NĂ€r företag har specificerat vilken typ av hinder som upplevs som starkast vid ett samarbete över Öresund toppar de kulturella skillnaderna. Mycket tyder pĂ„ att det finns en del olikheter i sĂ€ttet, pĂ„ vilket det vardagliga affĂ€rs- och arbetslivet yttrar sig i Danmark och Sverige. De kulturella skillnaderna Ă€r inte sĂ„ stora i en internationell jĂ€mförelse men stora nog att skapa problem för en företagsetablering tvĂ€rs över den svensk-danska grĂ€nsen. VĂ„rt syfte med denna uppsats Ă€r att undersöka om och i sĂ„dana fall hur danskar och svenskar skilljer sig Ă„t vid beslutsfattande.Vi har kommit fram till att det finns skillnader mellan hur svenskar och danskar agerar vid beslutsfattande. Danska organisationer Ă€r ofta mer hierarkiska och chefen har mycket makt vid beslut.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att belysa hur företag kan anvÀnda normativ styrning för att styra sjÀlvgÄende medarbetare. För att uppnÄ detta syfte studeras sjÀlvgÄende medarbetare inom revisionsbranschen.Metod: Studien Àr av kvalitativ art med semistrukturerade intervjuer dÀr vi utgÄr frÄn ett hermeneutiskt tolkningssÀtt. Intervjuerna utfördes i november 2013 och spelades in sÄ att vi noggrant kunnat analysera aktörernas svar.Resultat och slutsats: Syftet med denna studie Àr att skapa förstÄelse för hur normativ styrning kan anvÀndas och det har pÄvisats att det finns en del gemensamma mönster nÀr det gÀller rekrytering, identitet och kultur. Vi fann tydliga gemensamma vÀrderingar och normer inom varje företag, bÄde uttalade och outtalade. De tydligaste gemensamma vÀrderingar och normer som förekommer Àr inriktning pÄ företaget, viktiga personliga egenskaper, klÀdkod, samt hur aktörerna bör agera inom företaget.

Syfte: Fallföretaget CC tillÀmpar en mÀngd strategier för att befordra enbart de bÀsta medarbetarna och hÀrmed gallra ut de som inte hÄller mÄttet. Medarbetarna Àr vÀl insatta i denna upp-eller-ut-strategi och stÀller upp pÄ detta utan att ifrÄgasÀtta systemet, fastÀn de rent statistiskt löper stor risk att sjÀlva gallras ut. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att, med hjÀlp av teorier om kultur och identitet, redogöra för vilka mekanismer företaget anvÀnder för att fÄ medarbetarna att stÀlla upp pÄ detta system. Metod: Fallstudie. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod i form av personliga intervjuer och dokumentstudier.

ABSTRAKT (A)sociala medier? - en studie kring unga mÀnniskors tankar om sociala medier och dess betydelse för deras sÀtt att interagera. Victoria Pettersson & Paulina Ekelund Book Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap 15 hp Konst, kultur och kommunikation (K3) OmrÄdet för Kultur och samhÀlle Malmö högskola Handledare: Ulrika Sjöberg Examinator: Bo Reimer VÄrterminen 2013 Nyckelord: Socialitet, Sociala plattformar, Kommunikation, Medierad kommunikation, Interaktivitet, Medierad interaktion, Symbolisk interaktionism, Digital mobilitet, Tid, Rum. I denna studie har vi undersökt hur den digitala mobiliteten och medieanvÀndning har pÄverkat unga mÀnniskors sociala relationer. Vi har studerat en eventuell förÀndring av interaktionen mellan mÀnniskor och samspelet mellan kommunikationen i den virtuella och fysiska vÀrlden. Studien bygger pÄ en kvalitativ studie dÀr det empiriska materialet har samlats in genom 5 gruppintervjuer med 14 informanter mellan 20-30 Är. Vi utförde halvstrukturerade begreppsintervjuer med inslag av fenomenologi.

Syftet med denna studie var att fÄ kunskap om eritreanska kvinnliga exsoldaters erfarenheter av krig har pÄverkat deras identitetsupplevelse, sedan de har flyttat till ett nytt land. Samt att ta reda pÄ om deras upplevelser av integration och av bemötande i exillandet Àr olika beroende pÄ vilket land de bor i. Ytterligare ett syfte var att ta reda pÄ om hur kvinnorna förhÄller sig till egna psykiska reaktionen pÄ krigstraumat. Studien innefattar sexton intervjudeltagare. Nio av dessa bor i England medan sju bor i Sverige.

