AbstractThis research is about how some swedish teachers in high school choose literature in schools. The purpose is to underline the reasons for how some teachers think about selection, canon, classic and contemporary literature. Two survey methods were used to find the answers, wich consisted of interviews and questionnaires. The letter methods was used to obtain informations about student´s views on literature.Previous research shows that there are different opinions in what kind of literature the pupils should read in school. The results of literature, questionnaires and interviews also showed that the underlying reasons for the choice of literature, varied among those interviewed further forward ofthe students also prefer to read books during lessons, and that they prefer reading books by popular contemporary writers..

Syftet är att beskriva och analysera de problem som uppstår vid en introducering av internationella redovisningsstandarder och fokus läggs på huruvida den kinesiska kulturen inverkar på de problem som den kinesiska redovisningsprofessionen ställs inför vid en introducering i Kina. Vidare ämnar vi analysera användbarheten av Hofstedes kulturdimensioner, vilka vi baserar vår studie på. Vi har med utgångspunkt i en abduktiv ansats och ett deskriptivt angreppssätt genomfört en kvalitativ studie. Insamlingen av empiri har gjorts med hjälp av intervjuer. Vi har utgått från Hofstedes och Grays kulturteorier för att skapa det kulturella perspektiv som vårt syfte ämnar.

Arbetet är en kvalitativ litteraturstudie som undersöker hur den klassiska svenska arbetarlitteraturen behandlas i gymnasieskolans läroböcker. Materialet utgörs av textavsnitten om arbetarförfattare i två olika läroböcker som används i litteraturundervisningen på gymnasiet varav den ena textnivå- och stilmässigt verkar rikta sig till elever som befinner sig på en något högre kunskapsmässig nivå. Studien visar  att de båda läroböckerna har varierande sätt att framställa genren arbetarlitteratur och särskilt särskiljande är det språk och den pedagogiska stil läroboksförfattarna använder. Flera gemensamma beröringspunkter förekommer, såsom exempelvis den rika användningen av citat vilket verkar vara ett pedagogiskt grepp som syftar till att fånga kontentan av ett visst arbetarverk eller författarskap. Författarurvalet är likartat i de båda läroböckerna, och högst sannolikt inspirerat av den rådande kanon som presenteras i vedertagna litteraturhistorieskrivningar vilka utgörs av bl a läroböcker för högre eftergymnasiala studier.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer i svenskundervisningen som hos gymnasieelever främjar en positiv attityd till att arbeta med skönlitteratur på svenskan. Undersökningen utfördes vid två gymnasieskolor i Norrbotten och omfattade både lärare och elever från olika programinriktningar och årskurser. De mätmetoder vi använde var elevenkät och intervjuer med både lärare och elever. Litteraturstudier har använts för att ge oss en djupare insikt i ämnet. Genom vår undersökning kan vi urskilja tre faktorer som tydligt påverkar elevernas inställning till att arbeta med skönlitteratur på svenskan.

Arbetet försöker belysa vilken uppfattning pedagoger har om sambandet mellan barns fritidsintressen och dess påverkan på skolprestationerna. Frågeställningarna handlar om pedagogernas syn på sambandet mellan fritidsintressen och skolprestation och vilka fritidsintressen de anser gynnar respektive missgynnar elevernas skolprestation. Den teoretiska bakgrunden har jag tagit från litteratur som handlar allmänt om fritiden men även från litteratur om fysisk aktivitet. Jag valde att göra kvalitativa gruppintervjuer med nio pedagoger från en F till 6 skola i sydöstra Skåne. Jag intervjuade både fritidspedagoger och klasslärare från årskurs 1 till 6.

Arbetet i denna rapport är gjort inom området ärende- och problemhantering i en hjälpcentral och syftar till att beskriva typiska aktörer och ansvarsområden i och utanför en hjälpcentral samt de typiska problem som kan uppstå mellan dessa aktörer.I arbetet belyses hjälpcentralens perspektiv på de aktörer som är involverade i arbets-flödena i och utanför en hjälpcentral. Skillnader mellan det som beskrivs i litteratur och hur det är i verkligheten studeras också. Detta uppnås genom att göra en litteratur-studie samt en fallstudie av en hjälpcentral.Det framkommer i rapporten att det finns ett antal typiska aktörer inom och utanför en hjälpcentral samt ett antal typiska problem varav det mest framträdande är bristande samarbete och kommunikation mellan olika aktörer..

