Syftet med uppsatsen Àr att försöka fÄ en inblick i hur viktigt det anses vara att en nyanstÀlld ?matchar? en organisation i form av personlighet och vÀrderingar, snarare Àn att denne besitter rÀtt yrkeskunskaper. Syftet Àr Àven att utreda om det finns en existerande organisationskultur pÄ ett industriföretag, samt hur genomgÄende denna kultur verkar vara. Avslutningsvis har författarna försökt utreda hur nya medarbetare socialiseras in i den undersökta organisationens kultur. Resultaten Àr baserade pÄ tre gruppintervjuer med operativ personal, intervjuer med tvÄ personer frÄn organisationens ledningsgrupp, samt intervjuer med tvÄ olika rekryteringsföretag.

En sammanfattning av uppsatsen pÄ maximalt 8000 tecken..

invandrare, svensk, medier,identitet, kultur, religion, nationalitet, tillhörighet..

-.

Detta examensarbete syftade till att studera meningsskapandet i mötet mellan elever i skolÄr nio och en text ur deras lÀrobok i fysik. Arbetet utgick frÄn ett pragmatiskt perspektiv och prövade praktisk epistemologisk analys, PEA, för att angripa den meningsskapande processen i detta möte. Det prövade angreppssÀttet PEA styrde metoden dÄ analysen utgick frÄn en pÄgÄende aktivitet, i detta fall mötet mellan elev och en lÀrobokstext i fysik. Mötet spelades in och observerades för att transkriberas och analyseras. Tydligt framkom att de meningar som skapades hos eleverna pÄverkades av lÀrobokens erbjudna innehÄll.

Syftet med denna studie har varit att undersöka fyra lÀrares uppfattningar och tankar om kristen tro i arbetet pÄ en mÄngkulturell skola. I arbetet ingÄr intervjuer med fyra kristna lÀrare och deras perspektiv över att vara religiös i ett mÄnkulturellt samhÀlle. Arbetet innehÄller ocksÄ en lexikon definition och litteraturgenomgÄng om religion, kultur, samhÀlle och religion i skolans historia. I arbetet framkom det att tro bland annat inte Àr nÄgot man talar högt om utan nÄgot privat men samtidigt inget man förnekar. Acceptans för andra religioner och deras högtider fanns men förstÄelsen för dessa var svÄr.

Syftet med uppsatsen var att undersöka socialsekreterares förklaringsmodeller för hedersrelaterat vÄld i förhÄllande till annat vÄld i nÀra relation och eventuella skillnader eller likheter mellan dessa. Syftet var Àven att undersöka vilka effekter deras förklaringsmodeller fÄr för deras klienter. FrÄgestÀllningarna vi besvarar i uppsatsen Àr vilka förestÀllningar socialsekreterarna har om hedersrelaterat vÄld i förhÄllande till annat vÄld i nÀra relation, hur deras förestÀllningar om offer och förövare inom hedersrelaterat respektive annat vÄld i nÀra relation ser ut samt om dessa förestÀllningar pÄverkar deras arbete med klienter.Vi har utfört enskilda intervjuer med fem socialsekreterare som arbetar i Göteborgs kommun. Genom att anvÀnda oss av postkolonial teori, systemteori, makt, essentiellt och socialkonstruktionistiskt perspektiv pÄ etnicitet och kultur samt tre forskningsteoretiska perspektiv (kulturellt perspektiv, könsperspektiv och intersektionellt perspektiv) pÄ hedersrelaterat vÄld har vi kommit fram till att socialsekreterarna gör en skillnad pÄ hedersrelaterat vÄld i förhÄllande till annat vÄld i nÀra relation. Skillnaden ligger frÀmst i att de kopplar hedersrelaterat vÄld till kultur och systemteoretiska förklaringsmodeller, medan annat vÄld i nÀra relation tillskrivs individuella förklaringsmodeller.

Studiens syfte Àr att se vad som hÀnder nÀr elever anvÀnder sig av en konstnÀrlig metod i grundskolans senare Är och förankra den undersökta undervisningsmetoden pÄ en vetenskaplig grund. Studiens teoretiska ram utgörs av socialkonstruktionismen och visuell kultur. De frÄgestÀllningar som studien söker svar pÄ Àr: ?Vilka förmÄgor utvecklar elever genom att arbeta med en konstnÀrlig metod?? och ?Hur blir elevers förmÄgor synliga i representationer och iscensÀttningar i arbetet med en konstnÀrlig metod?? Den empiriska utgÄngspunkten Àr elevrepresentationer, i form av tal, skrift, bild och film, samt detta kompletteras med inspelade processamtal. Kopplat till begreppet visuell kultur Àr den undersökta konstnÀrliga metoden en undervisningsstrategi som ger eleverna möjligheter att undersöka sina för-givet-taganden om en plats.

