EnergiomrÄdet och arbetet med ökad energieffektivisering har blivit ett alltmer aktuellt omrÄde i dagens samhÀlle. En minskad energianvÀndning Àr gynnsam för miljö och klimat och Àr Àven attraktiv ur ett ekonomiskt perspektiv.Industrisektorn har potential att effektivsera sin anvÀndning av energi men de ÄtgÀrder som finns att tillgÄ för att uppnÄ detta vidtas inte fullt ut. Detta beror pÄ att det finns ett antal hinder som bromsar arbetet med energieffektivisering. Denna studie fokuserar pÄ dessa hinder men Àven pÄ de drivkrafter som kan anvÀndas för att motivera arbetet med energieffektivisering. Dessa hinder och drivkrafter diskuteras i studien ur ett organisationsteoretiskt perspektiv.I studien framtrÀder ekonomi och inre samt yttre pÄverkan (exempelvis personligt intresse, krav och konkurrens) som de starkaste drivkrafterna för energieffektivisering.

Studien visar att flera faktorer har en signifikant p?verkan p? kapitalstrukturen f?r de unders?kta f?retagen, b?de f?re och under Covid-19 pandemin. Analysen identifierade att l?nsamhet, f?retagsstorlek, tillv?xt, tillg?ngsstruktur, likviditet och risk alla spelade en viktig roll i hur f?retag strukturerade sin finansiering. L?nsamhet visade ett negativt samband med skulds?ttning, vilket indikerar att l?nsamma f?retag f?redrar att anv?nda interna medel i st?llet f?r att ?ka sina skulder.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur ?tta l?rare uppfattar arbetet med ?verg?ngar mellan aktiviteter under skoldagen f?r elever i ?rskurs 1?3 i anpassad grundskola. F?ljande fr?gest?llningar har anv?nts i studien: Hur uppfattar l?rarna att de arbetar med eleverna vid ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Vilka m?jligheter och utmaningar uppfattar l?rarna i arbetet med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Hur uppfattar l?rarna att de vill utveckla sitt arbete med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Teori: Studiens teoretiska utg?ngspunkter ?r det relationella perspektivet som fokuserar p? l?rmilj?ns utformning i m?tet med eleven. Dilemmaperspektivet lyfts ocks? fram utifr?n att utbildningssystemet st?r inf?r vissa grundl?ggande dilemman som hela tiden kr?ver olika for mer av beslut. Metod: En kvalitativ intervjustudie d?r semistrukturerad intervju och fenomenografi anv?nds som metodologi och metod.

I detta arbete undersöks det huruvida personer kan placera in animationsklipp, som skapats efter de skillnader som analyserats, i rĂ€tt kultur. För att besvara frĂ„gan har först en litteraturstudie genomförts som fokuserar pĂ„ omrĂ„dena kroppssprĂ„k och kulturskillnader. Åtta animationer med fyra olika slags rörelser har skapats med ledning av studien, fyra av dem Ă€r influerade av japanskt kroppssprĂ„k och fyra Ă€r influerade av amerikanskt kroppssprĂ„k. Dessa animationsklipp utvĂ€rderades sedan genom en kvalitativ underöksning dĂ€r det visade sig att de animationer vars rörelser Ă€r influerade av japanskt kroppssprĂ„k var lĂ€ttast att kĂ€nna igen..

Vikaholm Àr en fantastiskt trevlig plats med mÄnga fina natur-, kultur-, och rekreationsvÀrden. Platsen grÀnsar till stadsdelen Teleborg i södra VÀxjö. Examensarbetet beskriver hur det Àr möjligt att inrÀtta bostadsbebyggelse i ett sÄdant omrÄde utan att förstöra dess stora vÀrden. Arbetets intention Àr istÀllet att bostÀderna skall integreras i platsens stora vÀrden och dÀrmed göra platsen mer tillgÀnglig för flera av stadens invÄnare..