TitelEn kvalitativ fallstudie om hur företag förhåller sig till gapet mellan den operativa och den strategiska delen av LeanNivåKandidatuppsats FörfattareIgor Jovanovi? och Linnea Juhlin HandledareStig Sörling och Tomas Källquist DatumMaj 2014 ProblemTidigare forskning har påvisat att det finns ett gap i företagens användning av styrverktyget, där företagen i stor utsträckning förbiser vikten av den strategiska delen av Lean. Detta har gjort att företag har haft svårigheter att uppnå sina mål med användandet av styrverktyget. SyfteSyftet är att skapa förståelse för hur tillverkande företag förhåller sig till gapet mellan den operativa och den strategiska delen av Lean, samt belysa de beståndsdelar gapet består av. MetodStudien har antagit ett hermeneutiskt och socialkonstruktivistiskt perspektiv där tematisering och ett deduktivt tillvägagångssätt har använts. Studien har genom kvalitativ metod med fallstudiedesign studerat fyra stora företag med hjälp av semistrukturerade intervjuer. TeoriEn genomgång av Lean-konceptet görs för att skapa förståelse för styrverktyget sedan fördjupar vi oss på den strategiska delen av Lean för att kartlägga de olika beståndsdelarna som kan överbrygga gapet. BidragGapet framträder inte lika tydligt i vår studie, fallföretagen har i sitt tankesätt störst fokus på den strategiska delen av Lean. Kultur och ledarskap är huvudbeståndsdelar i jobbet med att överbrygga gapet där den strategiska delen ämnar skapa positiv energi hos medarbetarna.

Intentionen i uppsatsen är att ge en bild av vilka texter lärare väljer att låta eleverna läsa i skolan och varför man väljer just dessa texter. Jag ställer mig frågan om det fortfarande finns värderingar om högt och lågt i textvalet i skolan och hur man förhåller sig till detta. Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med fyra lärare, två gruppintervjuer med elever samt litteraturstudier. Undersökningen visar att populärkultur används flitigt inom svenskundervisningen men att man kan se en tendens att den till större delen används som lockbete. Lärare har ofta en ambition att leda eleven vidare till godare slags texter.

Syftet med denna uppsats är att undersöka lagermedarbetares upplevelser och behov av organisationskultur på en specifik arbetsplats. Syftet är även att undersöka chefernas syn på organisationskultur och hur organisationskulturen kan användas som ett verktyg för att främja motivation och trivsel bland de anställda. För att uppfylla detta syfte använder vi oss av följande frågeställningar:- Vilka organisationskulturella aspekter kan vi identifiera i företaget?- Hur påverkar dessa aspekter lagermedarbetarnas motivation och trivsel på arbetsplatsen?Vi använder en kvalitativ undersökningsmetod för insamling av empirisk data. Med hjälp av sociologiska och socialpsykologiska teorier besvarar vi frågeställningarna utifrån sju intervjuer med chefer och lagermedarbetare på ett centrallager i Mellansverige.Resultatet visar att ledningens arbete med de organisationskulturella aspekterna vi identifierat visar likheter med de teorier där organisationskulturen är en del av en ledningsstrategi.

