Syftet med denna studie är att analysera, beskriva och försöka förstå gymnasieelevers motivation i ämnet idrott och hälsa ur ett genusperspektiv. Våra frågeställningar är: Vad är det som motiverar eleverna att delta i idrott och hälsa? Hur skiljer sig motivationen mellan könen? För att uppnå syftet och frågeställningarna använde vi oss av en kvantitativ enkätmetod samt en litteraturstudie med hermeneutisk teori som tolkningsverktyg. Våra enkäter besvarades av gymnasielever i åk 2 i en mellanstor stad i norra Sverige.Resultatet av vår studie där 118 elever deltog, varav 65 flickor och 53 pojkar, visade att eleverna blev motiverade av olika faktorer. Motivationsfaktorerna skiljde sig dels mellan könen men även mellan motiverade och icke motiverade elever.

Det förväntas att var tredje person i Sverige någon gång under sin livstid kommer att drabbas av cancer. Upplevelserna av att leva med en cancersjukdom är individuella då patienter är unika individer bestående av Kropp, själ och ande. Det lidande cancersjukdomen medför kan leda till att patienterna ifrågasätter sin egen tillvaro på ett biologiskt, psykologiskt och existentiellt plan. För att sjuksköterskor skall kunna ge god omvårdnad till cancersjuka patienter krävs det att de får en ökad förståelse för patienternas livsvärldar. Syftet med uppsatsen är att belysa patienters upplevelser av att leva med obotlig cancersjukdom när livets slut är nära.

Bakgrund: Cirka 37 000 hjärtinfarkter inträffar varje år i Sverige och av hjärt- och kärlsjukdomarna utgör hjärtinfarkt den största risken att dö i. Hittills har forskning främst uppmärksammat män. Insjuknandet är en skrämmande existentiell upplevelse och kan innebära en funktionsnedsättning i varierad grad i vardagen. Emotionella känslor beträffande tillvaron, Kroppen och döden kan förekomma. Forskning visar att återhämtningen efter en hjärtinfarkt är svårare psykiskt för kvinnor jämfört med män.

ABSTRACTIntroduction: An increasing number of patients undergo surgery under local anesthesia and are thereforeawake during the procedure. Nursing care that is provided to these patients can differ from those thatreceive general anesthesia. Previous research has focused on patients? general experiences of being awakeintraoperative. But there is no research that focuses on patients perceptions of security.

Bakgrund: Uppfattningen och upplevelsen av den egna Kroppen är viktiga aspekter ur hälsosynpunkt då sämre medvetande om Kroppen kan få konsekvenser för hälsan i form av sjukdomar och skador. Det här berör sjukgymnastik då sjukgymnastiska interventioner inte enbart bygger på förståelsen för de fysiska funktionerna i Kroppen utan även på människans upplevelse av sin Kropp och rörelse. Syfte: Syftet med studien var att undersöka samband mellan uppfattad Kroppslängd i jämförelse med andra människor, tillfredsställelse av Kroppslängd och uppmätt Kroppslängd samt potentiella könsskillnader i detta. Metod: En enkät innehållande frågor om uppfattad längd samt påståenden att vilja vara kortare eller längre genomfördes av 55 deltagare. Även mätning av Kroppslängd genomfördes.

Vårt syfte med denna studie har varit att öka vår egen kunskap om elever som sällan eller aldrig deltar i idrottsundervisningen på gymnasiet. Ingångsvinkel vi har valt till arbetet är att se om kön, fritidsaktiviteter och yttre faktorer som utseende har inverkan på närvaron vid idrottstimmarna i skolan. Genom detta skapa oss bättre förutsättningar i vår framtida yrkesroll att påverka dessa elever till att bli mer aktiva i undervisningen.Genom arbetet har även det funnits en tanke att öka kunskapen om hur elever ser på idrottsämnet. Vad som är roligt och hur de upplever olika moment. För att genom detta få en större förståelse för framförallt de elever som inte deltar, men även de som gör det.

För att ett barn ska utvecklas motoriskt, så är det viktigt att det finns goda möjligheter till rörelse. Att lära känna sin egen Kropp och använda den genom att röra på sig i olika miljöer och sammanhang är angeläget om ett barn ska utveckla en god motorik. Forskning visar att barn sysselsätter sig med alltmer stillasittande aktiviteter samt att barn inte utvecklat så bra motorik som förväntas vid olika åldrar. En stor andel barn tillbringar större delen av dagen inom förskolans verksamhet och läroplanen för förskolan (Lpfö 98) betonar att det är pedagogernas ansvar att stimulera barnens motoriska utveckling. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger förhåller sig till sitt uppdrag och hur de arbetar för att stimulera barns motorik ur ett helhetsperspektiv på verksamheten.

AimsThe aim of this study was to conclude whether women living and staff working in a women´s shelter feel experience a need of physical activity in the shelter and also what thoughts women living and staff working in the shelter have regarding possible access to physical activity. Following questions were adressed: Does women living and staff working in the shelter experience that there is a need of physical activity in the shelter? What does women living, and staff working, in the shelter think about the physical activity conducted in the shelter? Why does the women living in the shelter choose to participate in the physical activity? Are there any connections between symptoms which battered women can suffer from and symptoms which scientific studies say can be reduced by physical activity?MethodsThe study is based on five interviews in order to understand and illustrate how women living in a shelter relate to physical activity. The answers from the interviews has been correlated to scientific results and other literature in the area. Literature studies have also derived background information as well as a deeper knowledge regarding in what way violence against women affect the abused woman.ResultsThe results show a need for physical activity at the women?s shelter where this study was conducted.

