Sverigedemokraterna har nu kommit in i riksdagen, nĂ€sta steg enligt Jimmie Åkesson Ă€r att fĂ„ 30 % av rösterna! Med anledning av partiets bakgrund och den debatt som florerat kring deras frĂ€mlingsfientlighet och annat, tycker jag det Ă€r angelĂ€get att undersöka vad partiet stĂ„r för. Syftet med detta arbete Ă€r dĂ€rför att undersöka och besvara frĂ„gan:Vilken syn har Sverigedemokraterna pĂ„ demokrati och de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna, och visar de samma förhĂ„llningssĂ€tt till demokrati och mĂ€nskliga rĂ€ttigheter i sitt principprogram och valmanifest som i andra dokument?Metoden jag har anvĂ€nt för att göra denna undersökning Ă€r olika typer av kvalitativ textanalys, först en enklare diskursanalys för att se vad akademiska teorier har för syn pĂ„ demokrati och mĂ€nskliga rĂ€ttigheter. Ett antal nyckelbegrepp inom demokrati valdes sedan ut; mĂ€nniskosyn, folk-medborgare, stat-nation och kultur-religion, dĂ€refter konstruerade jag en modell dĂ€r jag kunde besvara mina delfrĂ„gor genom att i tur och ordning titta pĂ„ vilken syn pĂ„ nyckelbegreppen de olika aktörerna hade, genom en aktörscentrerad systematisk textanalys av demokratiteorier och FN:s deklaration och konventioner om de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna. Slutligen gjorde jag en innehĂ„llslig textanalys av Sverigedemokraternas principprogram, samt diverse material som jag funnit pĂ„ deras hemsida, t ex TV-klipp, bloggar mm.Resultatet jag kom fram till Ă€r att Sverigedemokraterna inte alltid respekterar de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna, de delar inte den mĂ€nniskosyn och syn pĂ„ kultur, som prĂ€glar demokratiteorier och FN.

Organisationskultur prÀglar individer och grupper pÄ olika plan, medvetna som omedvetna. Studier visar bland annat att vÄr bild av vad vi klarar av, vÄr sÄ kallade self-efficacy, pÄverkas av vilken kultur vi befinner oss i. Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur organisationskultur upplevs av medarbetare och hur de upplever att den pÄverkar deras syn pÄ sig sjÀlva och sin förmÄga. Sju personer frÄn ett ungt och expansivt företag, vars kulturfilosofi har blivit medialt uppmÀrksammad och hyllad, intervjuades. Resultatet visade bland annat att gemensamma vÀrderingar och normer, sÄvida de Àr identifierbara, gör det lÀttare för medarbetarna att arbeta i samma riktning och tydliggör företagets förvÀntningar och ambitioner.

En kulturell infill i Stockholms innerstad som fyller behovet av en samlad plats för visning av och samtal kring mode..

Invandrare kommer till Sverige frÄn vÀrldens olika hörn med en annan tradition och kultur. Det kan uppstÄ kommunikationsproblem vid kontakten med de svenska myndigheter, bland annat hÀlso- och sjukvÄrden. Syftet med denna studie Àr att undersöka iranska mammors upplevelse av kontakten med BVC samt deras upplevelse av styrkor och brister i kontakt med svenska barnhÀlsovÄrden. Metoden har en explorativ design med en kvalitativ ansats. Sammanlagt intervjuades sju mammor dÀr samtliga hade iranskt ursprung och persiska som modersmÄl.

