Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med studien a?r att belysa hur elever med specifika la?s- och skrivsva?righeter/dyslexi upplever sina mo?jligheter att utveckla en sja?lvka?nnedom kring sitt eget la?rande. Studien har genomfo?rts som en kvalitativ studie da?r totalt sex ungdomar fra?n tre olika skolor har intervjuats. Tre av dem a?r elever pa? ho?gstadiet och tre pa? gymnasiet.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka svensklÀrares förestÀllningar om utbildningens roll för elevers kritiska tÀnkande och dess utvecklande. VÄrt empiriska material har vi samlat in genom att intervjua tre lÀrare verksamma inom grundskolans tidigare Är och tre lÀrare verksamma inom gymnasiet. I resultatet menar lÀrarna att det kritiska tÀnkandet Àr ett ifrÄgasÀttande och en reflektion som fungerar sÄvÀl inom skolan och svenskÀmnet som utanför. Det utvecklas enligt lÀrarna genom litteratur, nyhetsbearbetning och diskussioner. Nyttan med det kritiska tÀnkandet Àr enligt lÀrarna att vÄga ifrÄgasÀtta den information som man stÀlls inför. Det kritiska tÀnkandet fungerar Àven som ett verktyg för att tolka de budskap som andra mÀnniskor sÀnder ut. Slutsatsen Àr att utvecklandet av kritiskt tÀnkande Àr svÄrt att ge enkla svar kring.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Det rÄder delade uppfattningar hos sjukvÄrdspersonal angÄende nÀrstÄendes nÀrvaro vid det akuta omvÄrdnadsskedet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva nÀrstÄendes upplevelser av att nÀrvara och de speciella behov de har i samband med akut omhÀndertagandet av kritiskt sjuk anhörig. I studien inkluderades 12 artiklar som analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade att nÀrstÄende hade en stark önskan att fÄ nÀrvara vid akut omhÀndertagande och upplevdes ofta bidra till positiva effekter för hela familjen, men ocksÄ stressande och otÀckt dÄ upplevelserna vÀxlade mellan hopp och förtvivlan. NÀrstÄende hade behov av god kommunikation, information, personals engagemang och tillgÀnglighet till den sjuke och personal.

Barnfridsbrottet inf?rdes i juli 2021. Trots viss oro fr?n flera remissinstanser, best?ende bland annat i att barn n?rmast skulle tvingas vittna mot en f?r?lder och att barnets ber?ttelse riskerar att bed?mas mindre trov?rdig med h?nsyn till barnets ?lder och mognad, inf?rdes best?mmelsen och den b?de mottogs och utnyttjades v?l fr?n start. I arbetet unders?ks hur barns vittnesm?l beaktas, hanteras och v?rderas fr?n f?runders?kning till domstolsprocess i m?l r?rande barnfridsbrott.

Syftet med studien var att utifrÄn ett kritiskt förhÄllningssÀtt dels kartlÀgga vilket perspektiv och vilken förstÄelse pedagoger utgÄr ifrÄn i arbetet med barn som anses vara i behov av sÀrskilt stöd. Dels belysa vilka konsekvenser denna förstÄelse kan fÄ för val av pedagogisk organisation. Med utgÄngspunkt i olika förstÄelse för symtomdiagnosen AD/HD kan man urskilja tre perspektiv i det aktuella omrÄdet (det kompensatoriska-, kritiska- och dilemma perspektivet). Genom att vi lyfter fram dessa instÀllningar i forskning och praktisk realitet ligger förhoppningen att medverka till att etablera en ökad förstÄelse för hur pedagoger kan möta alla barn pÄ ett professionellt sÀtt.

I den svenska skolan ska elever utbildas för hÄllbar utveckling. Eleverna bör dÄ enligt styrdokument och aktuell forskning bli kritiskt tÀnkande individer som har insikter i olika intressekonflikter och förstÄr konsekvenser av de beslut som mÀnniskor behöver ta vad gÀller miljö- och framtidsfrÄgor, bÄde lokalt och globalt. I studien undersöks om elever i samtal observerar konflikter som finns nÀr det gÀller de val de behöver göra vid persontransporter, samt om och hur de tar stÀllning i dessa konflikter. Studien utfördes genom att grupper om tre elever pÄ femte terminen pÄ det naturvetenskapliga programmet intervjuades.  Resultatet visade att eleverna identifierade konflikter som handlade om vem som har ansvaret, om miljön kontra bekvÀmligheten och ekonomiska konflikter. De tog ofta stÀllning i dessa.

Utg?ngspunkten f?r den h?r uppsatsen ?r det s? kallade implementeringsproblemet, som inneb?r ett glapp mellan beslut och genomf?rande och har betydelse f?r fr?gor om makt, ansvarsutkr?vande, resultat och effektivitet. Uppsatsen j?mf?r implementering av tv? olika arbetsmetoder i en hierarkisk organisation, Polismyndigheten. Ett m?l med ombildningen till en Polismyndighet 2015 var f?rb?ttrade resultat och ?kad kvalitet i verksamheten. Statskontorets utv?rdering av reformen 2018 visade dock p? sv?righeter i styrningen, exempelvis vad g?ller att f? genomslag f?r olika arbetsmetoder.