SamhÀllet Àr idag mycket beroende av energi. En stor del av energiproduktionen sker idag med hjÀlp av fossila brÀnslen, som har en stor pÄverkan pÄ vÀxthuseffekten. Enligt Sveriges riksdags miljömÄl ska klimatutslÀppen minskas med 40 % till Är 2020. Ett led i att lyckas med den minskningen Àr att öka produktionen av förnyelsebar energi. Solenergi Àr en förnyelsebar energiproduktion som kan bidra till minskad miljöpÄverkan. Syftet med studien Àr att pÄ en grundlÀggande nivÄ ta fram en kalkylmall som kan underlÀtta beslutsprocessen för lantbruksföretag i olika delar av landet vid investering i solenergi.

Sammanfattning ? "All inclusiveturism: The price of greatness is responsibility"Datum: 18 januari 2013NivĂ„: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 ECTSInstitution: Akademin för hĂ„llbar samhĂ€lls- och teknikutveckling, HST, MĂ€lardalens högskolaFörfattare: Per Barkström (9th October 1986) Malin Blomstedt (20th November 1980)Title: All inclusiveturism: "The price of greatness is responsibility"Handledare: Finn Wiedersheim-PaulNyckelord: All-inclusiveturism, lĂ„ngsiktig hĂ„llbar samhĂ€llsutveckling, CSR, hĂ„llbar turism, ekonomiskt lĂ€ckageFrĂ„gestĂ€llning: Är det möjligt för resebranschen att bidra mer till en lĂ„ngsiktig hĂ„llbar samhĂ€llsutveckling Ă€n den gör idag gĂ€llande All-inclusiveturismen? Hur bör resebranschens förhĂ„llningssĂ€tt gentemot All-inclusiveturism gestaltas ur ett CSR-perspektiv?Syfte: Huvudsyftet Ă€r att beskriva hur resebranschen kan justera sitt förhĂ„llningssĂ€tt gentemot All-inclusiveturism för att bĂ€ttre gagna en lĂ„ngsiktig hĂ„llbar samhĂ€llsutveckling i de lĂ€nder dĂ€r verksamhet bedrivs. Delsyftet bottnar i att undersöka och analysera hur den rĂ„dande All-inclusiveturismen pĂ„verkar samhĂ€llet ur ett lĂ„ngsiktigt hĂ„llbart samhĂ€llsperspektiv.Metod: Studien Ă€r av kvalitativ karaktĂ€r och baseras pĂ„ sekundĂ€rdata i form artiklar, rapporter och böcker för Ă€mnet relevant litteratur samt primĂ€rdata i form av personliga intervjuer med profiler som föresprĂ„kar hĂ„llbar turism. En fallstudie av den svenska resebranschens förhĂ„llningssĂ€tt till en lĂ„ngsiktig hĂ„llbar samhĂ€llsutveckling genomfördes med en deduktiv ansats. Vidare tolkades referensramen och empirins insamlade material för att skapa en analys och slutsats.Slutsats: Givet att nedanstĂ„ende förslag implementeras kan resebranschen justera sitt förhĂ„llningssĂ€tt gentemot All-inclusiveturism för att bĂ€ttre gagna en lĂ„ngsiktig hĂ„llbar samhĂ€llsutveckling i de lĂ€nder dĂ€r verksamhet bedrivs.1.

Davidsson, Karin & Dornwald, Katharina. PÄ tal om estetik. En diskursanalytisk studie av Statens Offentliga Utredningar/Speaking about aesthetics. A discourse analytic study of two official government reports. Examensarbete pÄ avancerad nivÄ, 15 högskolepoÀng.

HÄllbarhetsbegreppet har fÄtt allt större betydelse. I bankvÀrlden, Àr det inte en frÄga om, utan hur ett företag ska arbeta med hÄllbarhet. För att uppnÄ hÄllbarhet Àr det viktigt att förstÄ hur en strategi mÄste genomföras, stÀndigt utvecklas och kontrolleras, för att resultaten ska följa i enlighetmed de strategiska mÄlen..

Hur pÄverkar kulturen det kliniska arbetsterapeutiska arbetet med mÀnniskor frÄn en annan kulturell bakgrund? Den/de referens-ram/ar arbetsterapeuter anvÀnder sig av kommer, Ätminstone oftast, frÄn vÀstvÀrlden med de vÀrderingar och normer som finns hÀr. I östasiatiska kulturer finns en delvis annan ?tids- och jag-uppfattning? Àn i vÀstvÀrlden. Om vÀrderingar och normer inte stÀmmer med patienternas finns en risk att behandlingen inte blir av tillrÀckligt god kvalitet.SmÀrtpatienter Àr en stor patientgrupp i primÀrvÄrden.

