Vilken roll har den kulturella globaliseringen pÄ visuell design i tidningsbranschen? Medier Àr i konstant rörelse och vÀrlden har blivit ett öppet kulturellt utrymme dÀr olika kulturer kan förmedlas via medier. Företag globaliserar sin verksamhet vilket gör att kulturella produkter som Coca-Cola och Nike Àr vÀlkÀnda runt om i vÀrlden. Samtidigt diskuteras de konsekvenser som globaliseringen av kulturella produkter kan ha pÄ vÀrlden och om detta leder till homogenisering eller hybridisering av kultur.Kvinnomagasinet Cosmopolitan Àr ett globalt varumÀrke som existerar i över 100 lÀnder. Den frÄga som uppstÄr Àr om en stark kulturell produkt som Cosmopolitan har satt en standard för andra kvinnomagasins estetiska uttryck i andra lÀnder.

Genom en kvalitativ undersökning har före detta IVIK-elevers upplevelser och tankar kring deras inledande tid i Sverige undersökts, för att se vilka företeelser, personer och hÀndelser som har varit betydelsefulla för ungdomarna dÄ de kommit till ett nytt land med en kultur olik den i deras hemlÀnder. Undersökningen Àr baserad pÄ intervjuer med kuratorn för introduktionsskolan i Uppsala, samt tre elever som kommer frÄn olika delar av vÀrlden och som alla har gÄtt pÄ IVIK. Studien visar att sprÄket Àr en nyckelfaktor för att kunna skapa nya relationer med andra mÀnniskor, vilket Àr en mycket central och viktig del i ungdomarna liv. Fritidsaktiviteter Àr dÀrefter den faktor som avgör hur vÀl ungdomarna trivs i det nya landet. Uppsatsens undersökning har analyserats med hjÀlp av bland annat interaktionistiska teorier, samt termer som integration och socialisering..

Syftet med denna uppsats har varit att underso?ka hur den nationella kulturen pa?verkar marknadsfo?ringens utformning. Vi har anva?nt oss av tre kulturella dimensioner ? horisontell individualism, vertikal individualism samt vertikal kollektivism ? fo?r att se om det finns spa?r av de attribut som representerar de kulturella dimensionerna i marknadsfo?ringen. Underso?kningen har baserats pa? en inneha?llsanalys av bankers reklamfilmer, som ha?mtats fra?n ett land av respektive kulturell dimension.

Denna uppsats undersöker Clas Ohlsons kommunikativa budskap i utvalda reklamfilmer som visats pÄ brittiskt TV. Med utgÄngspunkt i teorier rörande kultur och standardiserad eller anpassad marknadskommunikation pÄ en global marknad, syftar uppsatsen till att komma nÀrmare ett svar huruvida Clas Ohlsons reklambudskap i form av TV-reklamfilmer Àr tillrÀckligt tydliga för den relativt nya marknaden Storbritannien, eller om det faktum att de Àr översatta kopior av de svenska versionerna, kan ha bidragit till den uteblivna framgÄngssagan.Genom en semiotisk analys undersöks de tvÄ huvudsakliga reklamfilmerna för Clas Ohlson som förekommit pÄ brittisk TV sedan starten. Analysen visar tydliga kulturellt betingade drag frÄn den svenska kulturen i bÄda filmerna, nÄgot som leder till diskussionen huruvida reklamfilmerna Àr tillrÀckligt uttryckliga för att budskapet ska nÄ fram till den brittiske konsumenten. Gemensamt för de bÄda filmerna Àr Àven att de fokuserar frÀmst pÄ historien och vÀrderingarna hos företaget och saknar ett tydligt produktfokus. Runt detta diskuteras dÀrefter frÄgan huruvida detta Àr det bÀsta sÀttet att skapa ett intresse och vidare framgÄngar pÄ en ny marknad.

Syftet med uppsatsen Ă€r att ta reda pĂ„ vilka ekonomiska stöd det finns att söka som hantverkare och konsthantverkare och vilka organisationer som hjĂ€lper till med detta. Metoden bestĂ„r av en kvalitativ litteraturstudie. Även intervjuer har berikat arbetes innehĂ„ll. Intervjuerna har varit semistrukturerade och haft ett frĂ„geschema som följts. Intervjuerna har en del kompletterande frĂ„gor som gĂ„r in djupare pĂ„ en eller ett par av de ekonomiska stöden som organisationen har.

