En brÀnnskada medför ofta en vÄldsam smÀrta men det Àr inte bara i skadeögonblicket som smÀrtan Àr som mest intensiv och outhÀrdlig. Beroende pÄ skadans omfÄng blir smÀrtsamma omlÀggningar med sÄrrensning samt senare rehabilitering frekventa inslag i patientens vardag. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka komplementÀra ickemedicinska metoder som sjuksköterskan kan anvÀnda sig av för att optimera smÀrtlindringen vid behandling och rehabilitering av brÀnnskadade patienter. Litteraturstudien bygger pÄ nio kvantitativa artiklar som granskades kritiskt. Resultat: Interventioner som redovisas i studien Àr Virtual Reality, massage, musik, video samt patient kontrollerat omlÀggning och Sensory focusing vilka presenteras i tre olika teman avledning, avslappning samt kontroll. Alla interventionerna visade sig ha en positiv effekt pÄ patientens smÀrtuppfattning i olika omfÄng..

VÄr studie Àr en kvalitativ undersökning som belyser anvÀndandet av det konkreta materielet inom matematikundervisningen. Vi undersöker om det har skett nÄgon förÀndring vad gÀller anvÀndandet av det konkreta materielet i matematikundervisningen frÄn 1962 Ärs lÀroplan, Lgr62, till dagens lÀroplan Lpo94. Vi belyser studien utifrÄn tre perspektiv. Det ena perspektivet Àr den litteratur som finns att tillgÄ i Àmnet och de tvÄ andra perspektiven ingÄr i vÄr empiriska del, som bestÄr av intervjuer med specialister pÄ omrÄdet och lÀrare pÄ fÀltet. VÄr slutsats presenteras efter diskussionen i vilken det inte framkommer ett enat resultat.

Syftet med studien var att undersöka om barns perspektiv och barnperspektivet, ges utrymme i förvaltningsrÀttens beslutsunderlag om omhÀndertagande enligt LVU. VÄrt fokus i studien var att utforska om och hur barnets rÀtt att komma till tals överensstÀmmer med lagstiftning och tillÀmpning i domslut. VÄr studie Àr empirisk med en kvalitativ diskursiv ansats och vi har anvÀnt oss av en kritisk diskursanalys. Det analyserade materialet bestÄr av tio domar frÄn förvaltningsrÀtten. Resultatet visar att barns rÀtt att komma till tals i förvaltningsrÀtten följer rÄdande lagstiftning.

Sjuksköterskeyrket innebÀr möten med patienter sÄvÀl som nÀrstÄende till patienterna. Sjukdom och dödsfall Àr inte nÄgot som bara drabbar den enskilda personen utan hÀndelsen kan vara lika svÄr eller svÄrare för den drabbades familj och nÀrstÄende. Det Àr viktigt för sjuksköterskan att ha insikt i de nÀrstÄendes upplevelser och behov för att bÀttre kunna möta dessa. Denna studies syfte Àr att beskriva upplevelser och behov hos nÀrstÄende till kritiskt sjuka patienter samt att beskriva hur sjuksköterskan kan möta dessa behov. Genom en litteraturstudie har kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar granskats.

Bakgrund Barn under 18 ?r har enligt lag en v?rdnadshavare som ansvarar f?r barnets omsorg och trygghet. F?r?ldrar till barn med funktionsneds?ttning som Cerebral pares (CP), har ett ?kat omsorgsansvar vilket kan p?verka deras tid, ork och psykiska h?lsa. Tidigare forskning visar att mammor till CP har l?gre aktivitetsbalans och s?mre h?lsa j?mf?rt med mammor till friska barn Syfte Unders?ka hur f?r?ldrar till barn med cerebral pares upplever sin aktivitetsbalans i vardagen.

