År 2003 utnĂ€mnde UNESCO Ă„rtiondet 2005-2014 till decenniet för utbildning i hĂ„llbar utveckling och Ă€ven andra internationella och nationella beslut togs för att föra in utbildning för hĂ„llbar utveckling (Education for Sustainable Development) i skolans alla Ă€mnen. ESD syftar till att eleven ska utveckla sin förmĂ„ga att kritiskt granska olika sĂ„vĂ€l ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv samt kunna ta stĂ€llning till dessa genom ett aktivt deltagande i olika demokratiska processer för att stödja hĂ„llbar utveckling. Forskning pĂ„ omrĂ„det har dock visat att integreringen i skolans alla Ă€mnen inte har fungerat pĂ„ det sĂ€tt det har varit avsett. Denna uppsats syftar till att ta reda pĂ„ om ESD förekommer inom engelskaundervisningen pĂ„ gymnasienivĂ„ (inom Skaraborgs lĂ€n). Den försöker ocksĂ„ att identifiera vilka hinder och möjligheter det kan finnas för att arbeta med ESD i engelska A/B.

Över 80 procent av vĂ€rldens befolkning drabbas nĂ„gon gĂ„ng i livet av ryggsmĂ€rta. MĂ€nniskor som lever med ryggsmĂ€rta kan drabbas av sĂ€nkt livskvalitet, smĂ€rta Ă„ngest och sömnproblematik. Massage Ă€r en alternativ behandlingsmetod som pĂ„verkar kroppen pĂ„ flera sĂ€tt. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur massage pĂ„verkar patienter med ryggsmĂ€rta. Metoden var en litteraturstudie.

Uppsatsen studerar hur arbetsmiljön pÄ barn- och familjeenheten (BoF) pÄ socialtjÀnsten i en kommun i mellersta Sverige, en enhet som har bÄde hög arbetsbelastning och personalomsÀttning, ser ut. Studien utgÄr frÄn fyra stycken intervjuer med socialsekreterare som har lÄng erfarenhet inom barn- och familjeenheten (BoF) i kommunen. Resultatet visar att arbetsbelastningen och stressen har ökat med tiden genom att personalen har fÄtt förhÄlla sig till nya krav pÄ arbetsplatsen och dÀrför har tidspressen blivit större. Den höga personalomsÀttningen leder till rekrytering av ny personal, vilket pÄverkar den befintliga personalen. Den befintliga personalen introducerar de nya och fÄr ta de tyngre Àrendena, vilket slutligen ger mindre tid Ät klientmöten.

SammanfattningLÀroboken Àr ett av de verktyg som lÀrare kan anvÀnda i sitt arbete för att eleverna ska nÄ mÄlen. En lÀrobok kan spela en stor roll i en lÀrares undervisning och det Àr dÀrför av största vikt för blivande lÀrare att kritiskt granska de lÀroböcker som man tÀnker sig att anvÀnda. I Àmnet hem- och konsumentkunskap Àr boken Hem- och Konsumentkunskap Är 7 - 9 av Hedelin m.fl. (2007) en vanligt förekommande lÀrobok i mÄnga lÀrares undervisning. Detta examensarbete utgÄr utifrÄn förförstÄelsen att ovan nÀmnda lÀrobok möjligen Àr det fullkomliga lÀromedlet för en lÀrare i Àmnet men samtidigt finns Àven med i beaktande att det förekommer en viss kritik frÄn lÀrare mot boken i frÄga.Huvudsyftet med arbetet har varit att studera lÀroboken med fokus pÄ Àmnets fyra grundlÀggande perspektiv, resurshushÄllning, hÀlsa, jÀmstÀlldhet och kultur.