Syftet med detta arbete Àr att visa hur nÄgra invandrarförÀldrar resonerar i frÄgor som gÀller deras barn. Min huvudfrÄga Àr, vilka förvÀntningar har invandrarförÀldrarna pÄ sina barn nÀr det gÀller att ta till sig den svenska kulturen respektive förÀldrarnas kultur? Undersökningen grundar sig pÄ intervjuer med fem förÀldrar. De frÄgor som jag stÀllt för att fÄ svar pÄ min huvudfrÄga Àr följande:Hur ser invandrarförÀldrarna pÄ att barnen tar till sig den svenska kulturen?Vilka krav har förÀldrarna pÄ att barnen tar till sig deras kultur?Hur uppfattar invandrarförÀldrarna den svenska skolan?Som komplement till undersökningen har jag ocksÄ gjort en forskningsöversikt.

Att som ett större företag profilera sig som miljövÀnligt Àr idag i princip ett krav snarare Àn ettmÄl. I takt med att antalet mÀnniskor och dess konsumtionsvanor i stadig tak ökar, ökar samtidigtkraven pÄ att faktiskt bidra till ett fungerande och socialt-, ekonomiskt och ekologiskt hÄllbartsamhÀlle. Detta mÄste kombineras med ett fungerande affÀrsklimat dÀr det inte gÄr att kommaifrÄn att konsumtion och försÀljning Àr det som fÄr ett företag att leva vidare.Syftet med denna studie Àr att skapa en grund och en förstÄelse för de olika aspekter som finnsinom miljövÀnlig produktutveckling. Den ska ocksÄ redovisa möjliga alternativ och koncept somkan infria de krav som stÀlls sett ur ett komfort-, ekonomiskt- och ekologiskt perspektiv. StudienÀr genomförd pÄ IKEA of Sweden och har utgÄtt ifrÄn madrasser och de skummaterial somanvÀnds som komfortmaterial.Genom att anvÀnda en kvalitativ forskningsmetod med en explorativ ansats grundade pÄ tvÄintervjuserier med personer som ansÄgs ha lÀmpiga kunskaper inom omrÄdet erhölls vÀrdefullinformation om material och angreppssÀtt.Studien visar pÄ vikten av att ha en tydlig och genomtÀnkt strategi som bör grundas i en djupareidiologi snarare Àn genom mekanisk traditionell produktutveckling.

Min studie handlar om hur kvinnor samarbetade för att förbÀttra sina levnadsvillkor, genom att anvÀnda sig av och engagera sig i politik. Som mödrar och hustrur fick de klarar sig ekonomiskt pÄ mannens arbetslön av vilka de flesta arbetade pÄ Skrombergaverken i Ekeby. Genom att analysera Skromberga Kvinnoklubbs mötesprotokoll ifrÄn Ären mellan 1930 och 1940 var det min avsikt att titta nÀrmare pÄ vilka sorters frÄgor de intresserade sig för, samt titta pÄ hur de anvÀnde sig av sitt nÀtverk. Genom att kartlÀgga kvinnornas frÄgestÀllningar har jag fÄtt en inblick i deras drivkraft och vilka resultat de lyckades nÄ. Deras frÄgor har jag analyserat temavis under denna tioÄrsperiod.

Jag har i den hÀr uppsatsen gjort en kontrastiv undersökning av tre tyskars attityder till tvÄsprÄkighet. UtifrÄn min frÄgestÀllning har jag utgÄtt ifrÄn huruvida tvÄsprÄkighet har medfört en ökad lingvistisk medvetenhet samt hur informanternas positiva och negativa attityder ter sig till detta. Jag har Àven snuddat vid begreppet kultur och hur informanterna upplever att ?leva i tvÄ kulturer?. De tre tyskor som figurerar i denna undersökning har alla kommit till Sverige pÄ ett sÀtt som de upplever som positivt.

Att mÄ bra Àr mÄlet för mÄnga av oss nÀr vi gör entré i tredje Äldern. Nu ska vi fÄ möjlighet att njuta vÄrt otium innan för mÄnga krÀmpor sÀtter in och vi nödgas kanske bosÀtta oss pÄ sÀrskilda boenden. Uppsatsen undersöker vad vi kan göra för att fortsÀtta mÄ bra. Det finns redan idag en hel del forskning pÄ omrÄdet som pekar pÄ vad som Àr bra för oss. Vi ska inte glömma att inte minst landets ekonomi mÄr bra av att Àldre mÀnniskor mÄr bra.