MÄnga ERP-implementeringsprojekt gÄr över planerad budget och planerade tidsramar. Tidigare forskning har resulterat i ett ramverk av kritiska framgÄngsfaktorer som bör beaktas under ett implementeringsprojekt. Hur vÀl stÀmmer denna tidigare utvecklade teoretiska bild av kritiska framgÄngsfaktorer överens med svenska ERP-konsulters bild av implementeringsarbetet idag? Syftet Àr att klargöra om ett tidigare utvecklat ramverk av kritiska framgÄngsfaktorer Àr aktuellt för dagens ERP-implementeringar. En litteraturstudie utfördes och följdes av fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer pÄ fem etablerade svenska ERP-konsultfirmor.

Studiens syfte Ă€r att undersöka om ett intersektionellt perspektiv Ă€r integrerat i de tvĂ„ metodböcker som materialet bestĂ„r av; BRYT! frĂ„n RFSL Ungdom och Tjejgruppskompassen frĂ„n United Sisters. Detta undersöks genom att en diskursanalys av metodböckerna utförs utifrĂ„n Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori. Även en bildanalys görs av en del av materialet som bestĂ„r av bilder. De teoretiska utgĂ„ngspunkterna i studien Ă€r ett intersektionellt perspektiv pĂ„ genus, samt de teoretiska antaganden som ligger titt grund för diskursteorin. Resultatet visar pĂ„ att ett intersektionellt perspektiv existerar i BRYT!, men Ă€r frĂ„nvarande i Tjejgruppskompassen..

FrÄgan om nÀrstÄendes nÀrvaro i akutrummet har varit aktuell sedan 80-talet. Denna frÄga aktualiserades i samband med ett par hÀndelser pÄ Foote Hospital i Michigan, USA. Trots att det snart gÄtt tre decennier Àr forskningen nÀst intill obefintlig inom omrÄdet. Ibland har livrÀddande ÄtgÀrder pÄbörjats utanför sjukhuset och det kan ha varit den nÀrstÄende som pÄbörjat Äterupplivningen. Trots detta blir nÀrstÄende oftast hÀnvisade till ett angrÀnsande rum nÀr patienten anlÀnder till sjukhuset.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur anstÀllningsintervjun, i egenskap av socialinteraktion, kan tolkas ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Den frÄga som styrt arbetet Àr: ?Hur kandet sociala samspel som uppstÄr och framskrider i anstÀllningsintervjun, och dess konsekvenser,sett ur rekryterares perspektiv, förstÄs socialpsykologiskt med utgÄngspunkt isocialkonstruktionistisk teoribildning som tar fasta pÄ rollframtrÀdandets olika aspekter,intersubjektivitet, emotionellt arbete samt socialitetens olika former??Genom att anvÀnda kvalitativ metod, sprungen ur hermeneutisk vetenskapstradition, har femsemistrukturerade, temabaserade intervjuer analyserats med hjÀlp av fyra socialkonstruktionistiskateorier. Slutsatsen indikerar att bÄde anstÀllningsintervjuns syfte som rekryteringverktyg, i egenskapav social interaktion, och rekryterare och ledare som arbetar med densamma kan gagnas av ett merrelationellt perspektiv..

Syftet med vÄrt arbete var att kritiskt granska hur pedagogerna pÄ en förskola i VÀstra Sverige förhÄller sig till den förÀndrade utemiljön pÄ förskolan, nÄgot vi valt att benÀmna den ?moderna? utemiljön. Vi ville ocksÄ undersöka vad de anser orsakade förÀndringen och dess utformning. Vi genomförde en kvalitativ intervjustudie samt lÀste in oss pÄ litteratur och den tidigare forskning som finns kring utemiljön i förskola och skola. Vi kunde av analysen av vÄrt resultat se att samtliga pedagoger var positiva till förÀndringen, trots att de kunde finna ett fÄtal nackdelar med den.

Syfte: Syftet med studien ?r att utforska upplevelsen av hur tidig specialisering p?verkar konst?kare mentalt, socialt och kulturellt. Metod: Tillv?gag?ngs?ttet ?r kvalitativt, med semi-strukturerade intervjuer och tillh?rande inneh?llsanalys. Totalt intervjuades sex deltagare, varav tre fr?n Sverige och tre fr?n Lettland. Resultat: Identifierade teman sammanst?lldes till social- och mental p?verkan, samt tr?nares roll. De st?rsta kulturella skillnaderna ?r f?ljande.

