Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka huruvida civilsamh?llets medbest?mmande i stadsplanering sker p? kommunal niv? p? regelbunden och demokratisk grund, i enlighet med Agenda 2030. Teori: Id?n om ?wicked problems? (elaka/trassliga problem) av Horst Rittel och Melvin Webber (1973) anv?nds som teoretiskt ramverk f?r studien. Teorin f?ruts?tter bland annat att det inte finns n?gon gemensam syn p? problem som hanteras inom stadsplanering eftersom olika akt?rer ser p? deras komplexitet utifr?n sina institutionella logiker och uppfattningar.

Denna studie syftar till att granska variationer i bedömningar och beslut om ekonomiskt bistÄnd utifrÄn vilken betydelse den enskilda organisationens riktlinjer har för dessa. UtifrÄn syftet, och med stöd av tidigare forskning pÄ omrÄdet, valdes vinjettstudien som metod. Ett identiskt typfall, gÀllande en fiktiv ansökan om ekonomiskt bistÄnd, skickades ut till samtliga kommuner i VÀstra Götalands lÀn, med undantag för Göteborgs kommun. Vinjetten riktades till socialsekreterare som i sin vardag arbetar med handlÀggning av ekonomiskt bistÄnd och totalt erhölls svar frÄn 16 olika kommuner. Resultatet pÄvisar stora skillnader i bÄde bedömningar och beslut mellan de olika kommunerna vilket verifierar de tidigare studier som gjorts.

Uppsatsens undersökning baseras pÄ kvalitativa intervjuer med fem verksamma gymnasielÀrare i italienska. Syftet med uppsatsen Àr att dokumentera och analysera hur lÀrare i italienska tolkar och didaktiserar kring kulturella begrepp i skolans styrdokument samt att jÀmföra hur lÀrarna ser pÄ sambandet mellan sprÄk och kultur i förhÄllande till styrdokumentens utgÄngspunkter. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr bland annat inspirerade av Ulrika Tornbergs definitioner pÄ kulturbegrepp inom sprÄkundervisning. Begreppet interkulturell kompetens har en central roll i uppsatsens analys. I resultatet av intervjuerna klarlÀggs att styrdokumenten lÀmnar öppet för individuella tolkningar av kulturbegrepp vilket leder till att lÀrarna kÀnner ett personligt ansvar för att förmedla kultur till sina elever.

Kultur har en central roll i utbildningen i moderna sprÄk och de lÀroböcker som anvÀnds i sprÄkundervisningen bidrar avsevÀrt till att forma elevens bilder av mÄlsprÄkskulturen. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka den syn pÄ kultur som förmedlas i tre olika lÀroböcker i franska respektive spanska. En innehÄllsmÀssig analys av de sex lÀroböckerna genomförs, dÀr fördelningen av Tornbergs tre kulturperspektiv studeras. Sammanfattningsvis visar undersökningens resultat att Ett fullbordat faktum Àr det kulturperspektiv som prÀglar de sex lÀroböckerna. HÀlften av samtliga nedslag som gjorts i lÀroböckerna Äterfinns i detta perspektiv. Resterande hÀlften fördelas mellan En kompetens för framtiden (30 %) och Ett möte i öppet landskap (20 %)..

Rajic, M Diabetes mellitus typ II. Hur invandrares egenvÄrd av diabetes typ II pÄverkas av sprÄksvÄrigheter kultur och kön. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng. Malmö Högskola: HÀlsa och samhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad 2011. Diabetes mellitus typ II Àr en kronisk sjukdom som drabbar vuxna mÀnniskor. Idag sjunker debuten i allt lÀgre Äldrar.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera hur IKEA, ett företag med stark företagskultur, anpassar sin personalstrategi vid etablering i Kina, ett land med stark nationell kultur..