Qatar Àr ett ekonomiskt vÀlmÄende land, med ett starkt auktoritÀrt politiskt system. Landet Àr dÀrför ett avvikande fall ur moderniseringsteorin, som menar att ekonomiskt vÀlmÄende leder till demokrati. Vi börjar med att förklara varför Qatar avviker frÄn moderniseringsteorin, och fortsÀtter sedan med att pröva ett antal teorier och perspektiv, för att se om dessa bÀttre förklarar frÄnvaron av demokrati i landet. Följande teorier och ÀmnesomrÄden diskuteras: politisk kultur och civilt samhÀlle, islams inverkan, sultanism, aktörsteoretiska perspektiv, rational choice, och slutligen oljans inverkan pÄ Qatar. TvÄ företeelser talar för demokratins frÄnvaro, islams starka nÀrvaro i kulturen och politiken, samt landets ekonomiska beroende av oljeintÀkter.

UtstÀllningens konventioner: analys av utstÀllningsarbetet pÄ Astrid Lindgrens NÀs Mimmie Bergvall. Kultur och medier. Kulturvetenskap. Konst kultur och kommunikation. Malmö Högskola.

Studiens syfte var att undersöka varför anstÀllda anhörigvÄrdare av mellanöstnisk bakgrund inte utnyttjar fler delar av anhörigstöd och hur de kan pÄverkas att utnyttja fler delar av detta. Anledningarna var mÄnga och varierande mellan respondenterna. I undersökningen intervjuades sex personer av mellanöstnisk bakgrund om deras Äsikter till övriga erbjudna tjÀnster sÄsom tillfÀllig avlastning. Intervju av informell karaktÀr anvÀndes för att respondenterna skulle kunna samtala fritt om Àmnet. Deras Äsikter kunde kategoriseras till fyra övergripande rubriker (kultur, stöd inom familjen, kommunikation, tÀnkbara tjÀnster).

I bakgrunden redogörs olika aspekter som berör kultur samt sjuksköterskos förhÄllning till patienters etnicitet. Patienters syn pÄ vÄrd skiljer sig Ät beroende pÄ kulturtillhörighet vilket pÄverkar mötet i vÄrden. Sjuksköterskans ansvar Àr att ge vÄrd samt behandla patienterna med respekt och vÀrdighet oavsett etnicitet. SvÄrigheter kan finnas i att tillgodose detta i mötet med patienter dÄ uppfattningen av sjukdomsorsak kan skilja sig ifrÄn sjuksköterskans. SvÄrigheter i kommunikationen samt i förstÄelsen för respektive kultur kan leda till missförstÄnd.

Skolan styrs idag av nationella styrdokument, de Àr skollag, lÀroplan och kursplan. Varje Àmne i skolan har en egen kursplan dÀr Àmnets kÀrna, begrepp och perspektiv beskrivs. Fokus i studien ligger pÄ kursplanen i hem- och konsumentkunskap och dÄ framförallt de fyra övergripande perspektiven hÀlsa, resurshushÄllning, kultur och jÀmstÀlldhet, som ska genomsyra all undervisning. Eftersom vi i framtiden skall arbeta med skolÀmnet hem- och konsumentkunskap valde vi att fördjupa oss inom problematiken kring perspektiven. Syftet med studien Àr att genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper ta reda pÄ hur lÀrare i hem- och konsumentkunskap arbetar med de fyra övergripande perspektiven i sin undervisning.

Alla mÀnniskor bÀr pÄ erfarenheter och upplevelser av olika slag. FrÄgan Àr hur vÄra tidigare erfarenheter pÄverkar oss. Studien belyser nÄgra lÀrarstudenters berÀttelser om mötet med Àmnet matematik frÄn grundskola till högskola. Studien behandlar faktorer i erhÄllen undervisning av betydelse för utvecklingen inom Àmnet, samt hur tidigare erfarenheter kan komma att pÄverka den egna undervisningen i matematik. Eftersom studien inriktar sig pÄ lÀrarstudenters berÀttelser anvÀndes en narrativ ansats med kvalitativa intervjuer som metod.

     Dagens mÄngkulturella samhÀlle krÀver en ökad kunskap och förstÄelse för olika kulturer. Forskning visar att sjuksköterskor upplever att det Àr svÄrt att relatera till patienten pÄ grund av sprÄkliga och kulturella skillnader. Brist pÄ kulturell kompetens leder till konflikter orsakade av missförstÄnd och misstolkningar. Sjuksköterskor uttrycker en önskan att utveckla kunskap i transkulturellt vÄrdande. Utan denna kunskap Àr det svÄrt för sjuksköterskor att utveckla en vÄrdande relation med patienten, vilket i lÀngden kan leda till ett bristande förtroende för sjukvÄrden frÄn patientens sida.