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka förhÄllandet mellan organisationskultur och organisationsstruktur samt att försöka se vilken inverkan detta har pÄ personalhantering, ledarskap och produktivitet. För att undersöka detta har kvalitativa semistrukturerade intervjuer anvÀnts, och undersökningsobjekten har bestÄtt av en finansavdelning samt en callcenteravdelning inom ett och samma företag. Tidigare forskning visar att organisationskultur Àr en viktig faktor nÀr det kommer till att skapa samhörighet i en arbetsgrupp och Àven att fÄ en arbetsgrupp att arbeta i linje med företagets mÄl. Forskning visar Àven att olika former av organisationsstruktur bidrar till skillnader i hur arbeten utformas, hur mycket ansvar som lÀggs pÄ personalen samt hur arbetsuppgifter delegeras. Det beskrivs Àven hur företag som prÀglas av en struktur som ger personalen frihet under ansvar, ett stort mÄtt av lyhördhet samt bra kommunikation, ofta har en mer delaktig och produktiv arbetskraft.

Detta arbete omfattar en studie angÄende ett blivande kompetensutvecklingscenter för urbefolkningen pÄ ön Mindoro i Filippinerna. En central punkt pÄ centret Àr ett rum avsÀtt för varierande verksamheter. Min studie omfattar hur detta rum pÄ bÀsta sÀtt kan bidra till flexibilitet och anvÀndbarhet genom rumsliga element. En fallstudie utfördes i Filippinerna under perioden mars-maj 2012. En kvalitativ studie innefattande intervjuer, observationer, diskussioner, analyser och litteraturstudie, med fokus pÄ visioner, hinder och förutsÀttningar. Analys av studien och designprocessen resulterade i ett gestaltningsförslag som skapar förutsÀttningar för inkludering och funktionalitet. Resultatet blev en stapelbar lÄda som gÄr att anvÀnda som sittplats, en plats till förvaring, samt gÄr att sÀtta ihop till önskade moduler.

Arbetet med textilier gÄr som en röd trÄd genom kvinnors historia, och den textila kunskapen ingÄr i kvinnlig tradition och kvinnlig kultur.Vadstena med omnejd har under Ärhundraden varit centrum för knyppling. HÀr knypplade man inte bara för husbehov, utan försÀljning av knypplade alster utgjorde ofta ett viktigt bidrag till hushÄllet. Knyppling och knypplad spets kan frÀmst förknippas med tre omrÄden. HÀr Äterfinns sjÀlva knypplingen och knypplerskorna, försÀljningen via förlÀggare och spetsgÄngare, och till sist de som köpte alstren.Knyppling har bÄde en kulturell och social historia. Det finns mycket litet dokumenterat kring de kvinnor som producerade knypplade spetsar.

Hur gick det till nÀr romerna gick med i pingstkyrkan och varför ville pingstkyrkan ha dem med? Pingstkyrkan visste först inte att romerna var kristna och dÄ de upptÀckte att sÄ var fallet och att romerna i flera andra europeiska lÀnder var med i de lÀndernas pingstförsamlingar tyckte de att det var naturligt att de skulle fÄ vara med i Sverige ocksÄ. PingstvÀnnerna var ju ocksÄ en relativt ny rörelse i Sverige och de var öppna för nytÀnkande.Grunden inom pingstkyrkan Àr densamma men romerna har burit med sig mycket av sin kultur in i pingstkyrkan. Vissa saker ser de svenska pingstvÀnnerna mellan fingrarna för dÀrför att romerna ÀndÄ Àr en grupp med stark kultur som de inom pingstförsamlingarna inte vill ta ifrÄn dem och för att det inte direkt strider mot pingstkyrkans praxis. Det viktigaste för romerna som de tagit med sig in i pingstkyrkan Àr renlighetsreglerna som de hÄller mycket strikt pÄ.

Denna uppsats behandlar synen pĂ„ kultur inom utvecklingsprojektet tusenet. Tusenet Ă€r ett projekt mellan Sverige och Turkiet och en del av Turkietprogrammet, som syftar till att underlĂ€tta och frĂ€mja Turkiets medlemskap i EU samt att fördjupa de svensk-turkiska relationerna. DĂ„ denna uppsats bygger pĂ„ kvalitativa intervjuer vill vi skapa förstĂ„else snarare Ă€n att komma fram till nĂ„gra absoluta sanningar. Studien Ă€r baserad pĂ„ sex stycken kvalitativa intervjuer med representanter frĂ„n de svenska deltagarna i tusenet. Även en mindre omfattande telefonintervju för att utreda projektnamnet har utförts.