Syftet med vÄrt examensarbete Àr att lyfta fram och öka förstÄelsen för lÀrares roll i skolans visuella kultur. UtifrÄn detta syfte stÀller vi oss tvÄ forskningsfrÄgor: Hur berÀttar lÀrare i Ärskurs F-3 om sitt urval av och arbete med bilder och visuella media? Hur kan vi förstÄ skolans visuella kultur genom deras berÀttelser? I vÄrt arbete utgÄr vi frÄn teorier om visuell kultur. Arbetets undersökning innefattar intervjuer med sju lÀrare verksamma i Ärskurs F-3. I analysen av empirin anvÀnder vi oss av kritisk diskursanalys som metod med fokus pÄ textens ordval och modalitet.

SAMMANFATTNING: Syftet med uppsatsen har varit att undersöka berydelsen av kön vid bedömningar och beslut vid ansökan om ekonomiskt bistÄnd. Vi ville ta reda pÄ vilken betydelse av genus som skapas i socialtjÀnstens akter, hur detta pÄverkar hanteringen av Àrendena samt om socialtjÀnsten i sitt arbete bidrar till reproduktion av stereotypa könsbilder. För att kunnna besvara vÄra frÄgestÀllningar valde vi att genomföra en kvalitativ studie dÀr vi granskat 12 akter gÀllande ekonomiskt bistÄnd frÄn socialtjÀnsten pÄ vuxenenheten utförda i en medelstor kommun i Sverige. Metoden kÀllanalys valdes dÄ vi var intresserad av att se vad socialtjÀnsten pÄ den aktuella orten faktiskt gjort och inte vad de sÀger att de har gjort. Efter insamlandet och genomlÀsningen av akterna valdes tre centrala teman ut: Familj och nÀtverk, hÀlsa och arbete och sysselsÀttning.

Jag har valt tre teman ur vÀrdegrundsboken och jÀmför vad olika författare anser om dessa tre teman. Skolan kan inte undvika att fostra och socialisera, skolans socialiserande verksamhet innebÀr att förmedla kultur.Ett konstaterande Àr att skolans kultur och vÀrdegemenskap förmedlande uppdrag Àr motsÀgelsefullt. Uppgiften som skolan har tilldelats av riksdagen Àr sammansatt av ett bestÀndighets, kontinuitets och ett förÀndringsuppdrag. Det Àr tÀnkt att skolan ska spegla sitt samhÀlles historia och kultur genom att socialisera sina elever till svenska medborgare, samtidigt ska skolan vara visionÀr och dÀrmed bana vÀg för ett framtida samhÀlle som pÄ bestÀmda sÀtt skiljer sig frÄn dagens. Det stÀlls krav pÄ att personalen ska förmedla kulturellt bestÀmda vÀrden och upprÀtta kultur som överensstÀmmer med dessa vÀrden.

Uppsatsen Àr en jÀmförande kvantitativ pilotstudie om och hur Ungerns politiska kultur och postmaterialistiska vÀrderingar har förÀndrats sedan staten blev medlem i EU.Syftet Àr att se om det har skett nÄgra förÀndringar i den politiska kulturen och om EU har varit en bidragande faktor för förÀndringen. PrimÀrkÀllor jag har anvÀnt mig av Àr World Values Survey och European Social Survey, och sekundÀrkÀllor Àr sÄdana kÀllor som har definierat politisk kultur, och förklarat hur EU fungerar. Resultatet jag har kommit fram till Àr att den politiska kulturen inte har förÀndrats i stor grad men det har skett förÀndringar i nÄgra vÀrderingar som leder till postmodernismen. Medlemskapet i EU kan vara en faktor till att förÀndringarna har skett, men det Àr inte enbart det som har pÄverkat..

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka om det finns ekonomiska incitament att individer vĂ€ljer ekonomiskt bistĂ„nd framför lönearbete. Detta har gjorts i form av en fallstudie bestĂ„ende av typfamiljer dĂ€r det ekonomiska lĂ€get mellan ekonomiskt bistĂ„nd och lönearbete jĂ€mförs. Typfamiljerna har valet mellan ekonomiskt bistĂ„nd och lĂ„glönearbete. Även en jĂ€mförelse av ett arbete med medellön har gjorts för att visa individers lĂ„ngsiktiga incitament att ta ett lĂ„glönearbete. De individer som oftast har lĂ„ngsiktiga incitament Ă€r den yngre befolkningen dĂ€rför att de har just börjat sin arbetskarriĂ€r.

