter samt ekonomisk utveckling visat sig vara statistiskt signifikanta för demokrati.UtifrÄn detta har vi velat spÄra de kausala mekanismerna i förhÄllandet mellan demokrati och arabisk kultur ytterligare, och funnit att framförallt militÀrutgifter och det civila samhÀllet Àr tÀnkbara mellanliggande variabler. Dessa Àr specifikt arabiska kausala mekanismer som inte gör sig gÀllande för den muslimska kulturen.

Sverige Àr ett exportland med lÄng tradition av handel med omvÀrlden. För att kunna utnyttja vÄra absoluta och komparativa fördelar gÀller det att vi har god kunskap om vad som pÄverkar vÄr handel. Dagens konsumenter har ett stort antal produkter att vÀlja mellan. Handla har aldrig varit lÀttare och med hjÀlp av internet Àr det möjligt att handla varor frÄn andra sidan jordklotet med minimal anstrÀngning. Vi stÀller oss frÄgan, har vÄr sprÄkkunskap och kultur en inverkan pÄ den internationella handeln? Denna frÄga ska försöka besvaras med hjÀlp av ett bland de vanligaste verktygen vid skattning av bilateral handel, den sÄ kallade gravitationsmodellen.

Ledarskap Àr idag ett högst aktuellt Àmne. Företag etablerar sig i andra delar av vÀrlden och globaliseringen gör att organisationer mÄste integrera med andra kulturer Àn sin egen. Ledarskap blir dÄ en nyckelkomponent och ett konkurrensmedel. I vÄr uppsats vill vi granska fenomenet ledarskap i en annan kulturell kontext Àn vÄr egen. Med hjÀlp av ett MFS-stipendium frÄn Sida fick vi möjlighet att Äka till Sihanoukville, Kambodja för att att göra en undersökning om ledarskap och kultur.

Arbetet söker kartlÀgga visuell kultur som begrepp och pedagogisk strategi. Med utgÄngspunkt i teorier kring visuell kultur inom olika discipliner och utifrÄn olika lÀnders definitioner undersöks visuell kulturpedagogik i Danmark. En central frÄga i arbetet Àr huruvida visuell kultur Àr ett nytt bildÀmne eller en angelÀgenhet för skolans alla Àmnen. Undersökningen Àr hermeneutisk och bestÄr av tolkningar utifrÄn litteratur och intervjuer. För att se hur visuell kultur som pedagogisk strategi fungerar i praktiken har kvalitativa intervjuer genomförts med tre verksamma lÀrare i Danmark.

Fritidssektorn har expanderat under 1960-talet. Forskare har konstaterat att fritid Àr ett mÄngtydigt begrepp (Lindström, 2001:46).I början av 1990- talet tvingades mÄnga kommuner till nedskÀrningar. Nya aktörer kom in pÄ den kulturpolitiska arenan och hopslagning av kulturnÀmnder med fritdsnÀmnder blev en av följderna (Svensson & Lundberg, 1997). Genom att granska protokoll frÄn en kultur- och fritidsnÀmnds möten Är 2006 i en liten kommun, var syftet att kartlÀgga besluten för att ge en bild av prioriteringar och avgrÀnsningar. Textanalys som metod och Habermas kritiska teori har stÄtt som grund för granskningen.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka förekomsten av kultur- och sprÄkstrategier i smÄ och medelstora, exporterande, sydsvenska företag. Med hjÀlp av en en kvantitativ enkÀtstudie har vi studerat förekomsten av kultur- och sprÄkstrategier. De teoretiska perspektiven inkluderar det rationella strategisynsÀttet, presenterat av Barney och Johnson & Scholes.,Hofstedes kulturdimensioner samt lingvistik. 104 respondenter i form av företag ur mÄlgruppen har besvarat vÄr enkÀt. Datan har analyserats i programmet SPSS och utöver förekomsten av kultur- och sprÄkstrategier har förekomsten av strategier analyserats i samband med diverse variabler.

I denna uppsats behandlar jag hur svensk skönlitteratur och olika medier anvÀnds i en klass i utlandet dÀr kompletterande svensk undervisning bedrivs. Studien omfattar Àven elevernas uppfattning om svensk kultur och hur kultur förmedlas i undervisningen. DÀrtill har ocksÄ elevernas attityder till sprÄket granskats. Undersökningen omfattar kvalitativa intervjuer med en lÀrare och fyra elever. Studien visar att litteraturundervisningen utgÄr ifrÄn ett erfarenhetspedagogiskt perspektiv vad gÀller valet av litteratur.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur ?tta l?rare uppfattar arbetet med ?verg?ngar mellan aktiviteter under skoldagen f?r elever i ?rskurs 1?3 i anpassad grundskola. F?ljande fr?gest?llningar har anv?nts i studien: Hur uppfattar l?rarna att de arbetar med eleverna vid ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Vilka m?jligheter och utmaningar uppfattar l?rarna i arbetet med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Hur uppfattar l?rarna att de vill utveckla sitt arbete med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Teori: Studiens teoretiska utg?ngspunkter ?r det relationella perspektivet som fokuserar p? l?rmilj?ns utformning i m?tet med eleven. Dilemmaperspektivet lyfts ocks? fram utifr?n att utbildningssystemet st?r inf?r vissa grundl?ggande dilemman som hela tiden kr?ver olika for mer av beslut. Metod: En kvalitativ intervjustudie d?r semistrukturerad intervju och fenomenografi anv?nds som metodologi och metod.

