Studiens fr?gest?llningar och syfte ?r att ta reda p? hur f?rskoll?rare uppfattar och resonerar kring begreppet popul?rkultur, f?r att d?refter unders?ka om deras f?rst?else f?r begreppet har en koppling till huruvida de implementerar popul?rkultur i sitt pedagogiska arbete i f?rskolan. Studien utg?r fr?n ett sociokulturellt perspektiv d?r v?rt insamlade empiriska material bygger p? kvalitativa intervjuer. Den teknologiska utvecklingen har och forts?tter utvecklas i hastig takt fram?t och barn som v?xer upp idag m?ter sk?rmar och olika digitala medier i st?rre utstr?ckning j?mf?rt med barn fr?n tidigare generationer. I f?rskolans l?roplan (Skolverket, 2018) framg?r det tydligt att de som arbetar i f?rskolan ska ta vara p? barns intresse och nyfikenhet.

Det rÄder delade uppfattningar hos sjukvÄrdspersonal angÄende nÀrstÄendes nÀrvaro vid det akuta omvÄrdnadsskedet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva nÀrstÄendes upplevelser av att nÀrvara och de speciella behov de har i samband med akut omhÀndertagandet av kritiskt sjuk anhörig. I studien inkluderades 12 artiklar som analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade att nÀrstÄende hade en stark önskan att fÄ nÀrvara vid akut omhÀndertagande och upplevdes ofta bidra till positiva effekter för hela familjen, men ocksÄ stressande och otÀckt dÄ upplevelserna vÀxlade mellan hopp och förtvivlan. NÀrstÄende hade behov av god kommunikation, information, personals engagemang och tillgÀnglighet till den sjuke och personal.

Syftet med studien var att utifrÄn ett kritiskt förhÄllningssÀtt dels kartlÀgga vilket perspektiv och vilken förstÄelse pedagoger utgÄr ifrÄn i arbetet med barn som anses vara i behov av sÀrskilt stöd. Dels belysa vilka konsekvenser denna förstÄelse kan fÄ för val av pedagogisk organisation. Med utgÄngspunkt i olika förstÄelse för symtomdiagnosen AD/HD kan man urskilja tre perspektiv i det aktuella omrÄdet (det kompensatoriska-, kritiska- och dilemma perspektivet). Genom att vi lyfter fram dessa instÀllningar i forskning och praktisk realitet ligger förhoppningen att medverka till att etablera en ökad förstÄelse för hur pedagoger kan möta alla barn pÄ ett professionellt sÀtt.

I den svenska skolan ska elever utbildas för hÄllbar utveckling. Eleverna bör dÄ enligt styrdokument och aktuell forskning bli kritiskt tÀnkande individer som har insikter i olika intressekonflikter och förstÄr konsekvenser av de beslut som mÀnniskor behöver ta vad gÀller miljö- och framtidsfrÄgor, bÄde lokalt och globalt. I studien undersöks om elever i samtal observerar konflikter som finns nÀr det gÀller de val de behöver göra vid persontransporter, samt om och hur de tar stÀllning i dessa konflikter. Studien utfördes genom att grupper om tre elever pÄ femte terminen pÄ det naturvetenskapliga programmet intervjuades.  Resultatet visade att eleverna identifierade konflikter som handlade om vem som har ansvaret, om miljön kontra bekvÀmligheten och ekonomiska konflikter. De tog ofta stÀllning i dessa.

V?rt syfte med detta examensarbete ?r att unders?ka l?rarrollens betydelse f?r alla barns inkludering i montessoriverksamhet. Skolverket betonar betydelsen av alla barns r?tt till samma m?jlighet till utveckling och l?rande. Eftersom Maria Montessoris metod uppkom efter att hon studerat just barn som var i behov av st?d blev detta extra intressant att unders?ka. V?r studie ?r kvalitativ och den utg?r fr?n en hermeneutisk ansats.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Studiens syfte var att unders?ka hur pedagoger i f?rskolan uppfattar att de arbetar med fenomenet delaktighet f?r barn med diagnosen autism i verksamheten. Unders?kningen byggdes p? tv? fr?gest?llningar: 1. Hur uppfattar f?rskolepedagoger att barnen med diagnosen autism ?r delaktiga i verksamheten? 2.

Sammanfattning Detta arbete a?r en elevutva?rdering av en ra?ttningsmetod da?r man anva?nder den formativa bedo?mningen ista?llet fo?r betyg och poa?ng. Genom att ra?tta med fa?rger och kommentarer samt ge eleverna tid att ra?tta de fel de bega?tt, ger man eleverna mo?jligheterna att vara delaktiga i sitt eget la?rande. Med den nya la?roplanen Lgr 11 och med ett projekt som heter BFL (bedo?mande fo?r la?rande) som startades i Lunds kommun fo?r tva? a?r sedan kom jag och en kollega i kontakt med den formativa bedo?mningen pa? ett tydligare sa?tt.