Examensarbetet handlar om hur eleverna upplever igenkÀnnandet av sin egen kultur i skolan och vad pedagogerna gör för att eleverna ska kÀnna igen sig. Barngruppen bestÄr av barn frÄn Äldrarna sju Är upp till fjorton Är frÄn olika skolor och kulturer i Malmö stad. Pedagogerna kommer ocksÄ frÄn olika kulturer och frÄn olika skolor och delar av Malmö. En intervju med en bitrÀdande rektor i Malmö som aktivt arbetat med kultur i flera Är och information om brobyggare projektet och om en brobyggare i Malmö. Syftet med examensarbetet Àr att ta reda pÄ elevernas upplevelser och erfarenheter av igenkÀnnandet av sin kultur i skolan och vad pedagogerna gör för att nÄ mÄlen i Lpo 94 gÀllande kultur.

Examensarbetets syfte Àr att undersöka vad Kultur pÄ recept för lÄngtidssjukskrivna personer kan betyda för individen och samhÀllet, samt vilken kultursyn som genomsyrar projektidén. FrÄgestÀllningarna diskuteras via tvÄ kanaler: ljud och akademisk text. Ljudproduktionen, som bör lyssnas pÄ innan uppsatsen lÀses, Àr nyfiket undrande medan den akademiska uppsatsen Àr mer kritiskt analyserande. De bÄda Àr lika ?sanningsbÀrande? trots att de ska förmedla olika kÀnslor, insikter och frÄgor hos mottagaren.

Tidigare forskning har visat att kultur kan bidra till och Àven frÀmja hÀlsa (Clift, 2012). Norrbottens lÀns landsting har som mÄl att stÀrka norrbottningarnas hÀlsa med hjÀlp av kultur. Syftet med detta examensarbete var att genom intervjuer studera chefers uppfattningar om betydelsen av samt förutsÀttningarna för kultur i vÄrden pÄ hÀlsocentralerna i LuleÄ och Bodensamt hur informationsmaterialet KulturhÀlsoboxen har tagits emot. KulturhÀlsoboxen har skickats ut till alla hÀlsocentraler i Sverige, men ingen uppföljning har gjorts. FrÄgestÀllningarna rörde vilka möjligheter och hinder, som chefer kÀnner inför ett införande av kultur i vÄrden.

Syftet med denna studie var att öka förstÄelsen för hedersproblematik inom ramen för socialt arbete samt hur problemet kan begripas av professionella som kan komma att stöta pÄ hedersrelaterat vÄld och förtryck i sitt yrke. Studien baserade sig pÄ en kvalitativ metod, en kunskapsöversikt som hade en hermeneutisk ansats för att försöka ökan kunskapen för hedersproblematik. Med 11 primÀrdokument urskiljde vi tre teman; kvinnans underordnade stÀllning, kultur och generation, lojalitet och makt. Resultaten visade att det finns olika sÀtt att förklara hedersrelaterat vÄld och mord, men vi fann överensstÀmmelser; att flickans oskuld mÄste vara icke ifrÄgasatt, om bara sÄ ett rykte om motsatsen förekom fanns det en direkt fara för hennes liv. Kultur var en omdiskuterad förklaring till fenomenet, dÀr resultaten visade att de kulturella normerna och synsÀtten var olika i en kultur dÀr det praktiserades heder i jÀmförelse med en kultur utan.

Denna diskursanalys har sin bakgrund i min frustration över att inte förstÄ anvÀndandet av ordet kulturarv i skolans styrdokument och i andra texter och medier. Syftet med arbetet Àr att bidra till diskussionen om kulturarv i lÀro- och kursplaner samt i skolundervisningen, speciellt i bildÀmnet. I uppsatsen diskuteras anvÀndningen av ordet/begreppet kulturarv i skolans styrdokument frÄn 1969 och framÄt, hur ett antal mÀnniskor inom skolvÀrlden anvÀnder begreppet samt hur dessa mÀnniskor menar att lÀroplansformuleringarna om kulturarv bör Äterspeglas i bildundervisningen. Det empiriska materialet bestÄr förutom styrdokumenten av transkriptioner av intervjuer, texter frÄn kommunala hemsidor och RiksantikvarieÀmbetets hemsida.I resultatet syns en diskursiv kamp mellan begreppen kultur och kulturarv. Kulturarv tycks anvÀndas synonymt med kultur, och det framgÄr att bÄde intervjupersoner och skolans styrdokument hanterar begreppet kulturarv pÄ ett osÀkert sÀtt.