Denna uppsats har som syfte att undersöka om det går att förändra en organisationskultur genom värdegrundsarbete, samt om det är en metod som kan användas för att utmana den mansdominerade kulturen inom räddningstjänsten. För att uppfylla detta syfte har vi utgått från frågeställningarna Hur tolkar brandmännen värdegrunden på Räddningstjänsten Karlstadsregionen? samt Kan värdegrundsarbete vara ett sätt att utmana den mansdominerade kulturen inom Räddningstjänsten?. Den tidigare forskning som gjorts kring värdegrunder är inriktad mot skolverksamhet i första hand vilket gör det intressant att undersöka möjligheten att använda detta som en metod även inom andra verksamheter.Uppsatsen inleds med en teoretisk bakgrund kring organisationskultur, värdegrund samt mansdominerad kultur. Studien är av kvalitativ karaktär och innebär att vi har utfört åtta semistrukturerade intervjuer med brandmän på Räddningstjänsten Karlstadsregionen.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken skönlitteratur svensklärare på två utvalda gymnasieskolor samt en högskola i Skåne väljer/har valt att använda i sin undervisning i Svenska B, och varför de har valt just denna litteratur. Vi vill även undersöka om det redan finns någon uttalad lokal litterär kanon på de skolor vi besökt eller om det finns en underförstådd sådan. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där sammanlagt nio lärare fick svara på frågor om detta. Intervjuerna, liksom litteraturdelen, där vi huvudsakligen refererat till ett antal litteraturpedagoger, har utgjort underlag för den diskussion vi fört. I litteraturdelen behandlar vi exempelvis skräplitteraturen, det vill säga vissa böcker ur den populära kulturen, hur man bör välja litteratur, samt den danska kanon.

BAKGRUND: Reggio Emilias filosofi växte fram för att motverka fascismen som rådde ilandet efter andra världskriget. Sveriges barnomsorg fick även fart underandra världskriget men av en annan anledning. Kvinnorna behövdes iarbetslivet och behövde någonstans att förvara barnen. Från början sågverksamheterna helt olika ut men med tiden har de börjat flätas samman,genom att Sverige tar till sig Reggios olika synsätt. Den Svenska läroplanenför förskolan bygger på tankar från reggioSYFTE: Vad händer med Reggio Emilias filosofi när den lyfts in i ett annatkulturellt sammanhang?METOD: Undersökningen innehåller kvalitativa intervjuer med fyra pedagogersom arbetar efter Reggio Emilias filosofi.

Människors handlingar förvandlas och samordnas till samhällsprocesser i organisationer, vilket gör att organisationer blir ett centralt område att undersöka. Den offentliga sektorn är något vi alla berörs av i samhället då det är verksamheter som bedrivs av staten, kommun och landstinget. Ledarskap är en kulturpåverkande aktivitet och inom offentliga organisationer finns det många chefer. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns en ledarskapskultur som innehåller New Public Management samt om det går att utläsa någon ledarstil i den offentliga organisationen, Trafikverket. Frågeställningar som besvaras i uppsatsen är: ? Vilken ledarstil finns i Trafikverket? ? Vilken ledarskapskultur finns i Trafikverket? ? Hur yttrar sig New Public Management i Trafikverket? Insamling av informationen består av en kvalitativ metod.

Göteborg vill bli "Den Goda Staden". "... en levande stadsmiljö där arbete, boende, service, kultur, rekreation och idrott blandas på ett fruktbart sätt. Det är en stad som är rik och levande för alla människor"..

Titel: Ledarens betydelse för företagskulturen då företaget expanderar till nya marknader Författare: Marie Lood och Elisabeth Nilsson Handledare: Göran Alsén och Camilla Wernersson Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 10 poäng. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om chefer verkligen har så stor betydelse som den allmänna uppfattningen tillskriver dem, och vi gör undersökningen med särskilt hänseende till bibehållandet av företagskulturen då ett företag expanderar till nya marknader. Vi tar reda på och klargör chefens betydelse för bibehållandet av företagskulturen vid företagsexpansion. Metod: För att studera förhållandet mellan chef och företagskultur intervjuade vi fem chefer i personliga intervjuer respektive per telefon, om deras erfarenheter vid företagsexpansioner. Genom att göra det lade vi den empiriska grunden för den analys vi därefter genomförde via kultur- och ledarskapsteorier vi fann i litteraturstudien. Slutsatser: Vår slutsats är att ledaren som levt och verkat i företagskulturen har stor betydelse för företagskulturbevarande vid företagsexpansioner, då denne vet vad företaget vill förmedla till de nyanställda. Ledaren har i sin position inflytande att påverka de anställda i exempelvis interaktioner och värderingsbildande..