Min underso?kning syftar till att underso?ka vilka strategier klassiska musiker anva?nder i la?roprocessen av klassiska musikstycken sa? att det konstna?rliga uttrycket fa?r de ba?sta fo?rutsa?ttningarna, stycket i sluta?ndan ka?nns sa? sa?kert som mo?jligt vid ett framtra?dande och inla?rningsprocessen ga?r sa? snabbt som mo?jligt.Bakgrunden beskriver minnets funktioner i just detta sammanhang. Det handlar om hur minnet fungerar allma?nt men ocksa? specifikt inom omra?det musik, betydelsen av fo?rkunskaper na?r vi spelar instrument och la?r oss musikstycken samt hur stress, press och nervositet pa?verkar minne och musicerande. Jag beskriver och analyserar a?ven fyra minnessystem som anva?nds i la?roprocesser i samband med instudering av musikstycken.Underso?kningen besta?r av tre intervjuer med professionella klassiska gitarrister tillika gitarrpedagoger, som ger sin bild av o?vning, instudering, minnesluckor, framfo?rande med mera.

Detta arbete handlar om möjligheten att inkludera mystika erfarenheter i religionsundervisningen. Jag har utgÄtt frÄn en intervjustudie med lÀrare. Studien startade med tre huvudfrÄgor. För det första tillfrÄgades lÀrare om de i samklang med lÀroplan och kursplan kunde undervisa i mystik? För det andra stÀlldes frÄgan om det finns svÄrigheter och didaktiska dilemman som lÀrare möter i mystikundervisningen? Slutligen frÄgades om mystikundervisningen kan bidra till meningsfullt lÀrande?NÄgra lÀrare sÄg en möjlighet, nÄgra andra dementerade att mystikundervisningen ryms inom kurs- och lÀroplanens ramar.

The main purpose of this study is to examine celebrity candidates in the European Parliament election in Sweden and Finland. The theoretical background assumes that candidate voting is beneficial in the election to the European Parliament. Previous research also shows that there are some opponents towards candidate voting, claiming it personalizes politics and it might lead to celebrities getting elected simply because they are well known to the voters.This study is a comparative analysis and analyzes the differences between Sweden and Finland when it comes to celebrity candidates. Furthermore, Max Weber?s theory on leadership will be used to categorize the celebrity candidates further.

Bakgrund: Under de senaste decennierna har den offentliga svenska sjukvÄrden genomgÄtt stora förÀndringar. Ett av de begrepp som implementeras Àr Lean Healthcare. Begreppet bör ses som en filosofi och strategi. Verksamhetsstyrningen bör anpassas efter vald stra-tegi, som exempelvis Lean Healthcare. Det finns dock inte en universell metod för hur styrningen bör anpassas efter Lean Healthcare, utan styrningen bör vara individuellt anpas-sad.Syfte: Syftet med denna studie Àr att genom att studera sex sjukhus utreda hur sjukhusens verksamhetsstyrning stödjer strategin Lean Healthcare.Metod: Vi uppfyllde vÄrt syfte genom att göra en multipel fallstudie pÄ sex sjukhus tillhö-rande tvÄ landsting, SkÄne och Jönköping Vi har intervjuat personer med olika befattningar pÄ sjukhusen för att skapa oss en uppfattning om hur Lean Healthcare stöds i sjukhusens verksamhetsstyrning.

I takt med tilltagande kommersialisering av ta?vlingsidrott har sponsorinta?kter o?kat markant. Inom idrotten tennis a?r det vanligt att tennisproffs tar hja?lp av en sportagent sa? att de sja?lva inte beho?ver handskas med de ekonomiska aspekterna. Det finns dock en risk att agentens tillva?gaga?ngssa?tt fo?r att fa? sponsorinta?kter, genom till exempel marknadsfo?ring och associationer, tra?nger ut spelarens inre motivation.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att kritiskt undersöka fyra i Göteborgsregionenfrekvent anvÀnda sfi-lÀromedel med fokus pÄ de familjeideologiskadiskurserna. Materialet utgörs av fyra sfi-lÀromedel, samt av intervjuer med fyratill lÀromedlen knutna författare. FrÄgestÀllningarna Àr:1) Vilka Àr de dominerande diskurserna kring familjefrÄgor ilÀromedlen?2) Finns det motsÀttningar mellan olika familjediskurser?3) Hur medverkar texten i konstruerandet, bevarandet ochförÀndrandet av sociala strukturer och maktrelationer, och deideologiska hÄllningar som försvarar eller ifrÄgasÀtter dem?Slutsatsen Àr att lÀromedlen pÄ familjomrÄdet domineras av diskurser kring ?denmoderna familjen?. Det finns motsÀttningar mellan familjediskurserna, frÀmst pÄomrÄdet jÀmstÀlldhet.