Individer stÀller sig kritiskt till frÄgan: Hur Àr man anstÀllningsbar? Definitionen av begreppet Àr svÄr att faststÀlla, individer tolkar och beskriver begreppet pÄ olika sÀtt beroende pÄ verksamhetsvÀrderingar och typ av tjÀnst. Inom forskning har det talats om att arbetssökande uppnÄr anstÀllningsbarhet först nÀr de matchar arbetsgivarens efterfrÄgan i form av kompetenser och egenskaper som avser en specifik tjÀnst. Eftersom att samhÀllet utvecklas Àrdet svÄrt för arbetssökande att anpassa sig dÄ man inte vet hur morgondagens efterfrÄgan pÄ kompetens och egenskaper kommer att se ut. Syftet med undersökningen Àr att fÄ en förstÄelse för hur rekryterare definierar begreppet anstÀllningsbarhet och varför de tar fasta pÄ vissa kompetenser och egenskaper i en rekryteringsprocess, samt pÄ vilket sÀtt de gÄr till vÀga för att öka matchningen mellan medarbetare och tjÀnst.

Synen pÄ och lagstiftningen kring sexköp har lÀnge skapat diskussioner om fenomenet, bÄde i relation till sÀljarna och till köparna. Den svenska sexköpslagen har Àven skapat diskussion internationellt dÀr den har blivit bÄde hyllad och avvisad utifrÄn olika perspektiv och synsÀtt.  Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur prostitution konstrueras och tolkas utifrÄn olika perspektiv och hur det Äterspeglas i det praktiska arbetet gentemot brukarna. Detta genomförs med en jÀmförelse av tvÄ brukarorganisationer med olika perspektiv pÄ prostitution, Rose Alliance och Prostituerades Revansch i SamhÀllet (PRIS). Studien utförs med hjÀlp av diskursanalys utifrÄn socialkonstruktivismen och ett genusperspektiv som teoretisk ansats. Fenomenet tolkas nÀmligen olika och fÄr olika betydelser beroende pÄ hur det konstrueras av samhÀllet och hur det tolkas av samhÀllets genusordning.

För att bidra till dagens antimobbningsarbete som sker ute pÄ skolor ser vi att barnens perspektiv bör lyftas fram. Vi tar upp olika forskare och deras definition och syn pÄ fenomenet mobbning. HÀr lyfter vi Àven fram fyra olika perspektiv som vi anvÀnder i vÄrt analysarbete. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka barns uppfattningar kring fenomenet mobbning, varför det uppstÄr och hur man kan stÀvja det. Barns perspektiv Àr betydelsefullt i vÄrt arbete dÄ det Àr barns uppfattningar vi vill lyfta fram med vÄr studie.Vi har anvÀnt oss av en fenomenografisk kvalitativ metodansats dÀr vi intervjuade Ätta grupper med tre tioÄriga barn i varje grupp. Dessa barn fick dessutom enskilt fylla i en enkÀt innehÄllande tre frÄgor.

Inom specialpedagogiken finns ett antal olika specialpedagogiska perspektiv vars popularitet varierat över tid. Syftet med detta arbete var att ta reda pÄ vilken specialpedagogisk princip som Äterspeglas i förskolan nÀr det görs ÄtgÀrdsprogram och speciella planer förde barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Syftet var ocksÄ att fÄ en inblick i vilka tankar/idéer/förestÀllningar en förskollÀrare kan utgÄ ifrÄn nÀr de skapar ett ÄtgÀrdsprogram. Jag ville fÄ reda pÄ om förskollÀrarna ser det enskilda barnet som bÀrare av sina svÄrighetereller om man istÀllet vÀljer att ta sin utgÄngspunkt i hela barngruppen och utforma ÄtgÀrder efter det. De specialpedagogiska perspektiven som detta arbete har fokuserat pÄ Àr kategoriskt och relationellt perspektiv samt de perspektiv som Nilholm (2003/2007) kallar det kompensatoriska, kritiska och dilemmaperspektiv.