Sammanfattning Examensarbetet handlar om hur undervisningssprÄket pÄverkar undervisningen i fysik. I denna studie Àr det fysiklÀrare med svenska som modersmÄl som undersöks. Studien undersöker fysiklÀrare som undervisar bÄde pÄ engelska och svenska. Som underlag för examensarbetet finns bland annat en enkÀt som jag utarbetat och skickat till lÀrare som undervisar i fysik pÄ bÄde svenska och engelska eller stÄr i begrepp att börja göra det. Ur svaren frÄn erfarna fysiklÀrare som undervisar pÄ ett annat sprÄk (bÄde svenska och engelska), har jag extraherat nio rekommendationer till lÀrare som precis har börjat undervisa pÄ ett sprÄk som inte Àr hennes/hans modersmÄl. Rekommendationerna handlar om hur han/hon kan utveckla sitt sprÄk, planera sina lektioner och lÀttare övervinna den osÀkerhet som kan finnas nÀr en lÀrare ska övergÄ frÄn att undervisa pÄ sitt modermÄl till att göra det pÄ ett annat sprÄk. Mitt examensarbete fokuserar pÄ lÀrares erfarenheter och upplevelser kring att undervisa pÄ engelska nÀr deras modersmÄl Àr svenska.

Mot bakgrund av skolans demokratiska uppdrag Àr syftet med följande uppsats att problematisera normativ svenskhet inom skolan. Syftet uppnÄs genom att diskutera kulturell representativitet utifrÄn nÄgra elevers utsagor om skolans praktiker gÀllande traditioner, med fokus pÄ jul- och luciafirande samt skolavslutningar. Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ intervjuundersökning med sex niondeklassare med ickekristen bakgrund. Elevernas uttalanden om skolans praktiker analyseras i förhÄllande till aktuella teoribildningar om kultur. Enligt intervjupersonerna uppmÀrksammas kristna traditioner, men exempelvis inte muslimska eller judiska pÄ deras skola, nÄgot som hos flertalet personer uttrycks som upphov till utanförskap.

Syftet med uppsatsen Àr att identifiera vilka kritiska faktorer som bidrar till framgÄng i integrationen av en organisation i ett förvÀrvsförlopp, dÄ ett litet Àgarlett företag blir uppköpt av en börsnoterad koncern. Med utgÄngspunkt i en hermeneutisk kunskapssyn har vi anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsdesign och fallstudie som forskningsstrategi. Intervjuer och sekundÀra kÀllor sÄ som hemsidor, Ärsredovisning och resultatrÀkningar har legat till grund för vÄr insamling av data. Empiriska primÀrdata samlades in under intervjuer med VD och personal pÄ det uppköpta fallföretaget samt med uppköparens representant. Data frÄn hemsidor och rapporter, ligger Àven dessa till grund för vÄr redogörelse av förvÀrvsförloppet, vilket Àr tolkad genom teorin i en kronologisk tematik.

This study is focused on some individuals' experience of the concept of culture in their everyday life. Some questions about culture were asked to some persons living in a small village in the isle of Gotland and some persons in the capital of Sweden, Stockholm, in the autumn in 2007 in a field study.The study showed that peopele tend to shape their own life world in the continuous activity in their near surroundings, in the garden and in reading literature and listening to music. There were some differences in the life world depending on where they lived,  in the country side or in town. Urban life has more offers as to popera and theatres but negatively more violence and stress.A study of literature on the ethnological concept of culture is included. The answers of the individuals also led to different topics such as nostalgia, mind, fear, feelings, body and soul which were enlightened by scientist from the respective fields..

The Swedish government published their current proposition concerning cultural politics,Tid för kultur in 2009. Due to this proposition, culture is considered a basic human right we all deserve to be provided with. It contained goals and guidelines for how to enable culture to all citizens, to integrate and enrich the state, the county councils? and municipalities? work with diversity and multi culture in their culture-based institutes. However, there seems to be a lack of strategies in the issue of how to provide our nondependent elderly, suffering age related handicaps and diseases, with this proclaimed necessity.In recent years, there has been a lot of research proving the link between human wellbeing and a stimulating environment.

