Länsstyrelsen och Naturvårdsverket arbetar tillsammans med att inventera och sanera förorenade områden. För att kunna ta reda på vilka risker ett förorenat område har på människors hälsa och miljö görs en riskbedömning. Riskbedömningen börjar oftast med en förenklad riskbedömning (benämns ofta riskinventering eller riskklassificering) av det förorenade området. Den kan sedan om det anses nödvändigt följas upp av en fördjupad riskbedömning, där större hänsyn tas till platsspecifika förhållanden. Naturvårdsverket har arbetat fram en riktvärdesmodell för framtagning av generella riktvärden.

Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera hur läkemedelsföretaget AstraZenecas verklighet förhåller sig till begreppet first-mover advantage. Vi ämnar även undersöka hur AstraZeneca agerar för att behålla de first-mover advantages som företaget tillskansat sig. Det teoretiska syfte är inte att utveckla en helt nya teori utan att med ett konceptuellt tillvägagångssätt studera var företagets verklighet stämmer respektive inte stämmer in på av oss vald teori. Vi bidrar därför med en kompletterande teori för fallföretaget, utifrån de speciella förutsättningar som gäller. Slutligen ämnar vi kritiskt granska den nuvarande strategin för AstraZeneca med hjälp av befintlig teori och poängtera de eventuella brister företaget har i förhållande till befintlig teori där den skulle kunna appliceras.

Problematik: Många företag i turismbranschen är säsongsbetonade och till stor del beroende av säsongsanställd personal. Den säsongsanställda personalen är oftast de som har direkt kontakt med kunden och därmed bestämmer tjänstens kvalitet, varför det blir kritiskt att framgångsrikt lyckas motivera dem. Att leda denna grupp av anställda skiljer sig på många punkter från att leda fast anställd personal. För att lyckas leda dessa anställda bör man som chef vara medveten om vilka faktorer som är viktiga för dem och vad som motiverar dem till skillnad från fast anställda.Syfte: Syftet med vår uppsats är att klargöra vilka faktorer som motiverar säsongsanställda inom turismbranschen till att prestera sitt yttersta för företagets vinning. Vi ämnar även undersöka vilken typ av ledarskap som är mest lämpat för ledning av säsongsanställda.

År 1988 tillsatte regeringen en kommitté för utredning av reglerna om ersättning för ideell skada. Enligt kommittén bör brottsoffrens ställning stärkas särskilt när det gäller barn som utsätts för sexualbrott. Enligt kommittén är ett sätt att stärka brottsoffrens ställning att de ges generösa ersättningar. Ett annat sätt är att det i lagtext tydligt anges vem som är berättigad till ersättning för kränkning. Kränkning är en skadetyp som skiljer sig från övriga skadetyper som finns i SkL, då den är av renodlat ideell natur och är frikopplad från medicinska symtom.

Projektet och examinationen är uppdelad i två delar. En reflekterande del och en produktion. Den reflekterande delen handlar om att vi ska få svar på de frågor vi ställde oss innan projektets start. Dessa frågor (se projektplanen) ska vi nu ha ett svar på samt att vi nu ska kritiskt granska vår process samt arbete. Vi måste också kunna svara på frågan om vi uppnådde de mål som vi satte upp i starten av projektet.

Pajala kommun har under en lång tid brottats med minskande befolkning och dess följder. På senare år har det blivit känt att det förekommer malmförekomster i byn Kaunisvaara utanför Pajala tätort och därmed har företaget Northland Resources AB etablerat sig i kommunen. Utvecklingen har därmed vänt otroligt snabbt, från en mycket lång negativ trend till inflyttning och positiv stämning. Det är nu kritiskt för kommunen att de klarar av att rida på framgångsvågen och bland annat producera nya bostäder för att inte gå miste om chansen att öka befolkningsantalet. Idag har flera arbetsgivare med koppling till gruvverksamheten arbetsscheman som liknar eller är renodlat fly-in-fly-out, vilket innebär en intensiv period på arbetsplatsen följt av en ledigperiod på hemmaplan.

Syftet med denna uppsats var att kartlägga de projekt för elektronisk publicering, där forskningsbiblioteken är inblandade. Detta genomfördes genom en studie över vad det är som styr utvecklingen av alternativa publiceringssystem. Det var både svenska och utländska projekt som undersöktes, fast tonvikten lades på situationen i Sverige och det nystartade DiVA-projektet. DiVA-projektet är ett projekt som bygger upp ett gemensamt biblioteksarkiv för vetenskapliga dokument, där man inledningsvis e-publicerar avhandlingar. Forskningsbiblioteken antar i dessa projekt en ny roll, den som förläggare av lärosätenas vetenskapliga information.

Hur fungerar teckning som ett resonerande verktyg? Vad ger den utforskande handlingen upphov till? I mitt examensarbete söker jag efter referenser och begrepp som styrker min mening om vårt behov av att utveckla tecknandet (en handling som i följande används i en vidare bemärkelse). Som landskapsarkitekter är det viktigt att vi skapar vårat eget förhållande till den verklighet som omger oss ? och sätter den i relation till andras ? för att fungera som formgivare. Genom att utforska världen och dess landskap erhåller vi nya perspektiv och breddar vårat vetande. Med utgångspunkt i gestaltpsykologin, enligt Rudolf Arnheim behandlar jag förhållandet perception ? registrering ? teckning, vilket utgör den outtalade grunden för det som lärs ut på konst- och designutbildningar idag.