Genom detta arbete har vi utvecklat ett metodhÀfte med en tillhörande lÀrarhandledning. HÀftet bestÄr av sÄng- och rörelseövningar som trÀnar begrepp inom kemi och fysik, eftersom vi har mÀrkt att Àmnena kemi och fysik kan upplevas som svÄra och dÀrför behöver göras mer lustfyllda och lÀttillgÀngliga. Arbetet grundar sig pÄ den kinestetiska inlÀrningsstilen och intelligensen. Meningen Àr att övningarna ska tillgodogöra den kinestetiska inlÀrningsstilen men Àven tilltala elever med andra inlÀrningsstilar. Genom anpassning kan vÄra övningar anvÀndas i alla Ärskurser.

Jag har valt tre teman ur vÀrdegrundsboken och jÀmför vad olika författare anser om dessa tre teman. Skolan kan inte undvika att fostra och socialisera, skolans socialiserande verksamhet innebÀr att förmedla kultur.Ett konstaterande Àr att skolans kultur och vÀrdegemenskap förmedlande uppdrag Àr motsÀgelsefullt. Uppgiften som skolan har tilldelats av riksdagen Àr sammansatt av ett bestÀndighets, kontinuitets och ett förÀndringsuppdrag. Det Àr tÀnkt att skolan ska spegla sitt samhÀlles historia och kultur genom att socialisera sina elever till svenska medborgare, samtidigt ska skolan vara visionÀr och dÀrmed bana vÀg för ett framtida samhÀlle som pÄ bestÀmda sÀtt skiljer sig frÄn dagens. Det stÀlls krav pÄ att personalen ska förmedla kulturellt bestÀmda vÀrden och upprÀtta kultur som överensstÀmmer med dessa vÀrden.

Kultur differentierar samhÀllen vÀrlden över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den hollÀndske forskaren Geert Hofstede har under mer Àn 40 Är bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt vÀrderat ett stort antal lÀnder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av OsÀkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrÄn Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frÄgor kopplade till nationell kultur baserade pÄ Hofstedes dimensioner anvÀnts och personer pÄ fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

Uppsatsen Àr en jÀmförande kvantitativ pilotstudie om och hur Ungerns politiska kultur och postmaterialistiska vÀrderingar har förÀndrats sedan staten blev medlem i EU.Syftet Àr att se om det har skett nÄgra förÀndringar i den politiska kulturen och om EU har varit en bidragande faktor för förÀndringen. PrimÀrkÀllor jag har anvÀnt mig av Àr World Values Survey och European Social Survey, och sekundÀrkÀllor Àr sÄdana kÀllor som har definierat politisk kultur, och förklarat hur EU fungerar. Resultatet jag har kommit fram till Àr att den politiska kulturen inte har förÀndrats i stor grad men det har skett förÀndringar i nÄgra vÀrderingar som leder till postmodernismen. Medlemskapet i EU kan vara en faktor till att förÀndringarna har skett, men det Àr inte enbart det som har pÄverkat..

I den hÀr studien försöker jag lÀmna en redogörelse pÄ hur lÀrare kan arbeta didaktiskt och metodiskt med spelfilm i undervisningen, i kursen kultur och idéhistoria pÄ gymnasiet. Via en kvalitativ intervju-undersökning med elva elever som lÀser kultur och idéhistoria pÄ klippans gymnasium, och kopplingar till didaktisk forskning i Àmnet har jag lyft fram olika förhÄllningsÀtt att anvÀnda spelfilm. För att lÀrare ska förhÄlla sig didaktiskt och metodiskt med spelfilm i undervisningen krÀvs det att lÀrare Àr insatta i Lpf 94, kursmÄlen och följer upphovsrÀtten. Det krÀvs Àven att lÀrare har didaktisk kunskap om hur en spelfilm i undervisningen bör förbehandlas och efterbehandlas med eleverna. Det Àr Àven betydande att lÀrare Àr medvetna om mediareception, att elever kan lÀsa av spelfilmer olika beroende hur lÀrare vÀljer att visa spelfilmer..

The concept of the dynamic region has become a more prospering thought in the era of globalisation. This concerns in particular, cross border regions ? well-integrated territorial regions crossing more than one nation. In this paper I examine the development from a critical perspective and I map the democratic pitfalls of new territorial political constructions across national borders. The empirical analysis is a case report taken from the Öresund region, a cross border region between Sweden and Denmark.

Jag har fÄtt den uppfattningen att lÀromedel anvÀnds ofta. För att anvÀnda detta medel pÄ ett bra sÀtt, borde de dÀrför vara vÀlgjorda utifrÄn mÄnga faktorer. Jag vill se hur innehÄllet i de lÀromedel som idag anvÀnds pÄ skolor runt omkring motsvarar de mÄl som kursplanen för fysik i grundskolan har. FrÄgestÀllningarna Àr följande:- PÄ vilket sÀtt behandlar lÀromedlen i fysik mÄl som finns i kursplanen för fysik i grundskolan?- Hur uppfattar fysiklÀrare de lÀromedel de anvÀnder sig av?- Hur anvÀnder fysiklÀrare lÀromedlen i sin undervisning?Genom en textanalys har jag jÀmfört lÀromedlens innehÄll med de mÄl som finns i grundskolans kursplan för fysik under rubriken MÄl som eleverna skall ha uppnÄtt i slutet av det nionde skolÄret, betrÀffande natur och mÀnniska.