I denna uppsats har jag fÄtt möjligheten att gÄ vidare och undersöka ett Àmne som jag anser vara oerhört intressant och inte minst viktigt inom marknadsföring. Uppsatsen hanterar vikten av kulturskillnader Àven inom ett litet land som Sverige och hur dessa pÄverkar utvecklingen av attityder.Jag valde att undersöka segmentet tonÄringar dÄ de anses vara ett viktigt segment inom dagens varumÀrkesindustri. Intresset lÄg i att utreda huruvida deras varumÀrkesattityder pÄverkades beroende pÄ miljön de lever i. Jag valde dÀrför att utreda syftet: Undersöka vad det finns för paralleller mellan den lokala kulturen som tonÄringar lever i och deras attityder till varumÀrken. Till min hjÀlp anvÀnde jag mig av teorier inom konsument beteende sÄsom kultur och dess pÄverkan pÄ mÀnniskor, attitydteorier och tonÄringars beteende och identifikation.Jag utförde fyra fokusgrupper pÄ tvÄ olika gymnasieskolor.

Turismen Àr en av vÀrldens största industrier. Positiva effekter turismen för med sig Àr bland annat ökad sysselsÀttning och ekonomisk tillvÀxt. De senaste Ären har dock negativa effekter av turism diskuterats allt mer i media, framförallt har miljöfrÄgan lyfts fram. Andra exempel pÄ negativa effekter som har diskuterats Àr dÄliga arbetsvillkor, barnsexturism och vattenbrist. All inclusive hotell har fÄtt kritik pÄ grund av att endast en liten del av de pengar som dras in stannar kvar hos lokalbefolkningen.Ett sÀtt för turismföretag att skydda sig mot denna kritik Àr att arbeta med CSR, vilket Àr en förkortning av Corporate Social Responsibility.

Ungdomars uppfattningar om kulturmöten och dess inverkan för deras identitetsskapande process Àr vad denna antologi handlar om. Bidragen, som metodologiskt utgÄr frÄn Grundad teori, bygger pÄ observationer och intervjuer genomförda pÄ geografiskt olika platser i Sverige. Teoretiskt knyter studierna an till identitet och etnicitet. Identitetsskapande bland invandrarungdomar behandlas ur tre olika perspektiv. Det första av dessa belyser invandrarungdomars dubbla identiteter och de kulturtillhörighetskriser som skapas genom de olika kulturer de lever i.Intervjuerna visade hÀr att invandrarungdomarna upplever sig ha dubbla identiteter och dÀrmed klÀr sig i olika roller för att lÀttare socialisera sig in i olika grupper.

Uppsatsen syftar till att underso?ka kulturtidskrifternas roll och status i det svenska samha?llet idag, bland annat genom intervjuer med verksamma redakto?rer pa? olika kulturtidskrifter. Som problembakgrund presenteras den paradoxala situation som kulturtidskrifterna sta?lls emot: de anses som viktiga fo?r yttrandefrihet, demokrati och ma?ngfald men blir a?nda? fo?rsummade och underprioriterade inom politik och forskning. Utifra?n detta formuleras tre fra?gesta?llningar:Hur ser redakto?rerna pa? den politik som drivs kring kulturtidskriften?Vad anser redakto?rerna att kulturtidskriften har fo?r roll och status i samha?llet?Hur kan kulturtidskriftens roll och status tolkas utifra?n de intervjuaderedakto?rernas svar, den ra?dande kulturpolitiska diskussionen, kulturteorier ochtidigare forskning?Dessa fra?gor analyseras utifra?n intervjusvaren, tidigare forskning, Horkheimer ochAdornos teoretisering av kulturindustrin, Habermas teorier om det offentliga rummet samt Bourdieus fa?ltteori och teori om ekonomiskt och kulturellt kapital.

Tack vare Sveriges bibehÄllet starka inhemska ekonomi i kölvattnet av finanskrisen 2008-2010 har en diskussion angÄende svenska kronans eventuella övergÄng frÄn en procyklisk tillgÄng till en sÀker tillgÄng förts. Samtidigt har det inom populÀrvetenskap och bland yrkesmÀn Àven uttryckts Äsikter mot detta pÄstÄende. Tidigare studier har gjorts pÄ den amerikanska dollarns roll som safe haven, bÄde genom analys av dess trend före jÀmfört med efter signifikanta globala hÀndelser men Àven genom att undersöka dess betingade kovarians gentemot andra valutor. Liknande studier har dock inte genomförts lika grundligt för den svenska kronan efter finanskrisen. Denna uppsats syftar dÀrmed att utröna om nÄgon signifikant förÀndring i svenska kronans karaktÀr kan ses före och efter centrala hÀndelser under finanskrisen.