MISA Àr ett företag som i sin dagliga verksamhet erbjuder arbetsinriktad sysselsÀttning för mÀnniskor med funktionshinder. PÄ grund av sin ideologiska bakgrund och sin platta struktur har det vÀxt fram ett intresse av att veta mer om sin organisation. Syftet med uppsatsen Àr dÀrför att beskriva och identifiera företagskulturen och ledarskapet för att sedan förstÄ deras relation till varandra. För att uppfylla syftet och besvara frÄgestÀllningarna har en kvalitativ fallstudie genomförts i form av intervjuer och en litteraturstudie i Àmnet kultur.Teorin har spelat en stor roll för att bÄde förstÄ och rama in företagets kultur. Uppsatsen anvÀnder sig bÄde av klassiker som Weber och den omskrivna kulturteoretikern Schein samt nyare författare inom Àmnena kultur och ledarskap.Studiens resultat gav en omfattande bild av företagets kulturuttryck och vad i företagets agerande och uttalanden som framstÄr som viktiga.

Bildpedagogik.

Denna uppsats utgÄr frÄn en fallstudie av ett företag som arbetar med IT-distribution. Studiens syfte var att genom undersökningar av tre nivÄer av kultur kartlÀgga och undersöka vad som kÀnnetecknar företagskulturen. Detta gjordes genom intervjuer med företagets ledning, dokumentgranskning och observationer.UtifrÄn denna kartlÀggning analyserades resultatet utifrÄn Edgar Scheins tre nivÄer för kultur. Dessa tre nivÄer kan liknas vid en pyramid dÀr grundlÀggande antaganden utgör pyramidens bas, uttalade vÀrderingar befinner sig i mitten av pyramiden och artefakter bildar pyramidens topp. DÀrefter undersöktes det hur företagets kultur kunde relateras till Daniel R.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att visa att teoretikernas anvÀndning av McDonald's som paradexemplet för globak standardisering av marknadsmixen inte Àr helt rÀttfÀrdigat. För att illustrera detta har jag anvÀnt mig av McDnald's i Frankrike. Jag har stÀllt mig tvÄ huvudsakliga frÄgor; Vilka kulturella barriÀrer har McDonald's mött i Frankrike och hur har de anvÀnt sig av standardisering respektive anpassning av marknadsmixen? I en diskussion om kultur, kulturella skillnader och internationell marknadsföring skapar jag en grund för ett resonemang runt standardisering och anpassningsstrategier av marknadsmixen. Jag förklarar i min analys med hjÀlp av mitt empiriska material hur McDonald's har anpassat sig efter den franska kulturen samtidigt som de behÄllet ett standardiserat koncept vÀrlden över.Jag avslutar uppsatsen med fria reflektioner om frÄgestÀllningar som dykt upp under arbetets gÄng samt en kort slutsats som sammanfattar min analys om McDonald's anpassningsstrategier som jag alltsÄ hÀvdar motsÀger teoretikernas pÄstÄende..

The purpose of this master?s thesis is to investigate the culture for children in the age of 10-12 year-old at the library in a small town and to see if the library and children shared the same view of the libraries missions. We have interviewed 3 groups of 5-7 children at two times. We have also interviewed a children librarian about her opinion of her work and childrenculture. The United Nations Convention on the Rights of the Child works as our theory in this thesis.

Den hÀr studien syftar till att klargöra hur gymnasieelevers inlÀrningsstrategier Àr relaterade till deras förmÄgor. FörmÄgorna synliggjordes som intelligensprofiler baserat pÄ Gardners teori om multipla intelligenser. Att Äka med logiktÄget definieras som att förstÄ logik sÄ att det i varje nytt avsnitt i matematik eller fysik endast Àr den nya logiken som behöver förstÄs. Studien genomfördes med en enkÀtundersökning samt med uppföljande intervjuer. Resultaten visar att elever med lÀgre logisk-matematisk intelligens Àn lingvistisk intelligens anvÀnder ytinlÀrning eller procedurmemorering och dÀrmed missar delar av logiken i matematik och fysik.