Syftet med denna intervjustudie var att beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att omhĂ€nderta kritiskt skadade patienter som utsatts för trauma. Åtta ambulanssjuksköterskor intervjuades och en kvalitativ innehĂ„llsanalys anvĂ€ndes för att analysera intervjuerna. Analysen resulterade i sex kategorier; KĂ€nslomĂ€ssiga reaktioner vid omhĂ€ndertagandet,Yrkeserfarenhet och kunskap skapar trygghet, Det strukturerade arbetssĂ€ttet och samarbetet, Inge trygghet genom att informera patienten, SvĂ„righeter vid bemötande och kommunikation med nĂ€rstĂ„ende, Behov av Ă„terkoppling, reflektion och Ă„terhĂ€mtning. Deltagarna beskriver hur erfarenhet och kunskap skapar trygghet och motverkar stress, att samarbetet med kollegor och andra yrkesgrupper Ă€r av stor vikt för ett optimalt omhĂ€ndertagande och att mötet med patient och nĂ€rstĂ„ende stĂ€ller krav pĂ„ ambulanssjuksköterskans förmĂ„ga att kommunicera och skapa tillit. Efter larmet Ă€r ambulanssjuksköterskan i behov av Ă„terkoppling och kamratstöd för att Ă„terhĂ€mta sig och dra lĂ€rdom av omhĂ€ndertagandet.

Hur massmedia framstÀller verkligheten och hur denna ska tolkas har blivit allt viktigare frÄgor. Med den globala medians framfart och det enorma informationsflödet blir ett kritiskt tÀnkande centralt för att kunna skapa sig en egen uppfattning om den vÀrld vi lever i. I detta arbete belyser jag massmedias bild av Göteborgskravallerna 2001 och försöker se den verklighet som mÄlas upp. Min utgÄngspunkt Àr den kritiska teorin och ideologi kritik som har sin grund i Frankfurt skolans marxistiska teorier. Genom att kritiskt analysera och bryta ner massmedias verklighet försöker jag blottlÀgga och ifrÄgasÀtta den verklighet som mÄlas upp av kravallerna i Göteborg 2001..

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Denna studie syftade till att undersöka pedagogers uppfattningar av elevers olikheter dÀr symtomdiagnosen ADHD fÄr utgöra exempel, samt visa pÄ hur dessa uppfattningar avspelgar sig i förhÄllningssÀtt och utformning av lÀrmiljön. Genom att inta ett kritiskt perspektiv ville vi lyfta fram olika perspektiv för att fÄ och skapa förstÄelse. Som datainsamlingsmetod har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med tre pedagoger som Àr verksamma inom grundskolans tidigare Är. Intervjuerna har gett oss insikter om att skolan fortfarande prÀglas av ett kategoriskt synsÀtt pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd. För att kunna förverkliga en skola för alla med ett relationellt perspektiv behövs ett förÀndrat synsÀtt som startar pÄ formuleringsarenan sÄ att realiseringsarenan ges förutsÀttningar att bedriva verksamheter som prÀglas av gemensamhetsskapande dÀr olikheter tas tillvara samt att alla ges möjlighet att utvecklas utifrÄn egna förutsÀttningar och behov..

Titel: ÅtgĂ€rdsprogram- ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv. Författare: Jesper Jarnlo Typ av arbete: Examensarbete, avancerad nivĂ„ (15hp) Handledare: Lisbeth Ohlsson, Examinator: Kristian Lutz Program: Specialpedagogprogrammet, Malmö högskola Syftet med studien var att titta pĂ„ hur pedagoger formulerar sig i Ă„tgĂ€rdsprogram och vilka konsekvenser det kan fĂ„ för elever som bedöms att vara i behov av sĂ€rskilt stöd. De tvĂ„ frĂ„gestĂ€llningarna behandlade hur formuleringarna i Ă„tgĂ€rdsprogrammen pĂ„verkar synen pĂ„ elever som bedöms att vara i behov av sĂ€rskilt stöd och vilka diskurser det gick att identifiera utifrĂ„n mitt angreppssĂ€tt. En kritisk diskursanalys gjordes pĂ„ 29 Ă„tgĂ€rdsprogram hĂ€mtade frĂ„n en skola. Alla Ă„tgĂ€rdsprogram var skrivna i en, för skolan, ny mall. Det gick att se tydliga kopplingar mellan mallens utformning och formuleringarna i den nya skollagen. ÅtgĂ€rdsprogrammen studerades utifrĂ„n tvĂ„ grammatiska begrepp, modalitet och transitivitet. Resultatet tolkade jag som att det i stor utstrĂ€ckning saknades aktiva subjekt i formuleringarna.

Monica Lindroth, 2012: Forumspel, en metod mot mobbning? En Ättonde klass arbete med forumspel som pedagogisk metod. (Forum play, a method against bullying? An eighth grade work with the forum play as a pedagogical method. Pedagogiskt drama VI, forskningsmetodik och utvecklingsarbete, Malmö högskola. Syfte Huvudsyftet med följande studie har varit att ta del av elevernas Äsikter om vad den pedagogiska metoden forumspel skulle kunna bidra med i skolans förebyggande arbete mot krÀnkande behandling och mobbning.