I den hÀr studien försöker jag lÀmna en redogörelse pÄ hur lÀrare kan arbeta didaktiskt och metodiskt med spelfilm i undervisningen, i kursen kultur och idéhistoria pÄ gymnasiet. Via en kvalitativ intervju-undersökning med elva elever som lÀser kultur och idéhistoria pÄ klippans gymnasium, och kopplingar till didaktisk forskning i Àmnet har jag lyft fram olika förhÄllningsÀtt att anvÀnda spelfilm. För att lÀrare ska förhÄlla sig didaktiskt och metodiskt med spelfilm i undervisningen krÀvs det att lÀrare Àr insatta i Lpf 94, kursmÄlen och följer upphovsrÀtten. Det krÀvs Àven att lÀrare har didaktisk kunskap om hur en spelfilm i undervisningen bör förbehandlas och efterbehandlas med eleverna. Det Àr Àven betydande att lÀrare Àr medvetna om mediareception, att elever kan lÀsa av spelfilmer olika beroende hur lÀrare vÀljer att visa spelfilmer..

VÄr uppsats bygger pÄ en jÀmförelsestudie mellan tvÄ fokusgrupper av socialsekreterare, som handlÀgger lÄngtidsÀrenden inom ekonomiskt bistÄnd, för att fÄ en uppfattning om det kvalitativa arbetet. Studiens syfte Àr att belysa socialsekreterarnas arbetssÀtt vid handlÀggning av ekonomiskt bistÄnd för lÄngtidsberoende bidragstagare. Syftet var samtidigt att undersöka vilka faktorer som socialsekreterarna upplever ha störst pÄverkan pÄ deras arbete, samt vilka förÀndringar som behövs för att de skall kunna utföra ett socialt arbete av god kvalitet. För att nÄ syftet har vi formulerat tre frÄgestÀllningar: 1) Hur upplever socialsekreterarna arbetssÀttet för handlÀggning av ekonomiskt bistÄnd för klienter som Àr lÄngtidsberoende bidragstagare? 2) Vilka faktorer upplever socialsekreterarna i fokusgrupperna ha störst pÄverkan pÄ deras arbete? 3) Vilka förÀndringar behöver Ästadkommas i arbetet för att socialsekreterarna skall kunna utföra ett socialt arbete av god kvalitet? För datainsamlingen har vi anvÀnt oss av den kvalitativa fokusgruppintervjun, som utgÄr frÄn fem teman: arbetssÀtt, organisationsstruktur, organisationskultur, klientperspektiv och det kvalitativa arbetssÀttet.

Denna uppsats undersöker hur en analys av politiska styrmedel kan blottlÀgga outtalademÄlsÀttningar hos ett politiskt omrÄde. Styrmedel Àr det offentliga systemets instrument för attrealisera olika politiska mÄl; de presenteras ofta som neutrala verktyg, men i sjÀlva verket Àrde prÀglade av vÀrdeladdade antaganden och djupt politiska till sin natur. HÀri finns enkontrast som gör att deras utformning kan avslöja outtalade mÄlsÀttningar inom ett politisktomrÄde. Uppsatsen Àr en fallstudie som tillÀmpar styrmedelsteori pÄ det kulturpolitiskalandskapet i New Orleans, USA. Offentliga företrÀdare i staden har lÀnge anvÀnt kultur somett ekonomiskt tillvÀxtmedel för att öka dess attraktionskraft och uppsatsen erbjuder enempirisk djupdykning i hur New Orleans kulturpolitiska styrmedel förhÄller sig till detta.Det material som studerats Àr dels sjÀlva styrmedlen i form av offentlig dokumentation ochdels djupintervjuer med kulturpolitiska företrÀdare i staden.

Titel: Press pÄ kulturen eller kultur i pressen? ? En kartlÀggning av kulturen och kulturpolitiken i artiklar berörande VÀstra Götalandsregionen i regionens dagspress.Författare: Erik Karlsson, Jenny Svensson & Malin SvenssonUppdragsgivare: Kultursekretariatet i VÀstra GötalandsregionenKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2009Sidantal: 41 inklusive bilagorHandledare: Britt BörjessonSyfte: Studiens syfte Àr att kartlÀgga dagspressbilden av kultur och kulturpolitik i artiklar berörande VÀstra Götalandsregionen.Metod: Kvantitativ innehÄllsanalys samt kvalitativ textanalys.Material: Artiklar om kultur och kulturpolitik frÄn tio regionala/lokala dagstidningar.Huvudresultat: Resultatet av denna undersökning visar att rapporteringen av kultur och kulturpolitik i regionens dagspress Àr relativt stort, hela 10 % av all rapportering om VÀstra Götalandsregionen berör Àmnet kultur. InnehÄllet i de artiklar som fokuserar pÄ kulturpolitik utgörs till största del av negativt skrivna hÀndelser. Det gÄr att utlÀsa att de artiklar som Àr insÀndare samt debattartiklar Àr skrivna av politiker eller andra högt uppsatta personer. Genom att faststÀlla 3 stereotyper har man kunnat slÄ fast vilka olika typer av kulturpolitiska artiklar det finns..