Bakgrund Typ 2-diabetes ?r en kronisk sjukdom d?r kroppen har insulinresistens eller minskad insulinproduktion som utvecklas l?ngsamt och kr?ver sammanfattande egenv?rdsinsatser. Sjuksk?terskan har en central roll i att st?dja patienter att utveckla kunskap, motivation och f?rm?ga till egenv?rd. Syfte Att belysa sjuksk?terskans arbete med att fr?mja egenv?rd hos vuxna personer med typ-2 diabetes.

Detta arbete syftar till att skildra hur portfoliometoden fungerar som pedagogiskt verktyg, hur den anvÀnds i grundskolan och i vilken utstrÀckning det Àr möjligt att anvÀnda metoden som ett utvÀrderingsinstrument. Arbetet skildrar hur portfolio fungerar i teorin jÀmfört med hur den fungerar i verkligheten utifrÄn olika pedagogers synvinklar. Tyngdpunkten ligger pÄ hur portfoliometoden tillÀmpar kunskap, utveckling och lÀrande utifrÄn LpO 94 och hur portfolio fungerar för att ge elever större kunskap om hur man kritiskt granskar och utvÀrderar sitt eget arbetsmaterial. Trots ordentliga förberedelser visade det sig inte vara sÄ lÀtt att fÄ pedagoger att stÀlla upp pÄ min undersökning. Bortfallet blev allt för stort för att kunna dra nÄgon riktigt slutsats genom den.

SammanfattningSyftet med vÄr uppsats Àr att problematisera och diskutera barns lek, med sÀrskild inriktning mot barn som har eller hamnar i leksvÄrigheter. Vi studerar barn som har eller hamnar i leksvÄrigheter utifrÄn tvÄ olika perspektiv; det individorienterade perspektivet och det sociokulturella perspektivet. VÄr första frÄgestÀllning Àr: Vilka beskrivningar ges i litteraturen av barn som har eller hamnar i leksvÄrigheter? Vilket/vilka perspektiv pÄ lek utgÄr författarna frÄn? HÀr finner vi att vilket perspektiv författare utgÄr frÄn kan ses utifrÄn vilka begrepp de anvÀnder för att beskriva barns lek. I det individorienterade perspektivet fokuseras individens utveckling och personlighet och hÀr studeras barn utan att se sammanhanget som de befinner sig i betrÀffande leksituationen.

Den nuvarande namnlagen Àr över 30 Är gammal och pÄ senare tid har den av mÄnga ansetts aningen utdaterad. DÀrför har det arbetats fram ett förslag till en ny namnlag. Huvudsyftet med denna framstÀllning Àr dÀrför att kritiskt granska lagförslaget genom en jÀmförelse med nuvarande namnlag. Generellt sÄ har i förslaget en lÀttnad av namnreglerna gjorts, angÄende bÄde förnamn och efternamn. Den största Àndring som föreslagits Àr dock att slopa mellannamn och i stÀllet införa möjlighet till dubbelt efternamn.

Syfte: Genom skollag (2010:800) och Diskrimineringslag (2006:67) har varje skola ansvar för att ta fram en likabehandlingsplan för att undanröja riskerna för diskriminering eller mobbing. Till si hjÀlp att kunna producera som följer lagarna har skolans personal AllmÀnna rÄd (2009 a). Trots detta kommer larmrapporter om att en stor del av de likabehandlingsplaner som skrivs Àr bristfÀlliga. Föreliggande studie har för avsikt att kritiskt granska detta problem. Syftet Àr att ge en bild av hur 15 skolors likabehandlingsplaner formuleras och vad de innehÄller.