Den hÀr rapporten belyser hÀstsport och integration utifrÄn projektet, Stallet ? En mötesplats. Studien lyfter fram de möjligheter samt begrÀnsningar som upplevs finnas för ökad integration inom hÀstsport. Deltagande barn och ungdomar i projektet, projektledare, idrottsrörelsen och kultur och fritid har fÄtt delge sin syn pÄ det hela. Studien Àr en kvalitativ intervjuforskning som till viss del kan ses som en utvÀrderingsstudie, 13 intervjuer har utförts, 10 av dessa Àr med ungdomar med svensk respektive utlÀndsk bakgrund, resterande Àr med projektledare, utvecklingskonsulent pÄ SmÄlandsidrotten samt Kalmar kommuns kultur och fritidnÀmnds ordförande.

Sverige beskrivs som ett mÄngkulturellt samhÀlle. Detta Àr av betydelse för förskolans uppdrag med att utveckla barnets medvetenhet och förstÄelse för andra kulturer och religioner. För att undvika fördomar och diskriminering Àr det betydelsefullt att redan i tidig Älder pÄvisa mÄngfalden av kultur och religion eller annan trosuppfattning Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i hur ett antal förskollÀrare talar om hur man praktiskt arbetar för att synliggöra och lyfta fram kultur och religion eller annan trosuppfattning i förskolan. Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt ? och interkulturellt perspektiv. Syftet och frÄgestÀllningarna har besvarats genom en kvalitativ undersökningsmetod med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer.

Syftet med denna uppsats Àr att titta pÄ och jÀmföra hur Sverigedemokraterna och Feministiskt Initiativ konstruerar och talar om kultur och gemenskaper i politisk kommunikation. Intresset i studien Àr ocksÄ att se huruvida man kan koppla dessa konstruktioner till reaktioner pÄ globaliseringsprocessen. Materialet till denna studie grundar sig i politiska texter om kultur funna pÄ respektive partis hemsida. Analysen utgÄr frÄn ett diskursteoretiskt perspektiv och anvÀnder diskursanalytiska verktyg för att titta pÄ konstruktioner av ?vi och dom? i texterna.

Hur skapar man arkitektur för sociala och kulturella sammanhang pÄ en plats som framstÄr som en ogÀstvÀnlig boplats för mÀnniskor?Syftet med studien var att fÄ bÀttre förstÄelse för relationen mellan natur, kultur, landskap, mÀnniska, teknik och miljö i ett av vÀrldens nordligaste samhÀlle, Longyearbyen pÄ Svalbard, vars extrema klimat med rÄdande istid och lÄnga mörkerperioder framstÄr som en skrÀmmande boplats för mÀnniskor. Finns det plats för arkitektur som Àr nÄgot mer Àn bara ett konstruktivt skydd mot rovdjur, vÀder och vind?MÄlet var att skapa en plats för aktiva och oförpliktade möten; ett Campus Kultur som fungerar som knutpunkt dygnet runt..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur streetstyle-bilder förhÄller sig till sin visuella kultur i det nya bloggmediet genom att besvara följande frÄgor: ?Hur möter betraktaren dessa bilder??, ?Vilka omstÀndigheter finns kring fotografens bildskapande??, ?Hur förhÄller sig bilderna till sin visuella kontext? samt ?Hur pÄverkas genren streetstyle-bilder till den nya bloggkontexten??. Uppsatsen har en performativ utgÄngspunkt och hör hemma pÄ omrÄdet visuella kulturstudier. Den anvÀnda metoden undersöker seende- och produktionskontext samt bildkonventioner för streetstyle-bilder i tvÄ utvalda bloggar: The Sartorialist samt JAK&JIL. Resultatet av studien Àr att identifikation Àr central för betraktandet av dessa bilder.