Syftet med denna rapport Àr att utreda hur kultur vÀrdesÀtts i samhÀllet. Tanken Àr att strukturera upp den kulturpolitiska debatten och sammanföra olika begrepp och perspektiv i en överskÄdlig modell. Rapporten fokuserar pÄ de kulturverksamheter som Àr mÄl för den svenska kulturpolitiken, nÀmligen konstarterna, medierna, bildningsarbetet och kulturarven. Till grund för min analys ligger sÀrskilt Anders Frenanders forskning kring den svenska kulturpolitiska historien.NÀr det gÀller att vÀrdera kultur finns tvÄ dominerande synsÀtt genom historien. Med ett ?kulturkonservativt? synsÀtt uttalar man sig om vad som Àr bra och vÀrdefull kultur i allmÀngiltig bemÀrkelse.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur l?rare i idrott och h?lsa planerar undervisningen i elevgrupper d?r eleverna har varierande idrottsbakgrunder, samt vilka faktorer de upplever p?verkar deras m?jligheter att skapa en likv?rdig och inkluderande l?randemilj?. Studien besvarar f?ljande forskningsfr?gor: Hur beskriver l?rare att de planerar undervisningen f?r att inkludera elever med varierad idrottsbakgrund?? och ?Vilka faktorer upplever l?rarna p?verkar deras planering och deras m?jligheter att skapa en likv?rdig undervisning? Studiens teoretiska ramverk utg?r fr?n Banduras teori om self-efficacy samt S?derlund et al. (2024) om l?rares tilltro till sin f?rm?ga i relation till inkluderande undervisning.

Syftet med denna studie Àr att belysa ungdomars tankar kring sina framtida levnadsvillkor.Genom en kvalitativ ansats intervjuades ungdomar kring frÄgor om vidare studier, arbete, ekonomi och huruvida de ville flytta hemifrÄn. Urvalsgruppen bestod av 8 ungdomar av bÄda könen. En avgrÀnsning var att ungdomarna skulle gÄ Ärskurs 3 pÄ gymnasiet.Studiens resultat visade att ungdomarna kunde tÀnka sig att ta det arbete som erbjuds om de inte hade möjlighet att vÀlja. Om de hade ett val, kunde ingen av ungdomarna i studien tÀnka sig att gÄ arbetslös och ta emot ekonomiskt bistÄnd i stÀllet för att arbeta. PÄ sikt tyckte de dock att det var viktigt att ha ett meningsfullt arbete som de trivs med och tycker Àr kul.Ungdomarna tyckte att det var viktigt att fÄ en bra utbildning dÄ detta Àr avgörande för hur man klarar sig i framtiden.

I denna uppsats undersöker jag ett antal lÀromedel avsedda att anvÀndas inom SFIundervisning. Metoden jag anvÀnder Àr representationsanalys och teoretiskt anvÀnds Pierre Bourdieus begrepp symboliskt kapital och habitus. Mina frÄgestÀllningar Àr följande: ? Hur verkar de undersökta lÀromedlen insocialiserande till en svensk kultur? ? Vilket symboliskt kapital bygger denna svenska kultur? De undersökta lÀromedlen verkar insocialiserande till en svensk kultur. Denna svenska kultur bestÄr av ett antal egenskaper som framstÀlls som typiska, eller efterstrÀvansvÀrda av författarna. Insocialiseringen sker genom att vissa aspekter av dessa egenskaper problematiseras medan andra tÀnkbara representationer av dem inte problematiseras.

Studiens syfte var att unders?ka kuratorers upplevelser av att m?ta och arbeta med v?ldsutsatta kvinnor, samt att identifiera de faktorer som kuratorerna ans?g vara viktiga i detta arbete, liksom att analysera de utmaningar som f?rekommer. Resultatet grundar p? nio semistrukturerande intervjuer med kuratorer fr?n olika geografiska omr?den i Sverige, verksamma inom h?lso-och sjukv?rd, socialtj?nst och ideell organisation. Empirin analyserades genom tematisk analys, en kvalitativ metod.

Studien handlar om organisationskultur och har genomförts pÄ ett konsultbolag. Syftet har varit att undersöka vilka faktorer som bidrar till att skapa, upprÀtthÄlla och föra vidare organisationskulturen. Vi har Àven haft för avsikt att undersöka hur större hÀndelser har pÄverkat bolagets kultur. I undersökningen anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod. En sÄdan metod lÀmpar sig bÀst dÄ studerande av organisationskultur innebÀr tolkningar av mÀnniskors tankar, handlingar och beteenden.   Det rÄder delade meningar i frÄgan om ledningen kan styra organisationskultur.