Det är ingen självklarhet att specialpedagogiskt stöd förekommer inom förskolan, eftersom denna skolform inte omfattas av samma krav på specialpedagogisk kompetens som skolan. Styrdokumenten som berör förskolan beskriver att barn som är i behov av särskilt stöd ska få det, men det beskrivs inte någonstans hur hjälpen ska vara utformad. Syftet med studien var att undersöka vilka erfarenheter pedagoger har av specialpedagogiskt stöd i förskolan och hur pedagogers förväntningar på specialpedagogiskt stöd inom denna skolform ser ut. Som teoretisk ram använde jag mig av systemteoretiska perspektiv och specialpedagogiska perspektiv. Jag genomförde en kvalitativ undersökning, i vilken jag intervjuade sex pedagoger som arbetar i förskolan. Resultatet visade på att erfarenheten av specialpedagogiskt stöd i förskolan varierade mellan intervjupersonerna, vilket skulle kunna bero på styrdokumentens otydliga formuleringar.

Syfte: Studiens syfte är att se hur Lars Danielsson har framställts i tidningar under våren 2006 med tanke på oklarheterna kring hans telefonsamtal den 26 december 2004; den dag som tsunamikatastrofen drabbade stränderna runt Bengaliska viken och släckte ungefär en kvarts miljon människoliv.Metod: I studien har en kvalitativ metod använts och analysen utgår från kritisk diskursanalys av två artiklar från Dala-Demokraten och tre artiklar från Aftonbladet och Svenska Dagbladet, slutligen också tre blogginlägg och deras underliggande kommentarer. Den aletiska hermeneutiken är det kunskapsteoretiska förhållningssättet.Slutsatser: De olika tidningarna skiljde sig nämnvärt från varandra, men bidrog på olika sätt till det drev som pågick. Aftonbladet var den tidning som främst målade upp Danielsson som en syndabock; han fick i de analyserade artiklarna stå i centrum för regeringens arbete den 26 december då jättevågen sköljde in över stränderna. Det var också Aftonbladet som främst riktade kritik mot Danielssons moral, både när det gällde lögnerna och även genom kritik mot användningen av regeringsplanet. Svenska Dagbladet skrev också om drevet och citerade flera gånger andra medier.

Bakgrund: Maria Montessoris vision var att hennes pedagogik inte skulle bli åldrad och förlegad utan att ständigt hållas levande. Med ett växande och varierande samhälle bör IKT användas som ett naturligt arbetssätt i den förberedda miljön på Montessoriskolor inom en snar framtid.Om vi tidigt lär barnen att kritiskt granska och handskas med den nya tekniken och vad den kan användas till. Då behöver de inte växa upp till passiva tonåringar, som sitter timtals framför bildskärmen(Montessoritidningen, 2004)Syfte:Mitt syfte är att undersöka elevers förhållningssätt och deras användning av IKT inom den förberedda miljön i Montessoriskolan och på så sätt få fram en genuin bild av hur moderniteter formar elevers studerande.Metod:Undersökningen gjordes med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer och observationer. Jag har observerat datoranvändningen av två klasser i en årskurs 2-3:a respektive 4-5:a. Mina observationer ligger till grund för urvalet av de intervjuade eleverna.

Intensivvården är idag en högteknologisk avdelning och den miljön som råder där kan vara skrämmande för så väl den sjuke personen som de närstående. Att vara närstående till någon som blivit akut kritiskt sjuk innebär en osäkerhet om framtiden och beskrivs som känslan av att pendla mellan hopp och förtvivlan. För personen som är akut, svårt sjuk har de närstående stor betydelse. Den närstående kan hjälpa till genom att finnas där och vara ett stöd och samtidigt skydda den svårt sjuke personens integritet. Fokus inom intensivvården har alltid legat på den svårt sjuke men på senare tid har vårdpersonalen börjat se de närstående som en integrerad del i den läkande processen och vården kring patienten.

Intensivvården är idag en högteknologisk avdelning och den miljön som råder där kan vara skrämmande för så väl den sjuke personen som de närstående. Att vara närstående till någon som blivit akut kritiskt sjuk innebär en osäkerhet om framtiden och beskrivs som känslan av att pendla mellan hopp och förtvivlan. För personen som är akut, svårt sjuk har de närstående stor betydelse. Den närstående kan hjälpa till genom att finnas där och vara ett stöd och samtidigt skydda den svårt sjuke personens integritet. Fokus inom intensivvården har alltid legat på den svårt sjuke men på senare tid har vårdpersonalen börjat se de närstående som en integrerad del i den läkande processen och vården kring patienten.

Bakgrund: Företag kommunicerar ständigt information om dess verksamhet till sina intressenter. Årsredovisningar är en del av den finansiella information som företag delger användarna. Denna har kommit att bli allt mer påkostad och omfattande den senaste tiden med främsta fokus på de frivilliga delarna. VD-brevet är en typ av finansiell kommunikation i form av en berättande text som i flera studier visats sig vara en av de mest lästa delarna i en årsredovisning. Brevet har varken formkrav eller revideras av revisor, således kan författaren fritt göra textval för att påverka läsaren.Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur VD-brev är utformande i svenska och tyska börsnoterade bolag under krisåret 2009.

Arbetslösa ungdomar är ett problem i dagens samhälle och kunskaperna om de projekt som finns om ungdomsprojektens innehåll, vilka deltagarna är, vilka resultat som uppnås och hur de uppnås är liten. Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse för hur ett ungdomsprojekt kan påverkar en individ och se vad olika insatser kan ge för effekter och hur denna effekt uppstår hos individen. Syftet besvarades genom att finna svar på följande frågeställningar:? Vad anser de intervjuade före detta deltagare i Green Team varit betydande insatser?? Vilka effekter har dessa insatser haft på deltagarna?? Hur kan det förklaras att insatserna gett de effekter som uppstått? Kvalitativa intervjuer valdes som metod för att svara på frågeställningarna då det krävdes för att få informantens egen upplevelse av sin situation innan, under och efter Green Team. Två före detta deltagare i projektet Green Team intervjuades.