Syftet med denna uppsats Àr att synliggöra och problematisera vad kulturen sÀgs vara i svensk kulturpolitik, hur kulturpolitiken Àr utformad och för vem. Genom kvalitativ textanalys av 2009 Ärs kulturproposition Tid för Kultur visar undersökningen att det i propositionen inte finns nÄgon tydlig definition av vad begreppet kultur innebÀr. Det finns en uttalad medvetenhet om att kulturbegreppet Àr svÄrdefinierat men eftersom kulturbegreppet inte definieras i propositionen medför det en inkonsekvent anvÀndning.En viktig utgÄngspunkt för uppsatsen Àr att kulturen ? liksom kulturpolitiken ? kan utgöra en arena för maktspel. Av den anledningen Àr sociologen Pierre Bourdieus teorier om kulturella dominansförhÄllanden viktiga för undersökningen.

Miljöcertifieringssystemet BREEAM-SE har granskats och de delar som skapar ett ekonomiskt ökat vÀrde för fastighetsÀgaren har lokaliserats i certifieringssystemet. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer dÀr de intervjuade personerna fick utveckla sina svar om varför de ansÄg att indikatorerna skapar eller inte skapar nÄgot vÀrde. Ett betyg för högste ekonomiska vÀrdeökningen enligt BREEAM-SE har sammanstÀllts. Undersökningen tog enbart hÀnsyn till den ekonomiska vÀrdeökningen för fastighetsÀgaren och avgrÀnsade undersökning för andra yrkeskategorier. En fördjupning i de indikatorer som skapar ett ekonomiskt vÀrde har begrÀnsats i mÄn av tid vilket lett till att dels indikatorn energi, inte Àr helt optimerad vad gÀller mÄlpoÀngen som ska nÄs för högsta ekonomiska vÀrdet.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur socialsekreterare som arbetar inom ekonomiskt bistÄndupplever sina möjligheter att stödja klientens situation mot en egen försörjning. Dettagenomfördes med kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer med sex socialsekreterareverksamma inom ekonomiskt bistÄnd. Empirin analyserades utifrÄn innehÄllsanalys ochresultatet analyseras sedan med kÀnsla av sammanhang (KASAM) och empowerment.Undersökningen visade pÄ att socialsekreterarna upplever sitt arbete som meningsfullt trots attdet Àr hög arbetsbelastning. De anser att de har en god relation till de flesta av sina klienter,men att de ocksÄ möter motstÄnd frÄn klienterna. De upplever att de kan stödja klienterna moten egen försörjning förutsatt att klienterna sjÀlva Àr motiverade till att göra det största jobbet.En fungerande samverkan med andra instanser framhölls som betydelsefull för att arbetet medoch kring klienterna skulle vara som mest gynnsamt.

Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka kulturprogrammet K specials profil kontra image, samt vad programmets medarbetare och tittare associerar till begreppet kultur.Metod: Studien Àr genomförd med kvalitativa metoder i form av personliga intervjuer och telefonintervjuer samt en nÀtundersökning.Resultat: K specials projektledare har en samlad bild av hur de vill att tittarna ska uppfatta programmet. Tittarna som har medverkat i denna studie har i mÄnga anseenden en positiv likartad uppfattning om programmet. Det finns dock en skillnad i hur en del tittare associerar till namnet K special, dÄ namnet stundtals associeras med frukostflingor. GÀllande kultur visar det sig att K special Àr en kultur i sig och utgör en livsstil hos tittarna som medverkar i denna studie. BÄde tittarna och programmets medarbetare ser begreppet kultur som ett samlingsnamn pÄ livet och mÀnniskors uttryck, allt som inte platsar inom ramarna för naturvetenskap.

Vi lever i ett alltmer urbaniserat samh?lle d?r v?ra landsbygder urholkas till f?rm?n f?r urbana omr?den. F?r att bryta denna urbaniseringstrend m?ste landsbygdskommuner hitta innovationsrika l?sningar som g?r att gemene man lockas fr?n staden och ut i v?r landsbygd.? Ett verktyg som kan vara landsbygdens r?ddning kallas f?r landsbygdsutveckling i strandn?ra l?gen (LIS). LIS ska m?jligg?ra f?r kommuner att exploatera strandn?ra.