Syftet med vår undersökning är att belysa hur förskollärare tänker kring barns grovmotoriska utveckling i dag jämfört med för femton år sedan. Vi vill även skapa en förståelse för varför och hur en eventuell förändring har skett. Detta gör vi genom att fråga hur pedagogens förhållningssätt till barns grovmotoriska utveckling ser ut idag jämfört med för femton år sedan. Undersökningen följer kvalitativa forskningsmetoder med intervjuer under fysiska möten. Resultatet visar att grovmotorisk träning har ett mindre utrymme i förskolan i dag jämfört med för femton år sedan och det är främst tre faktorer som påverkar hur mycket det blir ? tid, gruppstorlek och medvetenhet.

Bakgrund: Livet efter genomgången hjärtinfarkt anses komplicerat och omfattar fysiska och psykiska komplikationer. Depression betraktas som en vanlig och allvarlig komplikation som kan tillstöta, den påverkar hela människan och återhämtningsprocessen. Syfte: Undersöka patienters erfarenheter av genomgången hjärtinfarkt med fokus på depression. Metod: Det studerade materialet utgjordes av 19 vetenskapliga artiklar. Analysen genomfördes med stöd av Friberg (2012) och resulterade tre teman och fem subteman.

I Sverige amputeras cirka 2500 personer varje år, 80 procent av dessa beror på cirkulationsrubbningar, andra orsaker kan vara trauma eller olycka. Vi lever genom våra Kroppar och när Kroppen förändras kommer även livsvärlden att förändras. När en person genomgår en plötslig amputation påverkas personens välbefinnande och det blir också en omtumlande upplevelse att tvingas in i en ny livssituation, då arbetsliv, sociala livet och personliga livet påverkas av skadan. Då sjuksköterskans uppgift är att främja patientens hälsa och minska dennes lidande, är det viktigt att han/hon vet hur det är att ha drabbats av en plötslig amputation och hur patientens livsvärld har förändrats. Syftet med denna studie är att beskriva hur patienter upplever att livsvärlden förändrats efter en plötslig amputation.

Många musiker drabbas av skador på grund av sitt spelande, och många redan under sin utbildningstid. Skulle man som lärare, genom att tänka skadeförebyggande redan från början, kunna undvika att ens elever i framtiden drabbas av skador? Mitt syfte med det här arbetet var att ta reda på hur tre lärare ser på att införa skadeförebyggande åtgärder på nybörjarnivå och hur man skulle kunna göra för att införa det. Eftersom jag själv ska bli tvärflöjtslärare inriktade jag mig på just tvärflöjtslärare, men det mesta som sägs är allmänt och kan appliceras på vilket instrument som helst. Att tänka skadeförebyggande eller ergonomiskt handlar inte bara om det fysiska utan en stor del är psykiskt därför inriktades en stor del av arbetet till att handla om psykiska och psykosociala frågor.

Studiens syfte är att undersöka hur utomhuspedagogik fungerar i praktiken. Tanken är att ta reda på hur pedagoger, vårdnadshavare och barn upplever utomhuspedagogik, vilka fördelar och nackdelar det finns med utomhuspedagogik samt hur barns hälsa och lärande påverkas. En annan viktig aspekt är om alla mål uppfylls eller om det kan finnas hinder för det.Studiens viktigaste resultat är att hela Kroppen behövs för att det ska bli en bra lärande situation och detta är något som Brügge, Glantz och Sandell (2011) poängterar och menade att utomhuspedagogik skapar ett direkt och meningsfullt lärande som kopplas till verkliga situationer som ger barnen något att relatera till. Där erbjuds barnen att använda hela sin Kropp och alla sina sinnen. Det poängteras även hur vikigt pedagogens förhållningsätt är i förhållande till utomhuspedagogiken.

Eftersom Kroppen anpassas efter de krav vi ställer på den och vår inaktiva livsstil i västvärlden ställer allt längre krav, formas också vår Kropp och fysik utefter detta.Inaktivitet och monotona rörelser dominerar idag många arbeten, stillasittande arbete med armarna framför Kroppen under långa perioder har en negativ inverkan på vår hållning. Muskulatur som inte får arbeta i sin fulla längd kommer på sikt att förkortas medan muskler som hela tiden hålls i förlängning kommer att försvagas. Syftet med studien var att undersöka om stretching och styrketräning under en sex veckors period kan ha en positiv påverkan på stram respektive svag hållningsmuskulatur. 15 personer med en mer eller mindre ofördelaktig hållning genomgick hållningsanalyser och rörelsetester och utifrån dessa analyser och konstruerades ett träningsprogram innehållande styrketräning och eller stretching för att förbättra deras hållning. Efter sexveckors periodens slut gjordes ytterligare hållningsanalyser samt rörelsetester för att urskilja eventuella förbättringar.

Syftet har varit att i en förstudie åt BRIO ta fram ett koncept till en ny barnvagn. Detta konceptska ligga till grund för fortsatt utvecklingsarbete hos företaget. Den nya barnvagnen, sombenämns resebarnvagn, ska vara ett komplement till BRIO:s nuvarande sortiment ?To Go?.Vagnen ska vara enAllt i ett-vagn och ska således vara brukbar i flera skeden av ett barns förstauppväxtår. Barnvagnen ska vara konkurrenskraftig på en internationell marknad och attraktiv fören målgrupp som kallas "On The Go Parent".Målet för konstruktionen var att den skulle uppfylla krav på minimal vikt (hela barnvagnenska väga under 8 kg), minimal volym (hopfällt läge ska vagnen ha dimensionerna 550 x 400 x200 mm) och färre komponenter (färre än 100 stycken).