Bakgrund och problem: I dagens globaliserade vÀrld tÀtnar konkurrensen och konsumenterna fÄr allt fler alternativ att vÀlja mellan. AvstÄndet mellan lÀnder har blivit mindre tack vare bland annat utvecklad infrastruktur och effektivare transporter. Studien Àmnar undersöka hur nödvÀndigt det Àr att ta hÀnsyn till olika kulturella aspekter nÀr man vill expandera utomlands.Syfte: Att undersöka vilken roll kultur spelar nÀr svenska företag etablerar sig pÄ utlÀndska marknader samt vilka etableringsstrategier de kan anvÀnda sig av.AvgrÀnsning: För att göra problematiseringen mer konkret tittar vi pÄ H&M som det svenska företaget, och tar hjÀlp av ExportrÄdet i USA, Kina och Saudiarabien.Metod: Kvalitativ metod med intervjuteknik Àr den metod som anvÀnds som tillvÀgagÄngssÀtt för att fÄ fram empirin.Resultat och slutsats: För att lyckas med en utlandsetablering krÀvs förstÄelse för kultur, samt att man till viss del anpassar organisationen och strategin dÀrefter. Nyckeln Àr att hitta den gyllene medelvÀgen, vilket innebÀr att man hittar en balans i anpassningen mellan sin egen kultur och den kultur man vill etablera sig i..

Ekonomiskt bistÄnd Àven kallat socialbidrag, Àr det sista sÀkerhetsnÀtet för personer som behöver ekonomiskt stöd. Dessa bistÄndsberoende Àr i stor utstrÀckning bundna av sociala myndigheters regelverk, vilka förÀndras stÀndigt i takt med samhÀllsförÀndringen sÄsom konjunkturlÀget och antalet hjÀlpsökande. Det ekonomiska stödet Àr tÀnkt att vara en tillfÀllig lösning till dess att individen kan uppnÄ en sjÀlvförsörjning. VÄr studie som bygger pÄ kvalitativa intervjuer syftar till att synliggöra hur ekonomisk bistÄndstagare upplever sina möjligheter att komma ifrÄn ett bistÄndsberoende till en sjÀlvförsörjning. Detta mÄste förstÄs i förhÄllande till samhÀllskontexten som i dagslÀget Àr en rÄdande lÄgkonjunktur.

NÀr företag ska marknadsföra sig i ett land med en skild kultur kan det utvecklas till enkomplex process om de inte Àr bekanta och har förstÄelse för den andra kulturen. Sydkoreahar lÀnge sammankopplats med Koreakriget och Nordkoreas maktspel och har betraktas iskuggan av dess historia. Skillnader mellan den svenska och koreanska kulturen Àr stor, derassamhÀlle Àr kollektivistisk med en hög kontext kultur medan vÄrt samhÀlle Àr merindividualistiskt och av lÄg kontext karaktÀr.VÄrt huvudproblem syftar till att utreda hur ett litet modeföretag kan marknadsföra sig pÄ denkoreanska marknaden. Syftet med studien Àr att beskriva hur det kan gÄ till och somutgÄngspunkt anvÀnder vi oss av ett fallföretag, Josefin Strid, som inspiration ochavgrÀnsning. AvgrÀnsningen sker ocksÄ med hjÀlp av en sociokulturell synvinkel.

Uppsatsen diskuterar frÄgan hur skolans syn pÄ kultur har förÀndrats genom Ären. Vidare pÄ vilket sÀtt detta har skett i praktiken. Uppsatsen gÄr igenom den förÀndringsprocess som skett frÄn slutet av 1960-talet och nÄgra Är in Ä 2000-talet.Uppsatsen visar att de förÀndringar som skett till stor del varit ett resultat av politiska direktiv, frÀmst genom lÀroplanerna och statliga kultursatsningar. Den största förÀndringen har dock inte varit ett resultat av politiska pekpinnar, utan av politiska möjligheter. Senare lÀroplaner har öppnat upp för en mer mÄlstyrd verksamhet vilket har lett till att pedagoger har anvÀnt kulturen som redskap för att uppnÄ de mÄl som faststÀllts i lÀroplanerna för alla Àmnen..